I veckan meddelade den finländska ståljätten Outokumpu att de lägger ner verksamheten på stålverket Kloster i Långshyttan utanför Hedemora. Nedläggningar på samhällen med få invånare, i Långshyttans fall cirka 1 700, får självklart stora konsekvenser för hela orten. Men i stället för att bo kvar där man växt upp och hoppas på bättre tider, menar Clas Olsson att man bör flytta på sig.
- Det viktigaste man kan göra är att uppmuntra den unga generationen på de här orterna att utbilda sig och söka sig därifrån, säger han till SVT:s Rakt på.
- Sitter man och väntar på industrijobben på en bruksort kommer man många gånger att bli besviken.
Olsson får medhåll från chefen för Institutet för Näringslivsforskning, professor Magnus Henrekson. Han säger att urbaniseringen inte bara är bra för arbetslösa ungdomar utan dessutom är fantastisk för miljön.
- En människa som bor i en storstad gör av med otroligt mycket mindre energi, mycket mindre transportkostnader, rör sig mycket mer eftersom man går mycket mer. Man kan inte ta bilen hela tiden. Logistik och allting sådant blir effektivare, avlopp, vatten, allting. Så för jorden är det en lösning, säger Magnus Henrekson till SVT.
Henrekson jämför Sverige med Tyskland, som trots en mindre yta än Sveriges men med 80 miljoner invånare, ändå har en avbefolkad landsbygd. Att alla Sveriges landsdelar ska kunna leva är osannolikt.
- Frågan är bara hur lång tid det tar, säger Magnus Henrekson.
Trots Clas Olssons negativa siande för glesbygden, menar han att det ändå finns undantag. Uppsvinget för gruvnäringen har lett till att utvecklingen i Norrbottens län till och med varit bättre än i övriga landet, säger Olsson.
- Men den långsiktiga utvecklingen är ändå mot urbanisering. Det tycks ju vara väldigt svårt att häva den permanent, säger han.