Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Chefens bakgrund avgör graden av mångfald
Nu har forskare visat det flertalet länge anat - chefer anställer helst folk med samma bakgrund som de själva. Att utlandsfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden beror på att det finns få chefer med utländsk bakgrund, konstaterar Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, i en ny rapport.
För första gången har forskare studerat vilken roll chefens bakgrund spelar på den svenska arbetsmarknaden. Och även om svaret inte är helt överraskade, finns det nu svart på vitt - chefer i Sverige anställer folk med samma etniska bakgrund som de själva har. Det går en skiljelinje mellan personer födda i länder utanför västvärlden och infödda och arbetskraftsinvandrare från väst.
- Med tanke på hur arbetsmarknaden för invandrade ser ut, så var resultatet inte så förvånande, säger en av rapportförfattarna vid IFAU, doktoranden Lena Hensvik.
Det kan dock finnas flera tänkbara förklaringar till varför ett företag med en invandrad chef har fler utlandsfödda anställda - kundunderlaget, området etc. Men även när forskarna tar hänsyn till sådana faktorer ser de att en svenskfödd chef rekryterar infödda medan chefer som invandrat från något land utanför västvärlden är bättre på att anställa utlandsfödda. Tydligast är sambanden i privata sektorn, på små företag i alla branscher, men mönstret finns också inom den offentliga sektorn.
- En tänkbar förklaring skulle kunna vara att det anses mer produktivt att anställa individer med samma bakgrund. Men om det handlade om effektivitetsskäl skulle det märkas på lönen och vi ser inga sådana effekter.
Snarare handlar det om att chefer hellre använder informella kontakter, går via vänner, anställda och släktingar, när de rekryterar. Och eftersom samhället är segregerat blir även arbetslivet segregerat, resonerar Lena Hensvik, som tillsammans med sina kollegor undersökt 100 000 svenska arbetsplatser med färre än 50 anställda.
- Fler invandrade chefer skulle göra det lättare för utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Det är vår roll att belysa sambanden, sedan är det upp till politikerna att göra något åt saken, säger Lena Hensvik.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
