Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många anställda jobbar på fritiden

Många tjänstemän är tillgängliga för jobbet även på fritiden. Det kan orsaka stress och psykisk ohälsa. Men det finns lösningar för att sätta gränser: På Volkswagen stänger arbetsgivaren av de anställdas mobiler.
David Österberg Publicerad
Kvinna ligger i soffan och tittar på sin mobil.
I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger, enligt professor Göran Kecklund Foto: Shutterstock

Det kan vara svårt att koppla bort jobbet när man är ledig. Många arbetsgivare förväntar sig, uttalat eller outtalat, att anställda svarar på mejl eller i telefon även efter arbetstid. Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer svarar fyra av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställer att de anställda inte jobbar på fritiden.

Det går dock att ana en positiv trend. För sju år sedan svarade nästan sex av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställde ostörd fritid.

Att ständigt vara tillgänglig för sin arbetsplats kan orsaka stress och i förlängningen psykisk ohälsa, enligt Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet.

– Avgörande är huruvida man själv har valt det eller inte. I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger. Om det pågår under lång tid och sker under tvång blir det oerhört pressande.

Vems ansvar är det?
– Det är arbetsgivarens. I grunden handlar det ju om hur man planerar arbetet. Som arbetsgivare måste man stämma av med medarbetarna hur de har det och hur de vill ha det. Men det är naturligtvis viktigt att man som arbetstagare också tar upp de här frågorna med sin chef.

De flesta klarar av enstaka tillfällen av arbete utanför arbetstiden utan att uppleva skadlig stress. Och under förra årets påtvingade distansarbete kan många till och med ha valt att arbeta på det viset, tror Göran Kecklund.

– Det kan vara ett sätt att tillfälligt få ihop livspusslet. Men de flesta föredrar ganska tydliga gränser mellan arbetsliv och fritid.

Bestäm när det är okej att mejla

Ett sätt att se till att fritid förblir fritid är att skapa en mejl- och tillgänglighetspolicy. En sådan kan till exempel innehålla regler för vilka tider man får mejla, när på dagen möten ska hållas, affärstider gentemot kunder och begränsningar av vilka som får kopior på mejl. Den typen av policyer verkar dock vara ovanliga på svenska arbetsplatser – bara 14 procent av arbetsmiljöombuden svarar att de har en sådan.

I Frankrike och Spanien är läget delvis annorlunda. I Frankrike finns en lag som säger att arbetsgivare med fler än 50 anställda måste komma överens med de lokala fackklubbarna om hur anställda ska kunna koppla bort jobbet på fritiden. Spanien har en liknande lag, som också innehåller krav på arbetsgivare att utbilda anställda i hur de ska undvika teknikstress.

Göran Kecklund är inte särskilt förtjust i den typen av lagstiftning – men övertygad om att policyer kan vara en väg framåt för minskad stress.

– Då har ju arbetsgivarna och de lokala fackklubbarna en chans att tillsammans komma fram till hur man ska säkerställa återhämtning och att arbetstiderna respekteras, säger han.

Volkswagen stänger av anställdas mobiler

Det finns också företag som självmant arbetar för att göra gränsen mellan arbete och fritid tydlig. Sedan 2011 stänger till exempel Volkswagen i Tyskland av mejlen till de anställdas tjänstemobiler mellan klockan 18.15 och 7 varje dygn. 

På Volkswagen i Sverige går det dock fortfarande att mejla efter arbetstid, enligt Marcus Thomasfolk, kommunikationschef. Han skriver i ett mejl (under kontorstid) till Kollega att de diskuterar frågan om balans mellan arbete och fritid, men att många medarbetare uppskattar att kunna arbeta när det passar dem bäst:

Samtidigt talar vi mycket om chefsansvar i att inte skicka mejl till medarbetare efter kontorstid, då man kanske kan riskera att uppfatta det som att man måste besvara mejlet direkt, även om en sådan förväntan inte finns uttalad”, skriver han.

Foto på Göran Kecklund: Niklas Björling/Stockholms universitet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland