Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

ABB krävs på fem miljoner för olagligt övertidsarbete

Förra året jobbade en grupp tjänstemän på ABB
195 000 övertidstimmar, av vilka 6 900 dessutom stred mot kollektivavtalet. Nu kräver tjänstemannafacken fem miljoner kronor i skadestånd och övertidsavgift av företaget, i ett försök att stävja övertidsarbetet.
Anita Täpp Publicerad 27 november 2008, kl 12:22
Krista Loiske

På ABB i Sverige arbetar nära 5 000 tjänstemän i projekt som kräver en noggrann tidsredovisning. När Unionenklubben gick igenom redovisningen för 2007 fann man att nära 2 900 av tjänstemännen jobbat 195 000 övertidstimmar, av vilka många också stred mot bestämmelserna i teknikavtalet.

Tillsammans med de övriga tjänstemannafacken inom PTK på företaget, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, har man sedan förhandlat med företaget om det stora övertidsuttaget.

Vid förhandlingarna kom parterna överens om att det övertidsuttag som strider mot teknikavtalet är cirka 6 900 timmar. Eftersom PTK anser att detta är ett brott mot kollektivavtalet kräver man 4,9 miljoner kronor i skadestånd och övertidsavgift.

Sedan ABB avvisat kravet ska förhandlingar inledas på central nivå. Om parterna inte kommer överens kan frågan istället avgöras i Arbetsdomstolen.

Krista Loiske- Vi har förhandlat om det alltför höga övertidsuttaget vid olika enheter i många år men inte sett att det gett någon effekt. Nu förhandlar vi för första gången på Sverigenivå och hoppas att ska hjälpa. Vårt mål är att minska övertidsuttaget så att folk inte blir sjuka, säger Krista Loiske, Unionens klubbordförande på ABB.

- Vi vill att arbetsgivaren ser till att planlägga arbetet så att det inte blir så mycket övertid. Men företaget verkar inte ha någon plan och nu har vi tröttnat på att tjata. Så nu gör vi något drastiskt i förhoppning om att det här inte ska upprepas.

Enligt teknikavtalet får tjänstemännen jobba upp till 300 övertidstimmar per år. Genom så kallad återförd övertid är ytterligare 200 övertidstimmar tillåtna, om de först har kompenserats med betald ledighet. Men då krävs också dispens av fackklubben.

Karin Boholm i Unionenklubbens styrelse har hand om dispensansökningarna.
- När jag får en ansökan, som den anställde skrivit på tillsammans med arbetsgivaren, så kollar jag alltid med den anställde hur han eller hon ser på övertidsarbetet. Och tyvärr säger de allra flesta att jo, jag vill ha dispens, därför att jag inte hinner med mitt arbete annars.

- Jag skulle vilja ha som krav när man ska ha dispens att det alltid görs någon slags hälsoundersökning först. Nu kör man bara på i stället.

Klubben kan ge dispens i tre år i rad, sedan är det stopp.
- Efter de åren anser vi att arbetsgivaren har haft tid på sig att inse att den vanliga arbetstiden inte räcker till och att man då måste lära upp någon annan som kan dela på uppgiften eller anställa fler i stället, säger Karin Boholm.

Hon uppskattar att den registrerade övertiden motsvarar ett hundratal heltidstjänster.

Klubbordförande Krista Loiske anser att det kan vara dags att sänka tidsgränsen för dispensen.
- Det kan vara en åtgärd från vår sida, att vi blir lite striktare och kanske bara beviljar ett år. Men nu vill vi först se om arbetsgivaren tar sitt ansvar, säger hon.

Hur mycket de aktuella tjänstemännen jobbar övertid varierar.
- Men om man bara tittar på Unionens medlemmar så har åtminstone ett femtiotal jobbat i upp till mellan 100 och 150 timmar mer än den tillåtna övertiden, Karin Boholm.

- Många arbetar också i projekt utomlands. Och eftersom avtalet om övertidsbegränsning bara gäller i Sverige så kan de ha jobbat 450 övertidstimmar här och dessutom 300 i utlandet.

Vilka följder allt övertidsarbete fått är svårt att avgöra, säger Krista Loiske.
- Vi har försökt titta på hur det kan hänga ihop med exempelvis utbrändhet. Men det är svårt att entydigt säga att en människa blir sjuk av stressen på jobbet eftersom man också har ett privatliv där det kan finnas barn, gamla föräldrar och så vidare.

Karin Boholm funderar över varför arbetsgivaren inte tycks ta problemet på allvar.
- Man undrar ju om de som sitter på högsta nivå inte är medvetna om vad som sker eller om de bara blundar och nyttjar folk på det här viset. Och hur de här tjänstemännen mår.

Hur situationen ser ut i år har klubben ännu inte hunnit undersöka.

Fakta

Hur mycket övertid jobbar du och vad betyder det för dig? Skriv gärna och berätta i rutan för kommentarer längst ned på sidan.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.