Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så mycket tid går till jobbmejl

Nästan varannan kontorsanställd tillbringar upp till tre timmar per dag på att kolla jobbmejlen. Och 12 procent ägnar hela sex timmar av arbetsdagen åt e-posten.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Colourbox

Bland dem som jobbar på kontor i Sverige lägger 48 procent dagligen upp till tre timmar på att läsa och skicka arbetsrelaterade mejl. Det skriver tidningen Arbetsliv och hänvisar till en ny undersökning från Yougov som gjorts på uppdrag av Adobe.

Vad gäller den privata inkorgen får den visserligen betydligt mindre tid, men var tredje uppger ändå att de tillbringar mellan en och tre timmar om dagen åt sin privata mejlskörd.

Tiden som vi lägger ner på mejlen har ökat lavinartat i takt med att allt fler kan läsa e-post i mobilen, på surfplattan och laptopen. Det menar Imran Afzal, nordisk marknadschef för Adobe Marketing Cloud.

Enligt en Sifo-undersökning från 2015 känner sig åtta av tio manade att omedelbart svara på jobbmejl. Trots att många irriterade sig på kollegor som svarade på jobbmejl under möten medgav sju av tio att de själva hade samma ovana.

Läs mer: Behöver du IT-fasta?

Många stora företag har i dag en mejlpolicy som till exempel kan innebära att man endast bör mejla under kontorstid. När Volvo Personvagnar införde en policy för e-post resulterade det inte bara i nöjda medarbetare utan även i en timmes ökad produktivitet i veckan.

Läs mer: Minskad stress med bra e-postpolicy 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.