Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Smart ljussystem håller sömnhormon i schack

Så här års upplever många på dessa breddgrader att livsgnistorna sipprar ut och tröttheten tar över. Men om bara några år kan det finnas bot mot novemberdippen. Forskare i Lund smider planer på hur vi ska få rätt ljusdos som gör oss pigga och alerta även under den solförgätna årstiden.
Johanna Rovira Publicerad
Anders Wiklund/TT
Gå ut! Även om det inte ser så inbjudande ut. Under vintermånaderna är det viktigt att få i sig sina ljustimmar. Åtminstone tills Thorbjörn Laike och hans kollegor blivit klara med sitt artificiella sömnhormon-kontrollsystem. Anders Wiklund/TT

När väckarklockan blir ditt största hatobjekt och blotta tanken på att pallra dig iväg för att genomlida ännu en arbetsdag känns oöverstiglig beror det på att mörkret lurar tallkottskörteln att läcka ut sömnhormon i din redan ledbrutna kropp. Hormonet gör oss tröttare och håller oss paradoxalt nog vakna längre om kvällarna.

I normalfallet, det vill säga under sommarhalvåret eller i länder med mer mänskliga ljusförhållanden, ställs vår inre klocka rätt morgonen efter att du attackerats av sömnhormon.

- Den mörka årstiden är besvärligt för oss som bor så långt från ekvatorn, säger Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet, som bedriver forskning inom området ljusets icke-visuella effekter.

- Det är mörkt när vi går till jobbet. Vi sitter inne på jobbet större delen av dygnets ljusa timmar och sitter du mer än två meter från ett fönster får du inte tillräckligt med dagsljus för att blockera sömnhormonet.

Thorbjörn Laike och hans kollegor har därför äskat och fått fem miljoner för att ta fram ett system för att på artificiell väg hålla sömnhormonet i schack. Personer ska utrustas med sensorer som mäter hur mycket kvalitativt dagsljus de får under dagen. Informationen skickas sedan via mobilen till ett system med artificiellt ljus i försökspersonens hem.

- Nästa morgon får du mängden ljus du behöver för att ställa din biologiska klocka rätt. Ett skäl är att skapa bättre förutsättningar så att vi sover bättre. Dessutom sparar vi energi eftersom dioderna vi använder drar mindre än vanliga glödlampor och systemet släcker ner lamporna när du går ut ur rummet.

Bor man tillsammans med andra som ska upp vid olika tidpunkter kommer systemet att känna av vem som är i badrummet, om det är där man får sin ljusdos.

- Om man bor ihop med någon som till exempel är skiftarbetare och har helt olika dygnsrytmer kan det bli bekymmersamt, men vi har precis fått medel till att titta på det också, säger Thorbjörn Laike.

Ljuskorrigeringsprojektet ska vara klart 2017 och först därefter kan systemet finnas tillgängligt för gemene man. I väntan på det finns det andra sätt att hålla sömnhormonet i schack, enligt Thorbjörn Laike.

- Vistas utomhus 20-30 minuter varje förmiddag. Trots att det är mulet får vi 5-10 gånger så mycket ljus ute som inne även om vi har lampor tända. Och undvik att använda läsplatta på kvällen. Ljuset från en skärm så nära ansiktet är absolut inte bra om man har sömnbesvär, säger Thorbjörn Laike.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.