- Det är urdåligt. Det bygger på ett grundlöst antagande om att parterna gaddar ihop sig för att försvara kollektivavtalen. Det finns inget i historien som stöder det antagandet, säger Margareta Zandén, senior adviser på Unionen och en av AD:s ledamöter.
Normalt sett består Arbetsdomstolen av två jurister, en opartisk arbetsmarknadsexpert, två fackrepresentanter och två arbetsgivarrepresentanter. Nu vill regeringen att man i diskrimineringsmål tar bort två partsledamöter, det vill säga en från fack- och en från arbetsgivarsidan. På så vis får de inte majoritet.
Diskrimineringsombudsmännen tycker att förslaget är bra. Till Dagens Nyheter säger DO Katri Linna att hon själv representerat en person som inte ville driva sin sak till AD, eftersom hans fall där skulle dömas av facket, som tidigare nekat honom hjälp.
I regel är det fackförbunden som driver tvister till Arbetsdomstolen.
- Vi har, vad jag vet, i vårt förbund aldrig nekat någon hjälp om det finns minsta möjlighet att vinna. Det finns de som då anlitar en egen advokat, men min erfarenhet är att de aldrig vinner. Vi har ju gjort en prövning med juridisk expertis innan vi tar ställning till om ett fall ska drivas till domstol eller inte, säger Margareta Zandén.
Hon tycker att det är märkligt att regeringen kör över Lagrådet, som har kritiserat förslaget till ändrad sammansättning av AD:s ledamöter.
Men regeringen går inte så långt som till exempel JämO vill, nämligen att helt lyfta diskrimineringsärenden från Arbetsdomstolen till allmän domstol.
- Det här är väl något slags kompromiss, för att tillgodose opinionen mot Arbetsdomstolen, säger Margareta Zandén.