Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Svårt att släppa jobbet på semestern

En av fyra privata tjänstemän är tillgängliga för arbete under semestern och en av sex har svårt att släppa tankarna på jobbet. Trots det saknar de flesta arbetsplatser en policy för när medarbetare förväntas vara tillgängliga på mejl och mobil. Det visar Unionens årliga undersökning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har du svårt att lägga bort mobilen och koppla bort jobbet under semestern? Du är inte ensam. Colourbox

Efter en lång och rekordkall vår är vi nog flera som känner att sommarledigheten är mer behövlig än någonsin. Men att helt koppla bort jobbet under semestern är lättare sagt än gjort. Kanske har du wifi i sommarstugan och visst är det svårt att ignorera när du hör att det plingar till i mobilen av ett inkommande mejl.

Bland tjänstemän inom privat sektor upplever 25 procent att de är tillgängliga för jobb under sin semester, enligt Unionens undersökning ”Tillgänglighet under semestern 2015”. Omkring hälften av de som ingår i undersökningen skulle dock vilja slippa vara tillgängliga när de är lediga. Bland kvinnor är siffran ännu högre, 58 procent.

En av fyra tycker att det hindrar dem från att koppla av och lika många säger att de får negativa kommentarer från vänner och familj om de står jobbet till buds under semestern. Nästan lika många upplever dessutom att det gör att de får mindre tid för familj och vänner.

Att många ändå är nåbara under semestern beror på flera saker. Främsta anledningen är att man vill underlätta för kunder och klienter samt för kollegor. En av sex upplever att chefer och ledning förväntar sig att de är tillgängliga.

Tre av fem tjänstemän tycker att deras arbetsbelastning är hög eller för hög. Av dem som jobbar trots att de har semester svarar en av sju att de gör det för att slippa hög arbetsbelastning när de kommer tillbaka till jobbet. Det är fler som arbetar under ledigheten i grupperna 40- till 49-åringar, boende i Sydsverige samt bland de som tjänar 800 000 kronor eller mer om året.

Trots att många anställda upplever nåbarheten som ett problem svarar 57 procent att de inte har diskuterat rutiner för tillgänglighet under semestern på sina arbetsplatser. Bara 12 procent svarar att de har en policy som reglerar när man förväntas vara tillgänglig via mobil och mejl.

– För att kunna vara ledig och koppla av från jobbet i sommar behövs tydliga överenskommelser på arbetsplatsen om vad som förväntas av dig som medarbetare. I dag är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken i ett allt mer hektiskt arbetsliv. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att få fler mejl- och mobilpolicys på plats, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Under de senaste fem åren har hälften av de privata tjänstemännen ändrat inställning till att vara tillgängliga för jobb under semestern. Men alla är inte negativa. Medan 57 procent av de som ändrat åsikt säger sig ha blivit mer negativa, svarar 29 procent att de har blivit mer positiva.

Drygt en av sex (17 procent) kan inte ta ut fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna om de vill, trots att har rätt till det enligt semesterlagen. För två år sedan var samma siffra 22 procent och förra året 16 procent.

Tillgänglighet under semestern 2015

Undersökningen gjordes av Novus, på uppdrag av Unionen, genom webbaserade intervjuer bland tjänstemän i privat sektor.

Reslutaten bygger på svar från 1 033 personer under perioden 12 - 22 maj 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.  
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland