Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Seniorpool jobbar vidare åt Sif

Sifs pensionerade ombudsmän får fortsätta ett halvår till att rycka in som extra förhandlingsresurser i Stockholm och Göteborg. Denna nödlösning skulle egentligen ha avslutats nu i december.
Publicerad
För ett år sen godkände förbundsstyrelsen att Sif kallade in avtals- och ålderspensionärer att tjänstgöra på konsultbasis. Det var inte meningen att de ombudsmän som tackat ja till avtalspension vid 60 för att bereda plats för yngre krafter, s k generationsväxling, skulle börja arbeta hos samma arbetsgivare igen. Men arbetsbördan i Sif var så tung att flera ombudsmän "gick in i väggen". Något radikalt måste göras, särskilt för att stötta avdelningskontoren i Stockholm, Göteborg och Karlshamn samt förhandlingsenheten vid förbundskansliet.
Bara i Stockholm har antalet förhandlingsärenden, uppsägningar m m, ökat från 600 till 2 000 under det gångna året.
De elva tidigare medarbetare som engagerades i seniorpoolen har jobbat mellan 30 och 680 timmar vardera. De har haft ett fast arvode i botten och sen arvoderats per timme för genomförda uppdrag. Totalt har de kostat ca en miljon kronor.
Seniorpoolen skulle ha avvecklats efter ett år. Belastningen på många av förbundets anställda är dock fortsatt hög. Flera går i pension eller byter jobb under 2003, och ersättningsrekryteringen håller inte jämna steg. Det finns risk för kompetenstapp i organisationen.
Därför sa förbundsstyrelsen i förra veckan ja till att förlänga seniorpoolens verksamhet till och med juni. Det beräknas kosta ytterligare en halv miljon men ryms inom budget. För avtalspensionärerna som lockats tillbaka under fanorna innebär det mer pengar i plånboken. Trots det kan det bli problem att få alla elva att jobba vidare. Flera av dem uppges aldrig tidigare ha upplevt en sådan press som de fått känna av i telefonjourer och direkta förhandlingar för det stora antalet uppsagda medlemmar under 2002.
Sifs kansliledning ska i april presentera en plan för en mer långsiktig lösning av förbundets bemanning. Medarbetare som nyss uppmuntrats att gå i avtalspension ska dessutom påverkas att stanna kvar i tjänst.
Nyligen beslutades också om en organisationsförändring av ekonomi, medlemsregister och a-kassa som syftar till att omskola ett 30-tal medarbetare till mer utåtriktat och medlemsnära arbete.

BJÖRN ÖIJER


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland

Arbetstid

Spanien inför lag om kortare arbetsvecka

Spanien slopar 40-timmarsvecka. Senast från och med årsskiftet ska samtliga anställda i Spanien jobba max 37,5 timmar i veckan enligt ett lagförslag som lämnas till parlamentet.
Johanna Rovira Publicerad 9 maj 2025, kl 11:11
Spanien som kommer att bli bättre tack vare förkortningen av arbetstiden enligt spanska arbetsmarknadsminister Yolanda Diaz. Foto: Paul White/TT

Många spanska löntagare har redan i dag kortare arbetstid tack vare sina kollektivavtal, men allra senast från årsskiftet kommer resterande 12, 5 miljoner, (vilket motsvarar cirka 70 procent av arbetskraften), att få en halvtimmes kortare arbetsdag med bibehållen lön , enligt bland annat tidningen ElDiario.  

– I dag moderniserar vi spanska företag och hjälper folk att bli lite lyckligare, säger Yolanda Díaz, andre vicepresident och arbetsmarknadsminister i Spanien, enligt tidningen As.

Spanien blir därmed det tredje EU-landet som har en lagstadgad arbetsvecka på färre än 40 timmar. De andra två länderna är Frankrike, där veckoarbetstiden är 35 timmar och Belgien där löntagare får jobba max 38 timmar i veckan.  

Lagförslaget, som godkändes av regeringen i tisdags, kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadsministeriet och facken i Spanien. Facken har  lovat att mobilisera sig om förslaget stöter på patrull i det spanska parlamentet.