Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sänkt arbetstid på SSAB

Stålbranschen är hårt pressad av en minskad orderingång. För att spara pengar har nu därför SSAB erbjudit en stor majoritet av sina tjänstemän att gå ner i arbetstid, vilket 90 procent av dem har nappat på.
Anita Täpp Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

Enligt en aktuell prognos från Konjunkturinstitutet, KI, har den svenska ekonomin nu bromsat in. KI har sänkt sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020 och konstaterar att högkonjunkturen är över.

En bransch som redan är hårt pressade, bland annat på grund av höga järnmalmspriser och en minskad efterfrågan, är stålbranschen. Därför har nu också flera stålverk, som Ovako, varslat om uppsägningar.

På ståljätten SSAB, med cirka 5 500 anställda i Sverige, bland annat i Borlänge, Luleå och Oxelösund, har dock inga varsel lagts.

Hur mycket SSAB:s produktion har minskat är ännu okänt. Men i början av september gick ledningen ut med ett erbjudande till 1 750 tjänstemän i Sverige, om att de kan gå ner i arbetstid för att företaget ska spara pengar. Bland dessa tjänstemän har 90 procent tackat ja till att gå ner i arbetstid från den 1 oktober i år till den 15 januari nästa år, mot ett så kallat tjänstledighetsavdrag.

Modellen, som kallas Flexicurity, innebär att de anställda jobbar 12 dagar mindre under perioden. De får då lön för hälften av dessa dagar.

Om erbjudandet är ett försöka att undvika varsel, vill Tomas Jansson, Unionens klubbordförande på SSAB i Borlänge, inte uttala sig om.

– SSAB vill vara tydligt med att vi hänger med. Men det blåser tuffa vindar i konjunkturen och det här är ett sätt att spara pengar, att hjälpa till med kostnadsbesparing, säger han.

Har ni tidigare fått något liknande erbjudande?
– Ja, i ett halvår 2012 och 2013. Men då kallades modellen 80/90 och innebar att man jobbade 80 procent men fick 90 procent av lönen, för att man skulle undvika andra åtgärder. Vilket man då inte heller behövde göra.

Vad tycker du själv om erbjudandet?
– För min personliga del, och jag har själv antagit erbjudandet, så tycker jag det är ett okej erbjudande. Och tjänstemännen är lojala och ställer upp och bidrar med kostnadsfokus.

– Men det ligger också en utmaning i det här, när det gäller den sociala och arbetsorganisatoriska arbetsmiljön. För det får inte bli så att man ska jobba lika mycket fast man gått ner i arbetstid, så att stressen ökar. Eller att de som fortsätter jobba fem dagar i veckan ska ta på sig mer jobb. Eftersom tjänstemän generellt är lojala och jobbar på så gäller det att både medarbetarna, cheferna och ledningen ser till att prioritera ned saker, eller till och med väljer bort en del, under den här perioden och att man kan få hjälp med att bestämma vad man ska göra.

Har erbjudandet väckt oro hos personalen?
– Både och. Men vi i klubben har tagit ett jättestort ansvar och exempelvis varit noga med att kunna svara på alla frågor om SSAB:s erbjudande som kommit upp. Och då har vi också haft mycket bra stöd av Unionen centralt. Men det är klart att en del ändå också undrar över vad som är nästa steg, säger Tomas Jansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.