Europas avtal sätter normen
Tack vare låg inflation kan årets löneavtal ge mer i plånboken redan vid måttliga löneökningar. Ännu (29/1) är det oklart om det går att nå uppgörelse utan konflikt.
Inför årets avtalsrörelse upprepades devisen att Sveriges löner måste hålla takt med övriga Europa. Facken krävde 3,8 procent, snittet i de viktigaste konkurrentländerna låg på 3,5 procent. Även om man inte riktigt når upp till kraven måste man se till att löntagarna får mer pengar i handen.
Vi är tillbaka på siffror som vi historiskt har svårt att hitta. Små löneökningar är mycket mer värda nu än för några avtalsrörelser sedan. En stor del av löneutrymmet är en reell löneökning för medlemmarna, säger Paul Ellemark, ombudsman på SIF:s förhandlingsavdelning.
Att hålla jämn takt med övriga Europa är viktigt med tanke på Sveriges stora export inom industrin.
Sveriges ekonomi är så internationellt uppkopplad, vår internationella konkurrenskraft är viktig för hela ekonomin. När vi lägger oss på en nivå som motsvarar våra konkurrentländer har vi accepterat den konkurrenskraft som är i dag.
Inom skogsindustrin är Finland största, och egentligen enda, konkurrent i Europa. Där ligger löneökningarna i år på mellan 3,5 och 4 procent, visar en sammanställning som facken inom industrin gjort. I Tyskland, som är en svår konkurrent för verkstadsindustrin, ligger löneökningarna under snittet i Europa. 2,5 procent har de anställda fått där. Ett annat jämförelseland är Storbritannien där löneutrymmet i år är 5 procent.
Det är löner och arbetstid som är de stora stridsfrågorna i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarnas krav på att fritt få disponera över årsarbetstiden har väckt stor irritation hos SIF-förhandlarna. Mari-Ann Krantz har varnat för konfliktåtgärder om inte kravet dras tillbaka.
In i det sista laddar facken för eventuell konflikt.
Den bästa konflikten är egentligen den som inte bryter ut. Då har man nått det primära målet, nämligen avtalet, säger Paul Ellemark.
Det är lätt att blanda ihop vad som är hönan och ägget när man rustar för konflikt. Men vi får aldrig glömma att det är avtalet som är huvudfrågan. Vår uppgift är att optimera, men inte gå för långt. Man måste komma ihåg att medlemmarna visserligen får ersättning och inte behöver lida ekonomiskt, men att vardagslivet går helt andra vägar under en konflikt.
LINDA SVENSSON © siftidningen 2001
Läs om avtalsrörelsen och avtalen på www.siftidn.sif.se
SIF vill få bukt med övertiden
Max 100 timmar övertid per år får tas ut i pengar. Det är en av SIF:s målsättningar för den kommande avtalsrörelsen.
Inriktningsmålen som fastställts av SIF:s förbundsfullmäktige kommer senare att prioriteras av de olika förhandlingsdelegationerna. Målen kan delas in i fyra kategorier.
LÖN OCH ANDRA VILLKOR:
Alla medlemmar ska garanteras löneökning.
Minimilönerna ska höjas. I dag är lägstalönen cirka 11500 kronor.
Lön ska betalas för all tid som ställs till arbetsgivarens förfogande, exempelvis restid.
ARBETSMILJÖ:
SIF ska informera om utbrändhet och hur symtomen känns igen.
Skyddsombudens status ska höjas.
ARBETSTID:
SIF ska åstadkomma en förkortning av arbetstiden.
All arbetstid ska redovisas.
Maximalt 100 timmar övertidsarbete per år får ersättas med pengar.
Resten ska tas ut som ledighet.
KOMPETENSUTVECKLING:
SIF ska träffa överenskommelser som ger alla medlemmar rätt till planlagd kompetensutveckling bekostad av arbetsgivarna.
NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2001