Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställda misstror SAS

Snart inleds förhandlingar om nya neddragningar på SAS. Ytterligare upp till 1500 jobb kan försvinna inom koncernen, samtidigt vill ledningen sänka lönen för dem som blir kvar. Pelle Gustafsson, kabinfackets ordförande, ställer sig frågande till SAS förmåga att genomföra så stora förändringar.
Anita Täpp Publicerad

- Att SAS går dåligt är ju ingen nyhet. Men att ledningen uttrycker sig som den gör, att det låter som man vill starta någon typ av världskrig mot de anställda samtidigt som man vill få igång någon form av landskamp mellan oss och våra kollegor i de andra länderna, är inte så genomtänkt. Vi har hört det förut, säger Pelle Gustafsson.

Han menar att SAS vd Mats Janssons agerande spär på den misstro som redan finns bland de cirka 900 svenska medlemmarna i kabinfacket när det gäller ledningens förmåga att ta SAS ur krisen.

- Vi har ju redan gjort stora förändringar här i Sverige i hela vår avtalsstruktur och tagit bort pensionsvillkor och delpensioner. När vi gick med på det fick vi höra att det skulle gälla samtliga, sedan har man inte orkat förändra lika mycket i Danmark och Norge och bland piloterna. Då försvinner vårt incitament till att göra fler förändringar.

- Vi har ju trott det ska leda till en bättre situation för SAS. Men nu börjar vi ge upp hoppet. Vi litar inte på vad företaget säger längre, det finns en form av tvivel på arbetsgivaren, hur man resonerar och vilken förmåga att förändra man har.

Enligt Pelle Gustafsson innebär det nya sparprogrammet att de största neddragningarna och försöken till förändringar av kollektivavtalen ska ske i Norge och Danmark. De största besparingarna ska göras bland piloterna.

- Sänkningen av lönen med mellan 10 och 30 procent som man vill göra är övergripande och omfattar inte bara löner. Det handlar också om traktamenten, pensioner och försäkringar. Och för oss handlar det kanske om mellan åtta och tio procent, säger Pelle Gustafsson.

SAS-ledningen har meddelat att produktionen och resurserna ska användas där det är optimalt.

Eftersom svenskarna har lägre löner än sina nordiska kollegor skulle SAS kunna flytta en del verksamhet till Sverige, om förhandlingarna i de andra länderna misslyckas.

Vad tycker du om SAS sätt att spela ut de olika ländernas personal mot varandra?

- Att vi tävlar sinsemellan är inget ovanligt, det gör vi hela tiden i den här industrin. Och som man nu målat upp det ser det ut som om vi kunde vara vinnare. Frågan är om vi törs tro på det, säger Pelle Gustafsson.

Finnairs vd Jukka Hienonen har avgått sedan han misslyckats med att bryta upp den flygande personalens villkor. Borde SAS vd Mats Jansson också avgå?

- Det har jag ingen uppfattning om. Men att han säger saker som att våra förmåner är rester från forntiden och jämställer en förändring av kollektivavtalen med rivandet av Berlinmuren är inte bra. Det är också mycket olyckligt att fokuseringen på facket har en underton av att vi inte representerar våra medlemmar.

Pelle Gustafsson är också lite besviken på Unionen.

- Förbundet är som en koloss på lerfötter. Man talar hela tiden om hur viktigt det är med en demokratiseringsprocess och hur viktigt det är att få med alla från gräsrotsnivå. Men man tycks inte alls ha någon förståelse för vår situation på SAS och säger nej till den lokala klubbens förslag, trots att vi som berörs kan tänka oss att diskutera hela vårt avtal, för att få behålla jobben.

- Samtidigt skriver man kollektivavtal med våra värsta konkurrenter där man sänker sig ner till en mycket lägre nivå. Man kan undra om det bara handlar om att teckna avtal eller om man då också måste se till att lönerna ligger på en viss nivå i alla avtalen, för att det ska finnas en konkurrensneutralitet inom Unionens avtal.

  Vad kommer att hända nu?

- Jag tror inte att pilotfacket och de danska och norska facken kommer att gå med på ledningens krav.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.