Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsrättsjurist skeptisk till ändrade las-regler

Arbetsgivarna vill att kompetens och skicklighet ska avgöra vem som får behålla jobbet vid uppsägningar.
- Då blir man jävligt utlämnad till arbetsgivarnas godtycke, säger Toivo Öhman, advokat med arbetsrätt som specialitet.
Niklas Hallstedt Publicerad

Ett av arbetsgivarnas krav i de pågående förhandlingarna om ett nytt huvudavtal för arbetsmarknadens parter är att dagens turordningsregler, sist in - först ut, ska ersättas. I stället för anställningstid ska kompetens och skicklighet styra vilka som tvingas sluta.

Toivo Öhman, före detta chefsjurist på Sif, har svårt att se hur det skulle kunna genomföras utan att öppna för godtycke.

- Jag förstår inte hur man ska hitta en måttstock. Det måste gå att pröva.

I dag används begreppet "tillräckliga kvalifikationer" vid omplaceringar när en tjänst försvinner. Om en domstol prövar hur det använts kan den bland annat luta sig emot de kvalifikationer som arbetsgivaren brukar kräva när man nyanställer alternativt vad som brukar krävas för det slaget av jobb. Kompetens och skicklighet skulle inte gå att pröva på samma sätt, enligt Toivo Öhman.

Skulle man kunna bygga in andra skyddsregler i avtal mot arbetsgivarnas godtycke, exempelvis krav på kompetensutveckling?

- Teoretiskt ja. Man skulle få slåss för att de med längre anställningstider ska få ett visst antal månader på sig för kompetensutveckling. Men jag tror att det skulle bli tolkningsstrider om hur mycket man kan begära för var och en. Man måste ha något mer konkret och mätbart. Annars hamnar man i ett tyckande.

Toivo Öhman anser att det redan går att låta kompetensen avgöra genom att träffa så kallade avtalsturlistor i stället för att följa regeln om sist in-först ut. Han har svårt att se att facken skulle kunna gå med på den ändring som arbetsgivarna nu kräver.

- Jag är oerhört förvånad över att man tar in rena las-regler i huvudavtalsförhandlingarna. Men det är ett sätt för arbetsgivarna att flytta fram positionerna. Det tror jag inte facken har intresse av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.