Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Andra bestämmelser i avtal än i las

Den del av Lagen om anställningsskydd (las) som rör tidsbegränsade anställningar är dispositiv, det vill säga dess innehåll går att förhandla bort. Så gott som alla Unionens centrala kollektivavtal innehåller egna regler för visstidsanställningar.
Niklas Hallstedt Publicerad

Oftast påminner avtalens regler om hur las såg ut när den infördes på 1970-talet.

- Just las har alltid varit en het politisk fråga och har ändrats beroende på regeringsmakten. Det har varit knepigt för arbetsmarknadens parter att leva med en lagstiftning som ändras tid från annan. Därför har de tyckt att det är bättre att ha det i avtal och bestämma själva över ändringar, säger Unionens avtalsexpert Bo Hallberg.

Delvis beror skillnaderna mellan lag och avtal på olika branschanpassningar.  Ett av de tydligaste exemplen finns troligtvis på public service, det vill säga SR och SVT.

Ett annat exempel på avtal som skiljer ut sig är det senaste med teknikarbetsgivarna. I det finns bara två anställningsformer: tillsvidareanställning och visstidsanställning. Arbetsgivarna behöver inte längre motivera varför de ska visstidsanställa, å andra sidan finns det en bortre gräns på 18 månaders visstidsanställning under en treårsperiod.  Överskrids den gränsen ska förhandlingar om en tillsvidareanställning inledas.

På det viset är alltså avtalet skarpare än las. Enligt las övergår en allmän visstidsanställning i en tillsvidare anställning för den som varit anställd minst två år under en femårsperiod.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.