Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Seniorpool jobbar vidare åt Sif

Sifs pensionerade ombudsmän får fortsätta ett halvår till att rycka in som extra förhandlingsresurser i Stockholm och Göteborg. Denna nödlösning skulle egentligen ha avslutats nu i december.
Publicerad
För ett år sen godkände förbundsstyrelsen att Sif kallade in avtals- och ålderspensionärer att tjänstgöra på konsultbasis. Det var inte meningen att de ombudsmän som tackat ja till avtalspension vid 60 för att bereda plats för yngre krafter, s k generationsväxling, skulle börja arbeta hos samma arbetsgivare igen. Men arbetsbördan i Sif var så tung att flera ombudsmän "gick in i väggen". Något radikalt måste göras, särskilt för att stötta avdelningskontoren i Stockholm, Göteborg och Karlshamn samt förhandlingsenheten vid förbundskansliet.
Bara i Stockholm har antalet förhandlingsärenden, uppsägningar m m, ökat från 600 till 2 000 under det gångna året.
De elva tidigare medarbetare som engagerades i seniorpoolen har jobbat mellan 30 och 680 timmar vardera. De har haft ett fast arvode i botten och sen arvoderats per timme för genomförda uppdrag. Totalt har de kostat ca en miljon kronor.
Seniorpoolen skulle ha avvecklats efter ett år. Belastningen på många av förbundets anställda är dock fortsatt hög. Flera går i pension eller byter jobb under 2003, och ersättningsrekryteringen håller inte jämna steg. Det finns risk för kompetenstapp i organisationen.
Därför sa förbundsstyrelsen i förra veckan ja till att förlänga seniorpoolens verksamhet till och med juni. Det beräknas kosta ytterligare en halv miljon men ryms inom budget. För avtalspensionärerna som lockats tillbaka under fanorna innebär det mer pengar i plånboken. Trots det kan det bli problem att få alla elva att jobba vidare. Flera av dem uppges aldrig tidigare ha upplevt en sådan press som de fått känna av i telefonjourer och direkta förhandlingar för det stora antalet uppsagda medlemmar under 2002.
Sifs kansliledning ska i april presentera en plan för en mer långsiktig lösning av förbundets bemanning. Medarbetare som nyss uppmuntrats att gå i avtalspension ska dessutom påverkas att stanna kvar i tjänst.
Nyligen beslutades också om en organisationsförändring av ekonomi, medlemsregister och a-kassa som syftar till att omskola ett 30-tal medarbetare till mer utåtriktat och medlemsnära arbete.

BJÖRN ÖIJER


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.