Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

AD-ledamot sågar regeringsbeslut

Regeringen har beslutat att ändra Arbetsdomstolens (AD) sammansättning av ledamöter. Men bara vid diskrimineringsmål.
Linda Svensson Publicerad

- Det är urdåligt. Det bygger på ett grundlöst antagande om att parterna gaddar ihop sig för att försvara kollektivavtalen. Det finns inget i historien som stöder det antagandet, säger Margareta Zandén, senior adviser på Unionen och en av AD:s ledamöter.

Normalt sett består Arbetsdomstolen av två jurister, en opartisk arbetsmarknadsexpert, två fackrepresentanter och två arbetsgivarrepresentanter. Nu vill regeringen att man i diskrimineringsmål tar bort två partsledamöter, det vill säga en från fack- och en från arbetsgivarsidan. På så vis får de inte majoritet.

Diskrimineringsombudsmännen tycker att förslaget är bra. Till Dagens Nyheter säger DO Katri Linna att hon själv representerat en person som inte ville driva sin sak till AD, eftersom hans fall där skulle dömas av facket, som tidigare nekat honom hjälp.

I regel är det fackförbunden som driver tvister till Arbetsdomstolen.

- Vi har, vad jag vet, i vårt förbund aldrig nekat någon hjälp om det finns minsta möjlighet att vinna. Det finns de som då anlitar en egen advokat, men min erfarenhet är att de aldrig vinner. Vi har ju gjort en prövning med juridisk expertis innan vi tar ställning till om ett fall ska drivas till domstol eller inte, säger Margareta Zandén.

Hon tycker att det är märkligt att regeringen kör över Lagrådet, som har kritiserat förslaget till ändrad sammansättning av AD:s ledamöter.

Men regeringen går inte så långt som till exempel JämO vill, nämligen att helt lyfta diskrimineringsärenden från Arbetsdomstolen till allmän domstol.

- Det här är väl något slags kompromiss, för att tillgodose opinionen mot Arbetsdomstolen, säger Margareta Zandén.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.