Tittar man på hela den grupp som LO kallar för makteliten, sammanlagt 200 personer i ledande ställningar inom bland annat näringsliv, politik, arbetsmarknadens parter och media, så motsvarar dess genomsnittliga inkomst före skatt 17 industriarbetarlöner eller 5,4 miljoner kronor.
Det framgår av LO:s återkommande rapport om maktelitens inkomster. Första gången den publicerades var 1950.
Allra mest tjänar toppdirektörerna i näringslivet som i snitt tjänade ungefär lika mycket som en industriarbetare drar ihop under en hel livstid.
Även när det gäller bristen på kvinnorepresentation utmärker sig direktörerna. Före år 2000 fanns det inte någon i kvinna i gruppen, 2011 var 2 av 50 kvinnor.
I flera andra grupper inom maktsfären ser det bättre ut. I den demokratiska eliten är andelen kvinnor 28 procent.
Inkomstmässigt släpar kvinnorna efter. Den genomsnittliga inkomsten för kvinnorna i hela makteliten var cirka 33 procent av männens.
Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, påpekar att Sverige är ett av de OECD-länder där inkomstklyftorna växer snabbast och att det innebär en fara.
- En av Sveriges framgångsfaktorer har varit jämlikhetsidealen och att man byggt ett välfärdssamhälle som omfattar alla. Nu har vi en maktelit som drar ifrån, samtidigt som vi får allt större grupper av fattiga.
Folksams Carina Lundberg Markow menar att det behövs andra sätt än pengar för att belöna människor.
- Jag brukar höra att det är nödvändigt med höga löner för att attrahera och behålla kompetenta människor. Vi vill alla att företagen ska gå bra, och kan vi få bättre företagsledare på det sättet är många beredda att betala för det. Men frågan är om det finns ett samband mellan prestation och lön, det är svårt att se den direkta kopplingen.
