Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Inflytande genomsyrar Sifs avtalskrav för IT- och telekom

Större möjligheter att påverka lönesättning, arbetstid, arbetsmiljö och arbetsorganisation är Sifs krav inför höstens förhandlingar om nya avtal för IT- och telekombranschen. Ett annat är rätten till kompetensutveckling.
Publicerad
Behovet av ordning och reda samt inflytande i IT- och telekombranschen blev tydligt vid Sifs rådslag i våras. Något som satt avtryck i avtalskraven.
Centralt i lönekravet är ökat inflytande över lönestruktur, löneutrymme och lönesättning, men också kravet på reallöneökning och individgaranti. Några siffror är ännu inte spikade, men med utgångspunkt från inflationen bör reallöneökningen bli minst tre procent. Det nuvarande avtalet gav en individgaranti på 325 kronor, något som nu är att betrakta som ett minimikrav.
- Utan kravet på individgaranti hade många inte fått någon höjning alls, konstaterar Mathias Åström, ombudsman på Sifs förhandlingsenhet.
Högre ersättning krävs för obekväm arbetstid och beredskap.
Arbetstiden kommer att bli central i förhandlingarna, både vad det gäller ersättning och arbetsmiljö. Sif vill förkorta arbetstiden med en dag per år och begränsa möjligheten att avtala bort övertidsersättningen. Dessutom vill Sif införa ett förbud mot att avtala bort övertidsersättningen under första anställningsåret.
- Nu syns det inte hur mycket som jobbas. Det är en skyddsfråga, det är många som är utbrända i dag, säger Thord Wedin som leder Sifs förhandlingsdelegation.
Sif vill också att restid, både i Sverige och utomlands, ska räknas som arbetstid.
Nu eftersträvas ett samverkansavtal.
- Det är nödvändigt med ordning och reda för att få en situation där de anställda känner sig delaktiga i processen. Det handlar om att få i gång en dialog kring lönebildning, företagets utveckling och kompetensutveckling, säger Thord Wedin.
Sifs krav är verklighetsfrämmande, hävdar Almegas VD Göran Trogen i ett pressmeddelande.
"Kostnadsökningar måste kraftigt begränsas för att branschen ska kunna återhämta sig. Att nu öka lönerna genom allmänna och individuellt garanterade höjningar, höjda ob-tillägg med mera försvårar återhämtningen", skriver Göran Trogen.
Han uttrycker förståelse för att Sif vill ta upp frågor om kompetensutveckling och ledarskap men betonar att detta är frågor för företagsledningarna, medarbetarna och det lokala facket samt att ett lokal partssamarbete kan diskuteras.
Förhandlingarna gäller 25 000 Sifmedlemmar vars avtal löper ut den 31 oktober.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.