Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Att jobba på innovativa och växande startup-bolag tilltalar många – inte minst unga högpresterande personer. Miljön är kreativ och utvecklande, men samtidigt rapporteras det om en kultur där både chefer och medarbetare förväntas arbeta från morgon till kväll i ett högt tempo. Stressen att alltid leverera i kombination med få möjligheter till nödvändig återhämtning kan leda till utmattning och psykisk ohälsa.
Men det finns de som väljer en annan väg. På startup-bolaget Mentimeter, som utvecklar digitala lösningar för mötesinteraktion, ska ingen jobba mer än 40 timmar i veckan. Tanken med begränsningen är att skapa tid för välmående, reflektion och bättre prioriteringar.
Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 tjänster
– En av våra kärnvärderingar är att arbeta smart. I det ingår att alla har ett eget ansvar att inte arbeta mer än 40 timmar per vecka. Huvudbudskapet är att göra rätt saker, inte multitaska eller fokusera på att göra allt. Det handlar mycket om att välja bort, och alla ska känna sig trygga att ta upp det med sin chef eller sitt team utan att få en stämpel att man inte presterar, säger Anna Gullstrand, HR-chef.
För att bygga en sådan kultur har alla medarbetare täta samtal om arbetsbelastning och stress i olika forum då man också kan få hjälp att prioritera. Enligt Mentimeters filosofi skapar mer tid till familj och vänner och andra fritidsaktiviteter ett välbefinnande vilket i sin tur gynnar kreativitet och prestation bland medarbetarna.
– Företaget växer och vi behöver ha en hög innovationsnivå för att kunna ta nästa steg. Den pressen kommer utifrån och vi behöver ha verktyg för att hantera den. Ska man bli kreativ och tänka större tankar behöver man pauser för att få tillgång till tidigare upplevelser och erfarenheter, säger Anna Gullstrand.
Emma Cullen, content director, har arbetat på Mentimeter i tre år och upplever 40-timmarsvecka som enbart positiv.
– Jag har jobbat på andra startups där det har funnits en förväntan att man ska jobba hela tiden. Här får jag tid till ett liv utan för jobbet, det ger energi så jag kan jobba mer effektivt. Men jag tror bara att det funkar om alla, inklusive alla chefer, följer det och att det verkligen är ok att gå hem när man jobbat sina timmar, säger hon.
Kan det inte vara stressande att ha en deadline som måste hållas när man inte kan jobba över?
– Ibland måste man så klart arbeta en timma extra men då är det viktigt att man ser till att sluta tidigare en annan dag. Men framför allt har man ett eget ansvar att prata med sin chef i god tid om man inte hinner klart i tid. Oftast är det inget problem om man har god planering. Man får lära sig att jobba på ett smart sätt, ibland räcker det med good enough.
Läs mer: Jobb i tid och otid
På startup-bolagets kontor i centrala Stockholm är ambitionen att det ska vara tomt efter klockan fem.
– Alla, även de som inte har barn, packar ihop sina saker och går hem då – inte bara vi som måste hämta på förskolan. Vi har skapat en kultur som gör att ingen tittar snett när någon stänger datorn och går hem på eftermiddagen, det är ju så man ska göra. Men självklart är det tillåtet att jobba på kvällarna, att få välja när man vill utföra sitt arbete är också en del av att skapa balans i tillvaron, säger Anna Gullstrand.
2016 bestod Mentimeter av en liten grupp unga medarbetare, ju mer företaget växte desto mer blev det att göra. Till sist blev det ohållbart och ledningen bestämde sig för att tänka om och tog fram de kärnvärderingar som man nu lever efter.
– Alla bara sprang rakt fram, det blev ganska rörigt när alla bara körde på. Det var då vi insåg att vi behövde prata om vilken kultur vi vill uppmuntra och vilket bolag vi egentligen vill vara. Vi ville jobba hållbart och behålla vår personal länge.
I dag har Mentimeter 110 anställda. En månad om året flyttar kontoret utomlands eftersom man märkt att miljöombyte och att uppleva saker tillsammans leder till kreativitet och främjar samarbete mellan olika delar av bolaget. Det är frivilligt att följa med och hur länge man vill stanna. I februari i år var medarbetarna i Madrid, tidigare har man arbetat från San Fransisco, Barcelona, Lissabon och Palermo.
Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.
I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.
Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet.
Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.
Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.
De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.
Här är länderna där man jobbar längst – och kortast
* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
** EU-kandidatland