Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Permitterade tvingas jobba heltid

Arbeta heltid, annars blir du uppsagd. Det beskedet har flera permitterade Unionenmedlemmar fått av sina arbetsgivare. Nu rustar Tillväxtverket för att stoppa företag som utnyttjar systemet med statligt korttidsstöd.
Ola Rennstam Publicerad 23 april 2020, kl 11:16
Shutterstock
Unionen får dagligen samtal från medlemmar som förväntas jobba heltid trots att de omfattas av korttidsavtal. Shutterstock

Korttidsavtal innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid samtidigt som staten täcker en stor del av lönekostnaden. Men nu kommer signaler från flera fackförbund om företag som utnyttjar det statliga stödet.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Unionens medlemsrådgivning får dagligen samtal från medlemmar som förväntas arbeta 100 procent hos arbetsgivare som beviljats korttidsstöd.

– Man blir ju förbannad när man hör det, stödet är till för att rädda företag, det är minst sagt upprörande, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, och fortsätter:

– För oss som tror på systemet med korttidavtal är det viktigt att säkerställa att det inte missbrukas. Konsekvensen kan annars bli att tilltron och legitimiteten för modellen skadas.

Ett exempel är ”Anna” som arbetar på ett stort svenskt företag inom handeln. Under flera år har hon haft en hög arbetsbelastning, men nu har hon permitterats på 60 procent. Arbetsgivaren har dock inte plockat bort några arbetsuppgifter – i stället förväntas Anna och hennes kollegor fortsätta arbeta precis som förut.

Exakt hur många fall av fusk det rör sig om har Unionen ingen statistik på i nuläget men enligt Martin Wästfelt är det relativt få.

– Man måste ha lite proportioner, vi har haft drygt 10 000 lokala förhandlingar om korttidsavtal. Men vi tar signalerna på stort allvar. Vi känner inte till omfattningen men vår gissning är att det är störst risk för missbruk på arbetsplatser utan kollektivavtal eftersom pressen då är större på individen.

Vad gör Unionen när en medlem rapporterar om att hen måste jobba mer än korttidsavtalet anger?
– Vi för en dialog med Tillväxtverket och undersöker om det rör sig om missbruk eller om det i stället kan handla om hur man förlagt arbetstiden. Det kan till exempel vara så att arbetsgivaren vill att man arbetar mer en vecka och mindre en annan.

Om det visar sig att en arbetsgivare har fuskat kan Unionen säga upp korttidsavtalet.

– Då är den yttersta påtryckningsmöjligheten vi har att: först omförhandla avtalet, går inte det så kan vi säga upp det, säger Martin Wästfelt.

Hittills har Tillväxtverket beviljat statligt stöd för korttidsarbete för mer än 200 000 anställda. För att upptäcka fusk och bedrägerier har myndigheten tillsatt en specialgrupp som ägnar sig åt att granska de tips man får in från privatpersoner och fackliga organisationer.

För att klara arbetet har Tillväxtverket lånat in ett hundratal handläggare från Skatteverket. Hur många ärenden gruppen hittills har granskat vill avdelningschefen Tim Brooks inte avslöja.

– Vi har fått ett antal tips och vi agerar på dem. Men jag vill inte gå in i detalj på hur vi arbetar, det är många som är intresserade av att veta det, säger han.

Om utredningen indikerar ett misstänkt bedrägeri gör Tillväxtverket en polisanmälan och stödet krävs tillbaka.

– Vår prioritering nummer ett är att den här stödformen ska ge effekt, alltså att företagen ska kunna behålla sin kompetens och undvika varsel. Prioritering nummer två är att begränsa fusk och bedrägerier. Vi är medvetna om att det innebär en viss risk att betala ut pengar i förskott och jobbar därför väldigt aktivt på fusk- och bedrägerifronten, säger Tim Brooks.

Förväntar sig din arbetsgivare att du ska jobba heltid trots att du omfattas av ett korttidsavtal? Hör av dig till Kollegas reporter Ola Rennstam.

Tips!

Om din arbetsgivare ber dig arbeta mer än vad korttidsavtalet anger – kontakta ditt fackförbund eller Tillväxtverket.

Hittills har Tillväxtverket fått in 40 000 ansökningar om stöd för korttidsarbete och stöd har beviljats för fler än 200 000 anställda över hela Sverige.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.

Arbetstid

7 tips för bättre möten

Vi lägger två miljarder timmar om året på möten och många av dem är ärligt talat slöseri med tid. Så här får du till bra och effektiva möten på jobbet.
Linnea Andersson Publicerad 31 januari 2024, kl 08:29
Möte op kontor. Två deltagare har somnat, en tredje gäspar och chefen märker inget.
Möten behöver inte kännas meningslösa. Så här får du till bra och effektiva möten på jobbet. Foto: COlourbox.

1. Utvärdera

Kartlägg hur mycket tid som går åt till möten och vilket syfte de tjänar. Ex: Har vi en stående agenda? Behöver den uppdateras eller kanske skippas helt?

2. Planera

Genom att lägga en timme på förberedelser kan du korta mötestiden på gruppnivå och spara både tid och pengar.

3. Sålla

Måste alla vara med på alla möten? Lägg in för vilka det är obligatoriskt redan i kallelsen.

4. Involvera gruppen

Stanna upp, fråga vad de andra tycker. Bra möten ska vara som musik där mötesledaren är dirigenten och alla deltagare spelar varsitt instrument.

5. Avbryt

Blir det rundgång kan det vara bra att parkera frågan eller att låta gruppen rösta mellan A och B och fatta ett beslut.

6. Bli skicklig

Överskatta inte din egen förmåga. Det är som med bilkörning, frågar man människor hur bra de är på att köra bil är alla lite bättre än snittet. Gå en kurs, ta del av tips, kolla på tutorials.

7. Var delaktig

Till dig som i första hand är deltagare på möten – lyssna men var också aktiv. Nicka och bekräfta den som håller i mötet. Ställ följdfrågor och anteckna med penna och papper, då minns du bättre.

 

Källa: Jörgen Dyssvold på företaget Herr Omar.