Från arbetsgivarhåll sägs det ofta att det skrivs för få avtalsturlistor. I en gemensam undersökning som PTK och Svenskt Näringsliv lät genomföra för två år sedan visade att det sker i ungefär hälften av fallen när företagen ska banta.

- Visst skrivs det en hel del turordningslistor, men i många fall får inte arbetsgivaren igenom det de vill.  Lösningen blir alltså inte alltid bra eftersom facket har veto. Det gör att företaget tappar mycket kompetens, säger Sverker Rudeberg som arbetar med avtalsfrågor på Svenskt Näringsliv.

- Arbetsgivarna betalar 0,3 procent av lönesumman till Trygghetsrådet, men i praktiken fordras det mycket grädde på moset för att få till en avtalsturlista.

Den ovannämnda undersökningen ger honom rätt. I 90 procent av de fall som det blir en avtalsturlista betalas det ut extra ersättningar till de uppsagda. Det kan röra sig exempelvis om arbetsfri uppsägningstid, förlängd uppsägningstid eller ett engångsbelopp, visar en undersökning från Svenskt Näringsliv och PTK.

Unionens Peter Hellberg anser för sin del att systemet med avtalsturlistor fungerar.

- Det är ju en förhandling på lokal nivå. Det handlar om att komma överens om en tillräckligt okej lösning för bägge parter. Jag tycker att det är positivt att vi får vara en part i resonemanget om vilka kvalifikationer som behövs och är nödvändiga för företaget.

Visst finns det en del medlemmar som upplever sig felaktigt behandlade, bekräftar Peter Hellberg som menar att det ofta beror på bristande kommunikation.

- Men skriver man en avtalsturlista innebär det ett väldigt stort ansvar eftersom man tar bort överklaganderätten för den enskilde medlemmen. Det är viktigt att man berättar varför man skriver en lista och hur man har tänkt. Man måste prata med dem som berörs.

Är rättsosäkerheten för den enskilde acceptabel?

- Man måste se vad vi får istället. Vi får hjälpen från Trygghetsrådet och med de resultat som de kan visa är det värt väldigt mycket. De allra flesta av de uppsagda får hjälp till ny sysselsättning mycket snart.