Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sänkt arbetstid på SSAB

Stålbranschen är hårt pressad av en minskad orderingång. För att spara pengar har nu därför SSAB erbjudit en stor majoritet av sina tjänstemän att gå ner i arbetstid, vilket 90 procent av dem har nappat på.
Anita Täpp Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

Enligt en aktuell prognos från Konjunkturinstitutet, KI, har den svenska ekonomin nu bromsat in. KI har sänkt sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020 och konstaterar att högkonjunkturen är över.

En bransch som redan är hårt pressade, bland annat på grund av höga järnmalmspriser och en minskad efterfrågan, är stålbranschen. Därför har nu också flera stålverk, som Ovako, varslat om uppsägningar.

På ståljätten SSAB, med cirka 5 500 anställda i Sverige, bland annat i Borlänge, Luleå och Oxelösund, har dock inga varsel lagts.

Hur mycket SSAB:s produktion har minskat är ännu okänt. Men i början av september gick ledningen ut med ett erbjudande till 1 750 tjänstemän i Sverige, om att de kan gå ner i arbetstid för att företaget ska spara pengar. Bland dessa tjänstemän har 90 procent tackat ja till att gå ner i arbetstid från den 1 oktober i år till den 15 januari nästa år, mot ett så kallat tjänstledighetsavdrag.

Modellen, som kallas Flexicurity, innebär att de anställda jobbar 12 dagar mindre under perioden. De får då lön för hälften av dessa dagar.

Om erbjudandet är ett försöka att undvika varsel, vill Tomas Jansson, Unionens klubbordförande på SSAB i Borlänge, inte uttala sig om.

– SSAB vill vara tydligt med att vi hänger med. Men det blåser tuffa vindar i konjunkturen och det här är ett sätt att spara pengar, att hjälpa till med kostnadsbesparing, säger han.

Har ni tidigare fått något liknande erbjudande?
– Ja, i ett halvår 2012 och 2013. Men då kallades modellen 80/90 och innebar att man jobbade 80 procent men fick 90 procent av lönen, för att man skulle undvika andra åtgärder. Vilket man då inte heller behövde göra.

Vad tycker du själv om erbjudandet?
– För min personliga del, och jag har själv antagit erbjudandet, så tycker jag det är ett okej erbjudande. Och tjänstemännen är lojala och ställer upp och bidrar med kostnadsfokus.

– Men det ligger också en utmaning i det här, när det gäller den sociala och arbetsorganisatoriska arbetsmiljön. För det får inte bli så att man ska jobba lika mycket fast man gått ner i arbetstid, så att stressen ökar. Eller att de som fortsätter jobba fem dagar i veckan ska ta på sig mer jobb. Eftersom tjänstemän generellt är lojala och jobbar på så gäller det att både medarbetarna, cheferna och ledningen ser till att prioritera ned saker, eller till och med väljer bort en del, under den här perioden och att man kan få hjälp med att bestämma vad man ska göra.

Har erbjudandet väckt oro hos personalen?
– Både och. Men vi i klubben har tagit ett jättestort ansvar och exempelvis varit noga med att kunna svara på alla frågor om SSAB:s erbjudande som kommit upp. Och då har vi också haft mycket bra stöd av Unionen centralt. Men det är klart att en del ändå också undrar över vad som är nästa steg, säger Tomas Jansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland