Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Erfarenhet viktigare för chefer i kristider

Ordningssinne, erfarenhet, koll på kostnadsbilden och förmåga att motivera de medarbetare som blir kvar.
Sådana egenskaper efterfrågas hos chefer i lågkonjunkturen.
Malin Åberg Aas Publicerad 19 april 2010, kl 12:28

Var konjunktur har sin typ av ledarskap. Glöm entreprenörer och tillväxtorienterade, förändringsbenägna ledare. Nu önskas chefer som med uppmuntrande tillrop men mycket strama tyglar styr ekipaget mot ett tydligt mål.

- Klassiskt är att i sämre tider ligger fokus i högre grad på ordning, reda, disciplin och kostnadsmedvetenhet. De sidorna av ledarskapet prioriteras i dåliga tider, säger Michaël Berglund, partner på Michaël Berglund Executive Search.

Efterfrågan på vd:ar och chefer på ledningsgruppsnivå är ganska konstant, medan efterfrågan på chefer på lägre nivå minskar vid en lågkonjunktur och internrekrytering ökar på alla nivåer. Fler företag väljer att ha tillfälligt förordnade chefer. Organisationerna blir också mer försiktiga och efterfrågar erfarenhet i ledarskapet vid chefsrekrytering.

- I dag vill man i högre utsträckning ha personer som har visat att de kan driva företag med gott resultat också i dåliga tider. Ledare som är trygga och tydliga, överdoserar lite med kommunikation, syns mycket och styr lite mer i detalj, säger Veronica Rörsgård, Sverigechef på Alumni.

Michaël Berglund är noga med att poängtera att det inte är hårda nypor som behövs utan resultat. Det gäller att få organisationen med sig i åtstramningen. Han ser det goda ledarskapet som utslagsgivande.

- Det handlar om att kunna motivera dem som är kvar. En riktigt bra chef får hela den grupp man är satt att leda att dra åt rätt håll. Den som får folk att trivas och har rykte om sig att vara en god ledare har inte svårt att få jobb, säger han.

Samtidigt ökar också behovet av chefer som förstår sig på kostnadsbilden.

- Det finns en ökad efterfrågan på personer som kan läsa och tolka balans- och resultaträkning. De som förstår sig på hur kapital kan omsättas är extra intressanta, säger Jan Lövqvist på Interim Management International, ett företag som både hyr ut chefer och arbetar med chefsrekrytering sedan 20 år.

Han berättar att under de senaste fem-sex åren har bemanningsbranschen utvecklats också inom chefsområdet. I högkonjunktur är det bråttom med tillsättningar eftersom tempot kräver mer folk. I lågkonjunktur har man inte tid att vänta när osäkerheten ökar, mycket köps, säljs och går i rekonstruktion, vilket kräver stora organisationsförändringar. Jan Lövqvist poängterar också att det är svårare att rekrytera till anställning på ett företag som går med förlust.

- Många sitter hellre kvar på sina jobb tills konjunkturen vänder, säger han

Han ser också att många i dag vill ha chefer som har erfarenhet av att leda organisationsförändringar.

- Det är lättare för de äldre erfarna cheferna i dag och en del yngre har det svårt på grund av bristande erfarenhet. Man har inte råd att ta in någon som inte klarar jobbet, säger Jan Lövqvist.

Veronica Rörsgård ser att kraven på att kunna agera i en internationell kontext, hantera informationsflödet rätt och ha goda kunskaper i engelska ökar i de flesta chefsroller på dagens arbetsmarknad. Dessutom förutsätts en akademisk examen. Något som Michaël Berglund instämmer i.

- För tio år sedan var 20 procent av alla tunga chefer akademiker. I dag har en högre andel av 40-åringarna en akademisk examen och då frågar man sig varför chefen inte har någon examen?

Vilka chefer är det då som har det särskilt svårt på arbetsmarknaden i dag? En grupp som har det kärvt är, enligt Jan Lövqvist, säljchefer och marknadschefer.

- Nu är inte rätt tid att göra stora säljsatsningar, för kunderna har inga pengar att köpa för, säger han.

En annan grupp som har svårt att hitta nya jobb är de chefer som är väldigt teknikspecialiserade inom utsatta branscher, till exempel fordonsindustrin.

Michaël Berglund drar det så långt som till att det i dag generellt är mindre fokus på specialistkunskaper och mer fokus på ledarskap på alla chefsnivåer jämfört med tidigare.

Han ser också en trend vad gäller ledarskapet inom offentlig sektor.

Statusen för ledarskap inom det offentliga har ökat och antalet attraktiva chefsjobb ökar också. Även inom offentlig sektor har man visat att man värdesätter gott ledarskap, säger Michaël Berglund.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.