För ett år sen godkände förbundsstyrelsen att Sif kallade in avtals- och ålderspensionärer att tjänstgöra på konsultbasis. Det var inte meningen att de ombudsmän som tackat ja till avtalspension vid 60 för att bereda plats för yngre krafter, s k generationsväxling, skulle börja arbeta hos samma arbetsgivare igen. Men arbetsbördan i Sif var så tung att flera ombudsmän "gick in i väggen". Något radikalt måste göras, särskilt för att stötta avdelningskontoren i Stockholm, Göteborg och Karlshamn samt förhandlingsenheten vid förbundskansliet.
Bara i Stockholm har antalet förhandlingsärenden, uppsägningar m m, ökat från 600 till 2 000 under det gångna året.
De elva tidigare medarbetare som engagerades i seniorpoolen har jobbat mellan 30 och 680 timmar vardera. De har haft ett fast arvode i botten och sen arvoderats per timme för genomförda uppdrag. Totalt har de kostat ca en miljon kronor.
Seniorpoolen skulle ha avvecklats efter ett år. Belastningen på många av förbundets anställda är dock fortsatt hög. Flera går i pension eller byter jobb under 2003, och ersättningsrekryteringen håller inte jämna steg. Det finns risk för kompetenstapp i organisationen.
Därför sa förbundsstyrelsen i förra veckan ja till att förlänga seniorpoolens verksamhet till och med juni. Det beräknas kosta ytterligare en halv miljon men ryms inom budget. För avtalspensionärerna som lockats tillbaka under fanorna innebär det mer pengar i plånboken. Trots det kan det bli problem att få alla elva att jobba vidare. Flera av dem uppges aldrig tidigare ha upplevt en sådan press som de fått känna av i telefonjourer och direkta förhandlingar för det stora antalet uppsagda medlemmar under 2002.
Sifs kansliledning ska i april presentera en plan för en mer långsiktig lösning av förbundets bemanning. Medarbetare som nyss uppmuntrats att gå i avtalspension ska dessutom påverkas att stanna kvar i tjänst.
Nyligen beslutades också om en organisationsförändring av ekonomi, medlemsregister och a-kassa som syftar till att omskola ett 30-tal medarbetare till mer utåtriktat och medlemsnära arbete.
BJÖRN ÖIJER
Bara i Stockholm har antalet förhandlingsärenden, uppsägningar m m, ökat från 600 till 2 000 under det gångna året.
De elva tidigare medarbetare som engagerades i seniorpoolen har jobbat mellan 30 och 680 timmar vardera. De har haft ett fast arvode i botten och sen arvoderats per timme för genomförda uppdrag. Totalt har de kostat ca en miljon kronor.
Seniorpoolen skulle ha avvecklats efter ett år. Belastningen på många av förbundets anställda är dock fortsatt hög. Flera går i pension eller byter jobb under 2003, och ersättningsrekryteringen håller inte jämna steg. Det finns risk för kompetenstapp i organisationen.
Därför sa förbundsstyrelsen i förra veckan ja till att förlänga seniorpoolens verksamhet till och med juni. Det beräknas kosta ytterligare en halv miljon men ryms inom budget. För avtalspensionärerna som lockats tillbaka under fanorna innebär det mer pengar i plånboken. Trots det kan det bli problem att få alla elva att jobba vidare. Flera av dem uppges aldrig tidigare ha upplevt en sådan press som de fått känna av i telefonjourer och direkta förhandlingar för det stora antalet uppsagda medlemmar under 2002.
Sifs kansliledning ska i april presentera en plan för en mer långsiktig lösning av förbundets bemanning. Medarbetare som nyss uppmuntrats att gå i avtalspension ska dessutom påverkas att stanna kvar i tjänst.
Nyligen beslutades också om en organisationsförändring av ekonomi, medlemsregister och a-kassa som syftar till att omskola ett 30-tal medarbetare till mer utåtriktat och medlemsnära arbete.
BJÖRN ÖIJER
