Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Obegränsad semester kan vara jobbfälla

Tanken på obegränsad semester kan få pulsen i mången utsliten tjänsteman att stiga. Men även om det finns en del företag som anammat filosofin om semester när andan faller på så finns det all anledning att vara skeptisk till fenomenet.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Virgin Group gick ut nyligen och deklarerade att deras anställda hädanefter ska få  åtnjuta obegränsad ledighet. Fast det gäller inte alla 50 000 Virginanställda över världen, utan i första hand runt 170 personer som jobbar på Virgin Management  och Virgin Unite.  Men om semesterexperimentet, som inleddes i somras, faller väl ut kan man tänka sig utvidga det.

Det är upp till den anställda att själv fatta beslut om och när han eller hon vill ta några timmar, en dag, en vecka eller en hel månad ledigt, skriver Virgins grundare Richard Branson i sin blogg.

Men helt fritt fram att dra när andan faller på tycks det ändå inte vara. Enligt Virgin Groups vd, Josh Bayliss, så kommer personalen att ”behålla sin nuvarande semesterrätt, men kan begära ytterligare dagar utan att begränsas av en maxgräns”. Det framgår heller ingenstans om de obegränsade semesterdagarna skulle vara betalda eller ej.

Virgin är ingalunda först med sin semesteridé – Richard Branson inspirerades av Netflix, som inte har någon specifik semesterpolicy utan i stället helt enkelt förlitar sig på att deras anställda gör det jobb de blivit ålagda att göra och inte lägger sig i var och när. Enligt CNN Money så har även företag som till exempel SurveyMonkey och Ask.com obegränsad semester inskrivet i sina policys.

Men policys som bygger på att de anställda ska ta semester när de själva tycker att det funkar att vara borta från jobbet kan leda till att personalen får för lite ledigt. I USA tar till exempel 40 procent av de anställda aldrig ut alla sina 16 betalda semesterdagar, enligt Businessweek.

När känner man sig någonsin 100 procent trygg över att ens frånvaro inte på något sätt skulle skada företaget eller karriären – något Branson menar är en förutsättning för att man ska ta ledigt?

- Min spontana reaktion när jag läste det är att det verkar som ett företag som inte bryr sig om viloperioderna utan skjuter ifrån sig arbetsgivaransvaret, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen.

- Vi styrs ju inte enbart av våra önskningar utan framför allt styrs vi av förväntningar och normer som säger att vi ska vara goda arbetskamrater och jobba mycket.  Det är visserligen positivt med arbetsgivare som ger anställda rätten att välja hur och när de vill vara lediga, men som arbetsgivare måste man också säkerställa att anställda faktiskt tar ledigt.

Daniel Gullstrand anser att det ligger i arbetsgivarens intresse att se till att det finns tid för återhämtning:

- Ledighet förebygger inte bara ohälsa, utan ökar dessutom produktiviteten. Man måste kunna ta paus från jobbet utan att det får konsekvenser för karriären och kollegor, annars tar folk inte ledigt, säger Daniel Gullstrand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Arbetstid

Kortade arbetstiden – ökade lönsamheten

Personalen på Evolve Redovisning införde fyradagarsvecka genom att arbeta smartare. Med fokustid och kortare möten fick de mer gjort på jobbet – och mer fritid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 11:15
Personalen på Evolve Redovisning
Paulin Ramberg Cau, Louise Henricsson och Erica Wärmé Ekblom jobbar bara 35 timmar i veckan - men får ändå mer gjort. Anders Warne

Allt började på en mässa i Kista. En av föreläsarna var Anna-Carin Alderin, representant för organisationen 4 Day Week Sverige, som skulle prata om kortare arbetstid.

– Vi gick på föreläsningen mest för att konstatera att kortare arbetstid inte var något för oss eftersom det är svårt i en bransch som bygger på timdebitering. Men efter föreläsningen gick vi därifrån med känslan att det skulle vara fullt genomförbart, säger Erica Wärmé Ekblom, grundare och chef på redovisningsbyrån Evolve Redovisning i Bålsta.

I samma veva letade 4 Day week Sverige efter företag till en forskningsstudie om effekterna av kortare arbetstid. Medarbetarna på de deltagande företagen skulle sänka sin arbetstid till 80 procent av ordinarie tid, men behålla 100 procent av lönen. Studien skulle bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkades av förändringen.

Evolve redovisning blev ett av de deltagande företagen efter att samtliga medarbetare gett sitt godkännande. 

– För min del kände jag en stor nyfikenhet inför projektet. Det var spännande att se om det är möjligt att arbeta mer effektivt och få lika mycket gjort på kortare tid, säger Paulin Ramberg Cau, redovisningskonsult.

Hittade smartare sätt att jobba på

De började med en workshop för att tillsammans göra en genomlysning av arbetsplatsen.

Erica Wärmé Ekblom
Erica Wärmé Ekblom

– Hur arbetar vi här? Hur gör vi saker? Vad kan vi förbättra? Vad vill våra kunder ha av oss? Hur kan vi göra arbetet mer enhetligt? Det viktiga är att analysera verksamheten, att upptäcka var man ödslar tid på arbete som inte ger värde. Man kan inte bara plocka bort en dag och hoppas på det bästa, säger Erica Wärmé Eklblom.

Tillsammans bestämde de sig för att införa fokustid under förmiddagarna. De åtta medarbetarna sitter i öppet landskap på två våningar och då är det lätt att störa med småprat eller med en jobbfråga. Under fokustiden gällde koncentrerat arbete under tystnad.

De kom också överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen.

– Gör man det hamnar man lätt i att mejlen styr ens arbetsdag, i stället för att fokusera på det som man hade planerat att göra, säger Erica Wärmé Ekblom.

Möten skulle hållas efter lunch och hållas så korta som möjligt. Alla möten skulle ha en tydlig agenda och bara de som verkligen behövde vara med på mötet skulle kallas. 

Fick mer gjort på kortare tid

Från den 1 januari förra året och sex månader framåt införde de fyradagarsvecka och jobbade måndag till torsdag. Efter ett par månader bemannade de kontoret med en medarbetare på fredagar, men gick till slut över till ett schema med rullande jour för fredagarna för att säkerställa att exempelvis brådskande mejl besvarades.

Vi kom överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen

   

Och resultatet? Över förväntan. De nya arbetssätten gjorde att de fick mer gjort på jobbet, trots att de arbetade färre timmar. Det innebar också mer tid till fritid och större chans till återhämtning.

– Jag har haft en tendens att krascha, att inte palla trycket på jobbet. Men 2025 är enda året som jag inte har gjort det. Jobbet har blivit lugnare och jag orkar mer på fritiden. Med det här sättet att arbeta blev arbetet väldigt planerat och strukturerat och man fick bra koll på vad man skulle göra under dagen, säger Louise Henricsson, redovisningskonsult.

Dessutom förbättrades företagets lönsamhet med åtta procent. Ökningen beror inte på företaget tog mer betalt utan på en minskning av den icke-debiterbara tiden.

”Hur många är produktiva på fredag klockan 17?”

Forskningsstudien är över sedan ett drygt halvår, men Evolve Redovisning fortsätter med kortare arbetstider - fast något längre än under försöket. Nu jobbar alla 35 timmar i veckan.

Tror ni att alla företag kan korta arbetstiden?

– Modellen med att hitta smartare arbetssätt passar alla företag, men det är kanske svårare att korta arbetstiden i vissa branscher. Men jag tror att man på många företag ändå inte orkar jobba effektivt i 40 timmar. Hur många är egentligen produktiva fram till klockan 17 en fredag? Säger Erica Wärmé Ekblom.

Arbetstid

Ny studie: Kortare arbetstid gör oss friskare

Att arbeta mindre – men bättre – kan göra oss mindre stressade och ge bättre hälsa. Det är slutsatsen i en studie som följt arbetsplatser som testat kortare arbetstid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 06:01
Pappershög på skrivbord och en klocka
Med effektivare arbetssätt kan vi få mer gjort på kortare tid. Kortare arbetstid gör att vi mår bättre och har lättare att behålla fokus på jobbet, enligt en ny studie. Colourbox

Under sex månader förra året testade medarbetare på elva arbetsplatser att korta arbetstiden till 80 procent av sin vanliga arbetstid. Under försöket följdes de av forskare från bland annat Karlstad universitet.

Den här veckan presenterades studien. Den visar att kortad arbetstid kan leda till bättre hälsa, arbetsförmåga och kreativitet hos medarbetarna. De blev också bättre på att fokusera på kärnuppgifter och ökade sitt engagemang på jobbet. Deras produktivitet var oförändrad eller högre, trots att de jobbade färre timmar.

Forskaren Lena Lid Falkman

– Det är lätt att förstå att man mår bättre när man jobbar mindre, men grejen är att man också jobbar bättre. Man har mer energi när man är på jobbet. Arbetstillfredsställelsen blir högre och arbetsförmågan blir bättre, säger Lena Lid Falkman, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Kräver smartare arbetssätt

Resultaten av studien ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom den saknar kontrollgrupp och förändringarna var relativt små.

– Det intressantaste med studien är att verksamheterna har lyckats ändra arbetssätt. Man kan förstås fråga sig varför de inte ändrar arbetssätt men behåller åtta timmars arbetsdag, för då skulle de ju få ännu mer gjort. Men det är kortare arbetstid som är moroten och motorn för att förändringarna ska bli av. Om man vet att man får ut något av att tillsammans med sina kollegor förbättra arbetssätt blir man intresserad av det, säger Lena Lid Falkman.

Innan försöket förberedda sig arbetsplatserna noga för att minska risken att kortare arbetstid ledde till minskad produktivitet. Det handlade bland annat om att se över vilka arbetsuppgifter som skapar värde, fundera över hur möten genomförs och om att bygga relationer på arbetsplatsen.

– Man ska göra förändringarna tillsammans och fråga sig vad företaget ska leverera i kärnverksamheten och hur man gör det på ett smartare sätt. Det går inte att lägga ansvaret på varje individ, säger Lena Lid Falkman.

Kan fungera på de flesta arbetsplatser

Alla arbetsplatser var positiva till att testa kortare arbetstid innan försöket. Några gjorde det för att försöka minska personalomsättningen, andra för att minska sjukfrånvaron eller underlätta rekryteringen av nya anställda.

Passar kortare arbetstid alla arbetsplatser?

– Det går inte att säga. I studien ingick verksamheter från privat, offentlig och ideell sektor. Jag tror att det fungerar i de flesta verksamheter, men lösningen är inte universell. En nyckel är att ta hjälp av medarbetarna. Hur gör vi smartare scheman? Hur kan vi frigöra tid och samtidigt få lika mycket gjort?

Arbetsgivarsidan är starkt kritisk till kortare arbetstid. Efter avtalsförhandlingarna mellan Unionen och arbetsgivarna förra året gick de till slut med på att sänka arbetstiden med en dag om året – mot att facket avstod en halv procent i löneökning. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv hävdar dessutom att en lagstadgad sänkning av arbetstiden till 35 timmar i veckan skulle kosta samhället 500 miljarder kronor per år.

– Jag är inte nationalekonom och kan inte räkna på det där, men tror att man kommer fram till olika siffror beroende på vilken agenda man har. Jag konstaterar att relationen mellan arbetstid och arbetsresultat inte är linjär. Mer tid innebär inte automatiskt högre produktivitet. Lägger vi till kortare sjukfrånvaro, att fler vill jobba och får bättre hälsa blir kanske utfallet ett annat.

Går vi mot kortare arbetstid?

– Ja, men jag tror att det kommer att ta väldigt lång tid. Men jag tror att en del företag och verksamheter frivilligt kommer att korta arbetstiden för att ta hand om, attrahera och behålla personal.

Vill studera fler företag

Forskarna ska nu fortsätta att följa de arbetsplatser som ingick i försöket. Samtliga har fortsatt med kortare arbetstid i någon form. Dessutom letar forskarna efter fler verksamheter som vill korta arbetstiden.

Studien genomfördes i samarbete mellan forskare från Karlstads universitet och internationella universitet, organisationen 4 Day week global och företagen The Rework och Pacelab.