Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Siftidningens valenkät: Rehabilitering recept mot ohälsan

Sjukfrånvaron ska minskas genom nya regler för rehabilitering. Det är riksdagspartierna eniga om, visar Siftidningens valenkät.
Publicerad
Däremot har partierna vitt skilda uppfattningar om hur reglerna ska utformas.
Socialdemokraterna framhåller att rehabiliteringsinsatserna måste samordnas bättre.
Centerpartiet vill införa en garanti om rehabilitering inom tre månader, den som säger nej till rehabilitering bör få lägre ersättning.
Folkpartiet vill sätta ribban högre och talar om en garanti för rehabilitering inom en månad. Efter två månader ska sjukskrivningar prövas av en ny läkare.
Moderaterna har inga konkreta förslag om rehabilitering. I stället förordas en nationell vårdgaranti, mer pengar till sjukvården och försäkringskassorna.
Miljöpartiet vill ge landstingen större ansvar för att minska sjukskrivningarna.
Ökad avdragsrätt för förebyggande personalvård är bara Vänsterpartiet inne på. Det är också det enda paritet som vill att företag med hög sjukfrånvaro ska betala högre avgifter. Folkpartiet och Kristdemokraterna tror att det skulle göra att arbetsgivare kan tveka att anställa personer som kan förväntas ha en hög sjukfrånvaro.
Centern vill belöna företag som satsar på förebyggande insatser.
Majoriteten av riksdagspartierna tror inte på fler karensdagar, undantag är Kristdemokraterna som vill ha en andra karensdag och Moderaterna som vill införa ytterligare en dag den åttonde sjukskrivningsdagen. Vänsterpartiet vill avskaffa karensdagarna.
Centern vill genomföra störst förändringar för föräldrar, höjt golv och tak i föräldraförsäkringen och en fördubbling av barnbidraget till 1 900 kronor per månad.
Att ett höjt tak i föräldraförsäkringen bidrar till att en jämnare fördelning av ledigheten tror alla utom miljöpartiet och moderaterna. Flertalet vill höja taket i föräldraförsäkringen. Kristdemokraterna vill dessutom höja ersättningsnivån till 90 procent. Folkpartiet vill som enda parti höja införa en jämställdhetsbonus som skulle ge 90 procents ersättning.
För att fler fäder ska vara hemma med barnen vill socialdemokraterna vika ytterligare månader för pappan i takt med att föräldraförsäkringen byggs ut. Miljöpartiet instämmer och vill bygga ut försäkringen till 18 månader. Moderaterna anser att föräldrarna själva ska få bestämma hur de fördelar föräldraledigheten.

CHRISTINA SWAHN


Kompetensutveckling

Nästa år inrättas kompetenskonton där det blir möjligt att sätta in cirka 9 500 kronor avdragsgillt. De borgerliga partierna och Miljöpartiet vill höja det till ett basbelopp, 36 900 kronor.
Avkastningen från kontot ska skattemässigt jämställas med Individuellt pensionssparande, anser de borgerliga partierna och Miljöpartiet.

Läs partiernas svar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.  
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland