Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så mycket tid går till jobbmejl

Nästan varannan kontorsanställd tillbringar upp till tre timmar per dag på att kolla jobbmejlen. Och 12 procent ägnar hela sex timmar av arbetsdagen åt e-posten.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Colourbox

Bland dem som jobbar på kontor i Sverige lägger 48 procent dagligen upp till tre timmar på att läsa och skicka arbetsrelaterade mejl. Det skriver tidningen Arbetsliv och hänvisar till en ny undersökning från Yougov som gjorts på uppdrag av Adobe.

Vad gäller den privata inkorgen får den visserligen betydligt mindre tid, men var tredje uppger ändå att de tillbringar mellan en och tre timmar om dagen åt sin privata mejlskörd.

Tiden som vi lägger ner på mejlen har ökat lavinartat i takt med att allt fler kan läsa e-post i mobilen, på surfplattan och laptopen. Det menar Imran Afzal, nordisk marknadschef för Adobe Marketing Cloud.

Enligt en Sifo-undersökning från 2015 känner sig åtta av tio manade att omedelbart svara på jobbmejl. Trots att många irriterade sig på kollegor som svarade på jobbmejl under möten medgav sju av tio att de själva hade samma ovana.

Läs mer: Behöver du IT-fasta?

Många stora företag har i dag en mejlpolicy som till exempel kan innebära att man endast bör mejla under kontorstid. När Volvo Personvagnar införde en policy för e-post resulterade det inte bara i nöjda medarbetare utan även i en timmes ökad produktivitet i veckan.

Läs mer: Minskad stress med bra e-postpolicy 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.