Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många anställda jobbar på fritiden

Många tjänstemän är tillgängliga för jobbet även på fritiden. Det kan orsaka stress och psykisk ohälsa. Men det finns lösningar för att sätta gränser: På Volkswagen stänger arbetsgivaren av de anställdas mobiler.
David Österberg Publicerad
Kvinna ligger i soffan och tittar på sin mobil.
I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger, enligt professor Göran Kecklund Foto: Shutterstock

Det kan vara svårt att koppla bort jobbet när man är ledig. Många arbetsgivare förväntar sig, uttalat eller outtalat, att anställda svarar på mejl eller i telefon även efter arbetstid. Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer svarar fyra av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställer att de anställda inte jobbar på fritiden.

Det går dock att ana en positiv trend. För sju år sedan svarade nästan sex av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställde ostörd fritid.

Att ständigt vara tillgänglig för sin arbetsplats kan orsaka stress och i förlängningen psykisk ohälsa, enligt Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet.

– Avgörande är huruvida man själv har valt det eller inte. I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger. Om det pågår under lång tid och sker under tvång blir det oerhört pressande.

Vems ansvar är det?
– Det är arbetsgivarens. I grunden handlar det ju om hur man planerar arbetet. Som arbetsgivare måste man stämma av med medarbetarna hur de har det och hur de vill ha det. Men det är naturligtvis viktigt att man som arbetstagare också tar upp de här frågorna med sin chef.

De flesta klarar av enstaka tillfällen av arbete utanför arbetstiden utan att uppleva skadlig stress. Och under förra årets påtvingade distansarbete kan många till och med ha valt att arbeta på det viset, tror Göran Kecklund.

– Det kan vara ett sätt att tillfälligt få ihop livspusslet. Men de flesta föredrar ganska tydliga gränser mellan arbetsliv och fritid.

Bestäm när det är okej att mejla

Ett sätt att se till att fritid förblir fritid är att skapa en mejl- och tillgänglighetspolicy. En sådan kan till exempel innehålla regler för vilka tider man får mejla, när på dagen möten ska hållas, affärstider gentemot kunder och begränsningar av vilka som får kopior på mejl. Den typen av policyer verkar dock vara ovanliga på svenska arbetsplatser – bara 14 procent av arbetsmiljöombuden svarar att de har en sådan.

I Frankrike och Spanien är läget delvis annorlunda. I Frankrike finns en lag som säger att arbetsgivare med fler än 50 anställda måste komma överens med de lokala fackklubbarna om hur anställda ska kunna koppla bort jobbet på fritiden. Spanien har en liknande lag, som också innehåller krav på arbetsgivare att utbilda anställda i hur de ska undvika teknikstress.

Göran Kecklund är inte särskilt förtjust i den typen av lagstiftning – men övertygad om att policyer kan vara en väg framåt för minskad stress.

– Då har ju arbetsgivarna och de lokala fackklubbarna en chans att tillsammans komma fram till hur man ska säkerställa återhämtning och att arbetstiderna respekteras, säger han.

Volkswagen stänger av anställdas mobiler

Det finns också företag som självmant arbetar för att göra gränsen mellan arbete och fritid tydlig. Sedan 2011 stänger till exempel Volkswagen i Tyskland av mejlen till de anställdas tjänstemobiler mellan klockan 18.15 och 7 varje dygn. 

På Volkswagen i Sverige går det dock fortfarande att mejla efter arbetstid, enligt Marcus Thomasfolk, kommunikationschef. Han skriver i ett mejl (under kontorstid) till Kollega att de diskuterar frågan om balans mellan arbete och fritid, men att många medarbetare uppskattar att kunna arbeta när det passar dem bäst:

Samtidigt talar vi mycket om chefsansvar i att inte skicka mejl till medarbetare efter kontorstid, då man kanske kan riskera att uppfatta det som att man måste besvara mejlet direkt, även om en sådan förväntan inte finns uttalad”, skriver han.

Foto på Göran Kecklund: Niklas Björling/Stockholms universitet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Fyradagarsvecka pausad på väskföretag efter tuffa år

Fyradagarsvecka är lagd på is på Sandqvist, väskföretaget som gått i bräschen för arbetstidsförkortning i Sverige. Tuffa år har lett till att färre måste göra mer på företaget.
Johanna Rovira Publicerad 16 mars 2026, kl 13:05
Man som speglas i glas
Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, menar att 30-timmarsvecka funkar och ser inte arbetstidsförkortningen som permanent borttagen. Foto: Åke Ericson

I tre år har de anställda på väskföretaget jobbat 30-timmarsvecka. De har själva fått välja mellan att jobba fyra hela dagar i veckan, eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan med bibehållen lön, som Kollega skrivit om tidigare. Men nu är det slut med det, något som bland andra Breakit har rapporterat. 

 –  Vi slutar inte för att det inte funkade. Men det har varit extremt tuffa år där vi gått igenom ett stålbad, säger Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist. 

Företaget har, på grund av ändrade köpmönster hos kunderna, fått stänga ner butiker runt om i världen och tvingats säga upp personal. Man har gått från 30 anställda till 13 och den vd som tog initiativet till arbetstidsförkortningen på företaget, Caroline Lind, har slutat. 

 –  Vi behöver få jobbet gjort med mindre personal och har fått kavla upp ärmarna lite, säger Jonatan Lund Palmén. 

Kortare arbetsvecka kan återkomma

I grund och botten har 30-timmarsveckan  fungerat, menar Jonatan Lund Palmén, som inte ser  arbetstidsförkortningen som permanent borttagen, utan något som kan återinföras om ekonomin vänder och företaget kommer på fötter igen. 

När kortveckan infördes i februari 2023 hade Jonatan Lund Palmén tre barn under två och ett halvt år, och för honom innebar den extra lediga dagen att han kunde tillbringa mer tid med familjen. 

 –  Från mitt håll gör återgången till 40-timmarsvecka inte så mycket, jag vill ju att det ska bli bra för företaget. Men det är klart att det finns de som önskar att 30-timmarsveckan fått vara kvar, säger Jonatan Lund Palmén.

 – Kortad arbetsvecka var väldigt bra och underlättade tillvaron, men det är fortfarande mycket humant här, med stor frihet under ansvar. Vi sitter inte och räknar timmarna.