Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många chanser till tjänstledigt

Ledigheten är aldrig längre bort än du själv vill.
Niklas Hallstedt Publicerad

Det första du bör göra är att kolla om du har sparade semesterdagar från tidigare år eller om du har innestående komptid för att du har jobbat över. Inte det? Kanske finns det några föräldradagar kvar? För mellan 30 och 40 procent av alla barn finns det föräldradagar som aldrig utnyttjas. Grundförutsättningen är att du har barn som inte har fyllt åtta år eller slutat första klass ännu.

Vackert så, men längtar du efter långledigt lär dagarna hur som helst inte räcka.

Har du lite pengar kvar på kontot kan du naturligtvis begära tjänstledigt. Grunden är att du har en bra motivering till varför du ska ha ledigt och en välvilligt inställd arbetsgivare. Finns det dessutom någon som kan ta över dina arbetsuppgifter kan det kanske gå.

Ett säkrare sätt är att satsa på de ledigheter som chefen inte kan säga nej till. Har du varit anställd minst sex månader i följd eller minst tolv månader de senaste två åren har du rätt till studieledigt. Det fina är att studierna inte måste ha samband med arbetet. Vill du kan du alltså läsa spanska på universitetet ett år. Eller varför inte använda tre år på en entomologutbildning i Köln? Det får inte handla om rena självstudier, i övrigt duger vad som helst bara du kan redovisa en studieplan. Om du sedan lägger ned din själ på studierna är ju en annan sak.

En variant är att du plockar fram en av dina gamla affärsidéer och startar företag. Idén behöver inte ens vara särskilt bra. Ingen kommer att slå dig på fingrarna om du, bara som exempel, skulle ägna dagarna åt att läsa serietidningar i stället för att sätta snurr på firman. Bara du inte konkurrerar med din arbetsgivare och ledigheten inte innebär "väsentlig olägenhet" för hans verksamhet är det fritt fram. Lagen ger dig nämligen rätt till ett halvårs ledighet för att bedriva näringsverksamhet.

I stället för att lata dig kan du pröva ett annat arbete. Ny miljö, nya människor och nya uppgifter kan ge kraft och inspiration som du kan ta med dig tillbaks till ditt gamla jobb.

Ett nytt arbete går kanske att ordna. Men det är inte givet att chefen går med på att ge dig ledigt.

Ännu finns inget som tvingar henne. Däremot finns förespråkare för ett sådant tvång, antingen via lag eller avtal.

Det är till exempel en fråga som Sif drivit. Tanken är att rätten till att pröva nytt jobb skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden. Även socialdemokraterna har sagt sig vara positiva till en sådan reform. Däremot är arbetsgivarna kallsinniga, och menar att det skulle försvåra för företagen att planera sin verksamhet.

I dag hänger mycket på ledningen och hur det går för företaget om du ska få din ledighet beviljad. Planerar företaget att göra sig av med folk ökar ofta viljan att låta de anställda pröva nya jobb. Det kan ju i bästa fall vara ett sätt att bli av med dem, utan att behöva säga upp dem. Om inte det är fallet måste du överväga möjligheten att chefen faktiskt säger nej. Risken är att hon uppfattar ditt önskemål som att du inte trivs och inte tänker stanna hur som helst, och därför inte heller är värd att satsa på framöver. Å andra sidan är det ändå inte säkert att hon säger nej. För vem vill ha en bitter anställd som surar över att inte ha fått ledigt?

(Siftidningen nr 8-2006)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.