Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Har du koll på semestern?

Trots att vårvärmen snarast kryper fram i snigelfart närmar sig sommaren med stormsteg och med den en efterlängtad semester. Men när och hur länge har du rätt att vara ledig? Och vad gör du om du blir sjuk när det äntligen är dags för semester? Kollega guidar dig till sommarvilan.
Linnea Andersson Publicerad
Person dyker i vatten från brygga.
Semestertiderna närmar sig med stormsteg - snart är det dags för sol och bad. Foto: Johan Nilsson / TT

Tänker du ta semester i sommar är det hög tid att begära ledigt. Din arbetsgivare ska ha gett besked om semestern två månader innan du planerar att logga ut och slänga dig i hängmattan.

Semesterlagen ger dig rätt till fyra veckors sammanhängande semester mellan juni och augusti. Vissa kollektivavtal berättigar dig till ännu fler veckor, medan vissa i stället begränsar semesterrätten till tre veckors sammanhängande ledighet.

Semesterlagen kan vara ganska snårig och det kan vara svårt att veta vad som gäller. Här är tio vanliga missförstånd.

Vad gör du om du blir sjuk under din välbehövliga ledighet? Eller om barnen blir sjuka? Försäkringskassan ger sina bästa tips!

Även om du har beviljats ledighet och redan inlett din semester har chefen faktiskt rätt att avbryta din ferie. Men det måste finnas mycket starka skäl, annars kan du få skadestånd.

Oavsett hur du tillbringar sommarsemestern – glöm inta att koppla av och koppla bort jobbet! Många tjänstemän i privat sektor är tillgängliga för arbete trots att de är lediga. Kanske är det dags att ta fram en tillgänglighetspolicy på er arbetsplats?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.