Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Chefens betydelse överskattad

Sluta slösa pengar på dyra chefsutbildningar. Skicka hela arbetslaget istället! Det hävdas i en ny doktorsavhandling från Lunds universitet.
Ola Rennstam Publicerad

Chefer har endast en begränsad möjlighet att påverka arbetsklimatet på en arbetsplats. I stället är det samspelet mellan chefen och medarbetarna som har störst betydelse.
Det visar en ny studie där 200 anställda på Arlanda flygplats har ingått och som tittat närmare på vilka faktorer som egentligen påverkar arbetsklimatet.
- Givetvis krävs det en bra chef för att samspelet mellan chefen och de anställda ska fungera. Men det är viktigt att förstå att även chefens förutsättningar påverkas av de anställda. Att bara fokusera på chefen är att blunda för de anställdas bidrag vilket betyder att man exkluderar mycket av den potential som finns i företaget, säger forskaren Johan Bertlett, som står bakom avhandlingen.

Hans studie visar att chefsutbildningar ger bättre förutsättningar att klara chefsjobbet, men leder inte automatiskt till bättre förståelse mellan chef och medarbetare.
Det bästa arbetsklimatet finns på företag där chefen och de anställda är samspelta och där chefen skapar förutsättningar för de anställda att leda sig själv och varandra.
- En bra chef bör utbilda sin personal och främja informellt ledarskap genom att delegera till dem som är villiga att ta större ansvar, säger Johan Bertlett.

Många anställda tar gärna mer ansvar, men det är långt ifrån alla som kan tänka sig att göra det utan att det syns i lönekuvertet.
- Det handlar alltså inte bara om att chefen måste kunna delegera utan också om vilket medarbetarskap som den anställde är beredd att ta, säger Johan Bertlett.

Han hoppas att forskningsresultatet kommer att få betydelse för hur man arbetar med ledarskaputbildning i framtiden.
- En företagsledning bör tänka sig för både en och två gånger innan den skickar sina gruppchefer på ledarskapsutbildning. Förmodligen gör det mer nytta om man skickar ett helt arbetslag istället.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.