Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Inflytande genomsyrar Sifs avtalskrav för IT- och telekom

Större möjligheter att påverka lönesättning, arbetstid, arbetsmiljö och arbetsorganisation är Sifs krav inför höstens förhandlingar om nya avtal för IT- och telekombranschen. Ett annat är rätten till kompetensutveckling.
Publicerad
Behovet av ordning och reda samt inflytande i IT- och telekombranschen blev tydligt vid Sifs rådslag i våras. Något som satt avtryck i avtalskraven.
Centralt i lönekravet är ökat inflytande över lönestruktur, löneutrymme och lönesättning, men också kravet på reallöneökning och individgaranti. Några siffror är ännu inte spikade, men med utgångspunkt från inflationen bör reallöneökningen bli minst tre procent. Det nuvarande avtalet gav en individgaranti på 325 kronor, något som nu är att betrakta som ett minimikrav.
- Utan kravet på individgaranti hade många inte fått någon höjning alls, konstaterar Mathias Åström, ombudsman på Sifs förhandlingsenhet.
Högre ersättning krävs för obekväm arbetstid och beredskap.
Arbetstiden kommer att bli central i förhandlingarna, både vad det gäller ersättning och arbetsmiljö. Sif vill förkorta arbetstiden med en dag per år och begränsa möjligheten att avtala bort övertidsersättningen. Dessutom vill Sif införa ett förbud mot att avtala bort övertidsersättningen under första anställningsåret.
- Nu syns det inte hur mycket som jobbas. Det är en skyddsfråga, det är många som är utbrända i dag, säger Thord Wedin som leder Sifs förhandlingsdelegation.
Sif vill också att restid, både i Sverige och utomlands, ska räknas som arbetstid.
Nu eftersträvas ett samverkansavtal.
- Det är nödvändigt med ordning och reda för att få en situation där de anställda känner sig delaktiga i processen. Det handlar om att få i gång en dialog kring lönebildning, företagets utveckling och kompetensutveckling, säger Thord Wedin.
Sifs krav är verklighetsfrämmande, hävdar Almegas VD Göran Trogen i ett pressmeddelande.
"Kostnadsökningar måste kraftigt begränsas för att branschen ska kunna återhämta sig. Att nu öka lönerna genom allmänna och individuellt garanterade höjningar, höjda ob-tillägg med mera försvårar återhämtningen", skriver Göran Trogen.
Han uttrycker förståelse för att Sif vill ta upp frågor om kompetensutveckling och ledarskap men betonar att detta är frågor för företagsledningarna, medarbetarna och det lokala facket samt att ett lokal partssamarbete kan diskuteras.
Förhandlingarna gäller 25 000 Sifmedlemmar vars avtal löper ut den 31 oktober.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.