Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Hon får välja egen röd dag

På 3 finns numera möjlighet att välja röda dagar utifrån sin egen kultur. Gina Azaric har valt att ta ledigt under de ortodoxa kristnas jul. Den infaller två veckor efter att de flesta kollegor tittar på Kalle Ankas julafton – medan hon jobbar.
Dag Bremberg, Niklas Hallstedt Publicerad
Magnus Liam Karlsson
Julhelg för Gina Azaric är inte i december. Den 7 januari tar hon ledigt för att fira juldagen, enligt de ortodoxa kristna traditionerna, som använder den julianska kalendern. Magnus Liam Karlsson

Ginas familj kommer från Bosnien och har alltid firat jul enligt den julianska kalendern. Den protestantiska högtiden i slutet av december har de aldrig brytt sig om.

– Det är inte vår tradition. Vi firar på samma sätt men alltid två veckor senare.
Tidigare år har Gina ändå varit ledig på de röda dagarna och sedan fått ta ut ett par semesterdagar för det egna julfirandet. Nu byter hon rakt av.

– Folk kan tänka: ”Herregud, ska du jobba på julen?” Men de dagarna har ingen laddning alls för mig.

Hon kommer inte att vara helt ensam i det stora kontorshuset på Kungsholmen i Stockholm. En grupp som jobbar med kundservice måste sitta beredd när de som fått mobiler i julklapp börjar höra av sig.

– Alla har väl inte arbetsuppgifter som passar att utföra på juldagarna, men mitt jobb handlar mycket om planering och strategier. Det kan göras när och var som helst.
Gina, som är marknadschef, skulle i princip kunna jobba hemma, men hon räknar med att vara på kontoret.

– Det blir lugnt här, vilket är bra för tankearbete.

Gina har varit på 3 sedan företaget startades 2001, och hon säger att öppningen för att byta helgdagar går helt i linje med företagets värderingar om mångfald. Medarbetarna har bakgrund från minst 30 olika länder.

–Det handlar inte så mycket om religioner som att bejaka mångfalden och ha en öppen inställ­ning. Det borde vara en självklarhet att få välja sina lediga dagar och jag hoppas att många företag följer efter. 

"Alla ska kunna utöva sin kultur"


Möjligheten för anställda på 3 att byta ut traditionella svenska högtider mot valfria helgdagar har än så länge inte utnyttjats av särskilt många.  Personaldirektören Mattias Segelmark är dock övertygad om att det bara är en tidsfråga.

– När vi lanserade det här blev det en otroligt positiv respons. Men på hösten har vi inte så många helgdagar. Nu är snacket i alla fall i gång i organisationen, den mentala processen har påbörjats.

På 3 kan de 1 600 anställda byta ut 14 helgdagar, däri­bland jul, påsk och Sveriges nationaldag, mot valfri religiös eller kulturell högtid. Den som vill skippa sillen och nubben till midsommar kan i stället ta ledigt för att fira eid al-fitr i slutet av den muslimska fastemånaden ramadan, judiska chanukka eller någon annan helg.

– Syftet är att man ska kunna utöva sin kultur som inte är den svenska kulturen, vi har ett öppet sinne och är väldigt tillmötesgående, säger Mattias Segelmark.

– Vi har många kollegor som kommer från andra kulturer och vi vill ha fler. Det här är bra både för vår befintliga personal och när vi rekryterar.

Mattias Segelmark kan inte komma på en enda negativ sak med nyordningen. Skulle alla 1 600 anställda i Sverige begära att få jobba exempelvis på julafton, ja då skulle man se till att ordna det.

Blir det inte ett väldigt pusslande för att få allting att fungera?
– Det pusslandet gör vi gärna i så fall. Men det finns inte något systemstöd för det här ännu, så HR-avdelningen är tvungen att göra det manuellt. Där har vi en utmaning.
Flera andra arbetsgivare har kontaktat 3 för att få veta mer. Sedan tidigare finns liknande möjligheter på Apoteket AB liksom på de teknik- och designföretag som tillhör arbetsgivarorganisationen Almega. Gunnar Järsjö, förhandlare på Almega, tror att avtalet har framtiden för sig.

– Jag kan väl tycka att det är konstigt när kollektiv­avtal pekar ut kristna högtider som obekväma att arbeta på. Och detta 2014, i ett samhälle där vi har så många olika religioner. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland