Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Restid godkänt som arbetstid

Ska restid till och från jobbet ses som arbetstid och ge lön? Det anser EU-domstolen i en nylig dom sedan en arbetsgivare i Spanien ville räkna restiden som vilotid. En fråga som även är omdiskuterad bland Unionens medlemmar.
Linnea Andersson Publicerad
Tomas Oneborg / SvD / TT
I majoriteten av Unionens kollektivavtal har man inte lyckats lösa frågan om ersättning för restid till och från kunder och jobb. Tomas Oneborg / SvD / TT

Företaget, som sysslar med installation och underhåll av inbrotts- och stöldlarm runt om i Spanien, hade från början ett regionalt kontor. De anställdas arbetsdag började när de kom till kontoret och hämtade upp sin tjänstebil och avslutades när de kom tillbaka för dagen och lämnade bilen.

Men när arbetsgivaren lade ner regionkontoret ansåg man att medarbetarnas arbetstid i stället skulle börja räknas först när de kom fram till dagens första kund och avslutas när de gav sig av från den sista kunden. Oavsett var det första jobbet skulle utföras, ibland över 100 kilometer från bostaden, betraktade arbetsgivaren restiden mellan bostaden och kunden som vilotid.

Men EU-domstolen menar tvärtom att restiden ska ses som arbetstid och hänvisar till EU:s arbetstidsdirektiv, som finns till för att skydda arbetstagares säkerhet och hälsa. Direktivet reglerar bland annat dygnsvila och raster.

Domstolen tog heller inte hänsyn till arbetsgivarens oro att de anställda skulle ägna sig åt privata sysslor i början och slutet av arbetsdagen, eftersom den risken fanns redan innan det regionala kontoret stängdes. Eftersom medarbetarna inte fritt kan förfoga över sin tid eller ägna sig åt sina egna intressen under restiden, står de till arbetstagarens förfogande, enligt domstolen.

Även i Sverige är frågan om när arbetsdagen börjar och slutar aktuell, inte minst i kölvattnet av ett alltmer gränslöst arbetsliv. Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, tycker att domen är intressant men menar att vi inte bör dra för stora växlar på vad den kan få för konsekvenser i Sverige eftersom domen bygger på en så konkret situation.

- Det är en omdiskuterad fråga och det finns en frustration bland medlemmar och ombudsmän över att den är olöst på de flesta avtalsområden, säger Martin Wästfelt.

Enligt honom har det blivit vanligare att vara mobil i arbetslivet, även om det traditionellt sett varit vanligare med betald restid bland arbetare än bland tjänstemän.

Unionen har flera medlemsgrupper som reser till och från kunder och många medlemmar som pendlar. Men de flesta som reser i jobbet har en fast arbetsplats att utgå ifrån och skiljer sig därför från fallet i Spanien.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland

Arbetstid

Spanien inför lag om kortare arbetsvecka

Spanien slopar 40-timmarsvecka. Senast från och med årsskiftet ska samtliga anställda i Spanien jobba max 37,5 timmar i veckan enligt ett lagförslag som lämnas till parlamentet.
Johanna Rovira Publicerad 9 maj 2025, kl 11:11
Spanien som kommer att bli bättre tack vare förkortningen av arbetstiden enligt spanska arbetsmarknadsminister Yolanda Diaz. Foto: Paul White/TT

Många spanska löntagare har redan i dag kortare arbetstid tack vare sina kollektivavtal, men allra senast från årsskiftet kommer resterande 12, 5 miljoner, (vilket motsvarar cirka 70 procent av arbetskraften), att få en halvtimmes kortare arbetsdag med bibehållen lön , enligt bland annat tidningen ElDiario.  

– I dag moderniserar vi spanska företag och hjälper folk att bli lite lyckligare, säger Yolanda Díaz, andre vicepresident och arbetsmarknadsminister i Spanien, enligt tidningen As.

Spanien blir därmed det tredje EU-landet som har en lagstadgad arbetsvecka på färre än 40 timmar. De andra två länderna är Frankrike, där veckoarbetstiden är 35 timmar och Belgien där löntagare får jobba max 38 timmar i veckan.  

Lagförslaget, som godkändes av regeringen i tisdags, kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadsministeriet och facken i Spanien. Facken har  lovat att mobilisera sig om förslaget stöter på patrull i det spanska parlamentet.