Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Smart ljussystem håller sömnhormon i schack

Så här års upplever många på dessa breddgrader att livsgnistorna sipprar ut och tröttheten tar över. Men om bara några år kan det finnas bot mot novemberdippen. Forskare i Lund smider planer på hur vi ska få rätt ljusdos som gör oss pigga och alerta även under den solförgätna årstiden.
Johanna Rovira Publicerad
Anders Wiklund/TT
Gå ut! Även om det inte ser så inbjudande ut. Under vintermånaderna är det viktigt att få i sig sina ljustimmar. Åtminstone tills Thorbjörn Laike och hans kollegor blivit klara med sitt artificiella sömnhormon-kontrollsystem. Anders Wiklund/TT

När väckarklockan blir ditt största hatobjekt och blotta tanken på att pallra dig iväg för att genomlida ännu en arbetsdag känns oöverstiglig beror det på att mörkret lurar tallkottskörteln att läcka ut sömnhormon i din redan ledbrutna kropp. Hormonet gör oss tröttare och håller oss paradoxalt nog vakna längre om kvällarna.

I normalfallet, det vill säga under sommarhalvåret eller i länder med mer mänskliga ljusförhållanden, ställs vår inre klocka rätt morgonen efter att du attackerats av sömnhormon.

- Den mörka årstiden är besvärligt för oss som bor så långt från ekvatorn, säger Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet, som bedriver forskning inom området ljusets icke-visuella effekter.

- Det är mörkt när vi går till jobbet. Vi sitter inne på jobbet större delen av dygnets ljusa timmar och sitter du mer än två meter från ett fönster får du inte tillräckligt med dagsljus för att blockera sömnhormonet.

Thorbjörn Laike och hans kollegor har därför äskat och fått fem miljoner för att ta fram ett system för att på artificiell väg hålla sömnhormonet i schack. Personer ska utrustas med sensorer som mäter hur mycket kvalitativt dagsljus de får under dagen. Informationen skickas sedan via mobilen till ett system med artificiellt ljus i försökspersonens hem.

- Nästa morgon får du mängden ljus du behöver för att ställa din biologiska klocka rätt. Ett skäl är att skapa bättre förutsättningar så att vi sover bättre. Dessutom sparar vi energi eftersom dioderna vi använder drar mindre än vanliga glödlampor och systemet släcker ner lamporna när du går ut ur rummet.

Bor man tillsammans med andra som ska upp vid olika tidpunkter kommer systemet att känna av vem som är i badrummet, om det är där man får sin ljusdos.

- Om man bor ihop med någon som till exempel är skiftarbetare och har helt olika dygnsrytmer kan det bli bekymmersamt, men vi har precis fått medel till att titta på det också, säger Thorbjörn Laike.

Ljuskorrigeringsprojektet ska vara klart 2017 och först därefter kan systemet finnas tillgängligt för gemene man. I väntan på det finns det andra sätt att hålla sömnhormonet i schack, enligt Thorbjörn Laike.

- Vistas utomhus 20-30 minuter varje förmiddag. Trots att det är mulet får vi 5-10 gånger så mycket ljus ute som inne även om vi har lampor tända. Och undvik att använda läsplatta på kvällen. Ljuset från en skärm så nära ansiktet är absolut inte bra om man har sömnbesvär, säger Thorbjörn Laike.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.