Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Chefens bakgrund avgör graden av mångfald

Nu har forskare visat det flertalet länge anat - chefer anställer helst folk med samma bakgrund som de själva. Att utlandsfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden beror på att det finns få chefer med utländsk bakgrund, konstaterar Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, i en ny rapport.
Johanna Rovira Publicerad 11 januari 2010, kl 11:24

För första gången har forskare studerat vilken roll chefens bakgrund spelar på den svenska arbetsmarknaden. Och även om svaret inte är helt överraskade, finns det nu svart på vitt - chefer i Sverige anställer folk med samma etniska bakgrund som de själva har. Det går en skiljelinje mellan personer födda i länder utanför västvärlden och infödda och arbetskraftsinvandrare från väst.

- Med tanke på hur arbetsmarknaden för invandrade ser ut, så var resultatet inte så förvånande, säger en av rapportförfattarna vid IFAU, doktoranden Lena Hensvik.

Det kan dock finnas flera tänkbara förklaringar till varför ett företag med en invandrad chef har fler utlandsfödda anställda - kundunderlaget, området etc. Men även när forskarna tar hänsyn till sådana faktorer ser de att en svenskfödd chef rekryterar infödda medan chefer som invandrat från något land utanför västvärlden är bättre på att anställa utlandsfödda. Tydligast är sambanden i privata sektorn, på små företag i alla branscher, men mönstret finns också inom den offentliga sektorn.

- En tänkbar förklaring skulle kunna vara att det anses mer produktivt att anställa individer med samma bakgrund. Men om det handlade om effektivitetsskäl skulle det märkas på lönen och vi ser inga sådana effekter.

Snarare handlar det om att chefer hellre använder informella kontakter, går via vänner, anställda och släktingar, när de rekryterar. Och eftersom samhället är segregerat blir även arbetslivet segregerat, resonerar Lena Hensvik, som tillsammans med sina kollegor undersökt 100 000 svenska arbetsplatser med färre än 50 anställda.

- Fler invandrade chefer skulle göra det lättare för utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Det är vår roll att belysa sambanden, sedan är det upp till politikerna att göra något åt saken, säger Lena Hensvik.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.