På ABB i Sverige arbetar nära 5 000 tjänstemän i projekt som kräver en noggrann tidsredovisning. När Unionenklubben gick igenom redovisningen för 2007 fann man att nära 2 900 av tjänstemännen jobbat 195 000 övertidstimmar, av vilka många också stred mot bestämmelserna i teknikavtalet.

Tillsammans med de övriga tjänstemannafacken inom PTK på företaget, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, har man sedan förhandlat med företaget om det stora övertidsuttaget.

Vid förhandlingarna kom parterna överens om att det övertidsuttag som strider mot teknikavtalet är cirka 6 900 timmar. Eftersom PTK anser att detta är ett brott mot kollektivavtalet kräver man 4,9 miljoner kronor i skadestånd och övertidsavgift.

Sedan ABB avvisat kravet ska förhandlingar inledas på central nivå. Om parterna inte kommer överens kan frågan istället avgöras i Arbetsdomstolen.

- Vi har förhandlat om det alltför höga övertidsuttaget vid olika enheter i många år men inte sett att det gett någon effekt. Nu förhandlar vi för första gången på Sverigenivå och hoppas att ska hjälpa. Vårt mål är att minska övertidsuttaget så att folk inte blir sjuka, säger Krista Loiske, Unionens klubbordförande på ABB.

- Vi vill att arbetsgivaren ser till att planlägga arbetet så att det inte blir så mycket övertid. Men företaget verkar inte ha någon plan och nu har vi tröttnat på att tjata. Så nu gör vi något drastiskt i förhoppning om att det här inte ska upprepas.

Enligt teknikavtalet får tjänstemännen jobba upp till 300 övertidstimmar per år. Genom så kallad återförd övertid är ytterligare 200 övertidstimmar tillåtna, om de först har kompenserats med betald ledighet. Men då krävs också dispens av fackklubben.

Karin Boholm i Unionenklubbens styrelse har hand om dispensansökningarna.
- När jag får en ansökan, som den anställde skrivit på tillsammans med arbetsgivaren, så kollar jag alltid med den anställde hur han eller hon ser på övertidsarbetet. Och tyvärr säger de allra flesta att jo, jag vill ha dispens, därför att jag inte hinner med mitt arbete annars.

- Jag skulle vilja ha som krav när man ska ha dispens att det alltid görs någon slags hälsoundersökning först. Nu kör man bara på i stället.

Klubben kan ge dispens i tre år i rad, sedan är det stopp.
- Efter de åren anser vi att arbetsgivaren har haft tid på sig att inse att den vanliga arbetstiden inte räcker till och att man då måste lära upp någon annan som kan dela på uppgiften eller anställa fler i stället, säger Karin Boholm.

Hon uppskattar att den registrerade övertiden motsvarar ett hundratal heltidstjänster.

Klubbordförande Krista Loiske anser att det kan vara dags att sänka tidsgränsen för dispensen.
- Det kan vara en åtgärd från vår sida, att vi blir lite striktare och kanske bara beviljar ett år. Men nu vill vi först se om arbetsgivaren tar sitt ansvar, säger hon.

Hur mycket de aktuella tjänstemännen jobbar övertid varierar.
- Men om man bara tittar på Unionens medlemmar så har åtminstone ett femtiotal jobbat i upp till mellan 100 och 150 timmar mer än den tillåtna övertiden, Karin Boholm.

- Många arbetar också i projekt utomlands. Och eftersom avtalet om övertidsbegränsning bara gäller i Sverige så kan de ha jobbat 450 övertidstimmar här och dessutom 300 i utlandet.

Vilka följder allt övertidsarbete fått är svårt att avgöra, säger Krista Loiske.
- Vi har försökt titta på hur det kan hänga ihop med exempelvis utbrändhet. Men det är svårt att entydigt säga att en människa blir sjuk av stressen på jobbet eftersom man också har ett privatliv där det kan finnas barn, gamla föräldrar och så vidare.

Karin Boholm funderar över varför arbetsgivaren inte tycks ta problemet på allvar.
- Man undrar ju om de som sitter på högsta nivå inte är medvetna om vad som sker eller om de bara blundar och nyttjar folk på det här viset. Och hur de här tjänstemännen mår.

Hur situationen ser ut i år har klubben ännu inte hunnit undersöka.