Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Smart ljussystem håller sömnhormon i schack

Så här års upplever många på dessa breddgrader att livsgnistorna sipprar ut och tröttheten tar över. Men om bara några år kan det finnas bot mot novemberdippen. Forskare i Lund smider planer på hur vi ska få rätt ljusdos som gör oss pigga och alerta även under den solförgätna årstiden.
Johanna Rovira Publicerad
Anders Wiklund/TT
Gå ut! Även om det inte ser så inbjudande ut. Under vintermånaderna är det viktigt att få i sig sina ljustimmar. Åtminstone tills Thorbjörn Laike och hans kollegor blivit klara med sitt artificiella sömnhormon-kontrollsystem. Anders Wiklund/TT

När väckarklockan blir ditt största hatobjekt och blotta tanken på att pallra dig iväg för att genomlida ännu en arbetsdag känns oöverstiglig beror det på att mörkret lurar tallkottskörteln att läcka ut sömnhormon i din redan ledbrutna kropp. Hormonet gör oss tröttare och håller oss paradoxalt nog vakna längre om kvällarna.

I normalfallet, det vill säga under sommarhalvåret eller i länder med mer mänskliga ljusförhållanden, ställs vår inre klocka rätt morgonen efter att du attackerats av sömnhormon.

- Den mörka årstiden är besvärligt för oss som bor så långt från ekvatorn, säger Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet, som bedriver forskning inom området ljusets icke-visuella effekter.

- Det är mörkt när vi går till jobbet. Vi sitter inne på jobbet större delen av dygnets ljusa timmar och sitter du mer än två meter från ett fönster får du inte tillräckligt med dagsljus för att blockera sömnhormonet.

Thorbjörn Laike och hans kollegor har därför äskat och fått fem miljoner för att ta fram ett system för att på artificiell väg hålla sömnhormonet i schack. Personer ska utrustas med sensorer som mäter hur mycket kvalitativt dagsljus de får under dagen. Informationen skickas sedan via mobilen till ett system med artificiellt ljus i försökspersonens hem.

- Nästa morgon får du mängden ljus du behöver för att ställa din biologiska klocka rätt. Ett skäl är att skapa bättre förutsättningar så att vi sover bättre. Dessutom sparar vi energi eftersom dioderna vi använder drar mindre än vanliga glödlampor och systemet släcker ner lamporna när du går ut ur rummet.

Bor man tillsammans med andra som ska upp vid olika tidpunkter kommer systemet att känna av vem som är i badrummet, om det är där man får sin ljusdos.

- Om man bor ihop med någon som till exempel är skiftarbetare och har helt olika dygnsrytmer kan det bli bekymmersamt, men vi har precis fått medel till att titta på det också, säger Thorbjörn Laike.

Ljuskorrigeringsprojektet ska vara klart 2017 och först därefter kan systemet finnas tillgängligt för gemene man. I väntan på det finns det andra sätt att hålla sömnhormonet i schack, enligt Thorbjörn Laike.

- Vistas utomhus 20-30 minuter varje förmiddag. Trots att det är mulet får vi 5-10 gånger så mycket ljus ute som inne även om vi har lampor tända. Och undvik att använda läsplatta på kvällen. Ljuset från en skärm så nära ansiktet är absolut inte bra om man har sömnbesvär, säger Thorbjörn Laike.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland