Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så mycket tid går till jobbmejl

Nästan varannan kontorsanställd tillbringar upp till tre timmar per dag på att kolla jobbmejlen. Och 12 procent ägnar hela sex timmar av arbetsdagen åt e-posten.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Colourbox

Bland dem som jobbar på kontor i Sverige lägger 48 procent dagligen upp till tre timmar på att läsa och skicka arbetsrelaterade mejl. Det skriver tidningen Arbetsliv och hänvisar till en ny undersökning från Yougov som gjorts på uppdrag av Adobe.

Vad gäller den privata inkorgen får den visserligen betydligt mindre tid, men var tredje uppger ändå att de tillbringar mellan en och tre timmar om dagen åt sin privata mejlskörd.

Tiden som vi lägger ner på mejlen har ökat lavinartat i takt med att allt fler kan läsa e-post i mobilen, på surfplattan och laptopen. Det menar Imran Afzal, nordisk marknadschef för Adobe Marketing Cloud.

Enligt en Sifo-undersökning från 2015 känner sig åtta av tio manade att omedelbart svara på jobbmejl. Trots att många irriterade sig på kollegor som svarade på jobbmejl under möten medgav sju av tio att de själva hade samma ovana.

Läs mer: Behöver du IT-fasta?

Många stora företag har i dag en mejlpolicy som till exempel kan innebära att man endast bör mejla under kontorstid. När Volvo Personvagnar införde en policy för e-post resulterade det inte bara i nöjda medarbetare utan även i en timmes ökad produktivitet i veckan.

Läs mer: Minskad stress med bra e-postpolicy 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.