Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sänkt arbetstid på SSAB

Stålbranschen är hårt pressad av en minskad orderingång. För att spara pengar har nu därför SSAB erbjudit en stor majoritet av sina tjänstemän att gå ner i arbetstid, vilket 90 procent av dem har nappat på.
Anita Täpp Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

Enligt en aktuell prognos från Konjunkturinstitutet, KI, har den svenska ekonomin nu bromsat in. KI har sänkt sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020 och konstaterar att högkonjunkturen är över.

En bransch som redan är hårt pressade, bland annat på grund av höga järnmalmspriser och en minskad efterfrågan, är stålbranschen. Därför har nu också flera stålverk, som Ovako, varslat om uppsägningar.

På ståljätten SSAB, med cirka 5 500 anställda i Sverige, bland annat i Borlänge, Luleå och Oxelösund, har dock inga varsel lagts.

Hur mycket SSAB:s produktion har minskat är ännu okänt. Men i början av september gick ledningen ut med ett erbjudande till 1 750 tjänstemän i Sverige, om att de kan gå ner i arbetstid för att företaget ska spara pengar. Bland dessa tjänstemän har 90 procent tackat ja till att gå ner i arbetstid från den 1 oktober i år till den 15 januari nästa år, mot ett så kallat tjänstledighetsavdrag.

Modellen, som kallas Flexicurity, innebär att de anställda jobbar 12 dagar mindre under perioden. De får då lön för hälften av dessa dagar.

Om erbjudandet är ett försöka att undvika varsel, vill Tomas Jansson, Unionens klubbordförande på SSAB i Borlänge, inte uttala sig om.

– SSAB vill vara tydligt med att vi hänger med. Men det blåser tuffa vindar i konjunkturen och det här är ett sätt att spara pengar, att hjälpa till med kostnadsbesparing, säger han.

Har ni tidigare fått något liknande erbjudande?
– Ja, i ett halvår 2012 och 2013. Men då kallades modellen 80/90 och innebar att man jobbade 80 procent men fick 90 procent av lönen, för att man skulle undvika andra åtgärder. Vilket man då inte heller behövde göra.

Vad tycker du själv om erbjudandet?
– För min personliga del, och jag har själv antagit erbjudandet, så tycker jag det är ett okej erbjudande. Och tjänstemännen är lojala och ställer upp och bidrar med kostnadsfokus.

– Men det ligger också en utmaning i det här, när det gäller den sociala och arbetsorganisatoriska arbetsmiljön. För det får inte bli så att man ska jobba lika mycket fast man gått ner i arbetstid, så att stressen ökar. Eller att de som fortsätter jobba fem dagar i veckan ska ta på sig mer jobb. Eftersom tjänstemän generellt är lojala och jobbar på så gäller det att både medarbetarna, cheferna och ledningen ser till att prioritera ned saker, eller till och med väljer bort en del, under den här perioden och att man kan få hjälp med att bestämma vad man ska göra.

Har erbjudandet väckt oro hos personalen?
– Både och. Men vi i klubben har tagit ett jättestort ansvar och exempelvis varit noga med att kunna svara på alla frågor om SSAB:s erbjudande som kommit upp. Och då har vi också haft mycket bra stöd av Unionen centralt. Men det är klart att en del ändå också undrar över vad som är nästa steg, säger Tomas Jansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.