Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Svårt att släppa jobbet på semestern

En av fyra privata tjänstemän är tillgängliga för arbete under semestern och en av sex har svårt att släppa tankarna på jobbet. Trots det saknar de flesta arbetsplatser en policy för när medarbetare förväntas vara tillgängliga på mejl och mobil. Det visar Unionens årliga undersökning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har du svårt att lägga bort mobilen och koppla bort jobbet under semestern? Du är inte ensam. Colourbox

Efter en lång och rekordkall vår är vi nog flera som känner att sommarledigheten är mer behövlig än någonsin. Men att helt koppla bort jobbet under semestern är lättare sagt än gjort. Kanske har du wifi i sommarstugan och visst är det svårt att ignorera när du hör att det plingar till i mobilen av ett inkommande mejl.

Bland tjänstemän inom privat sektor upplever 25 procent att de är tillgängliga för jobb under sin semester, enligt Unionens undersökning ”Tillgänglighet under semestern 2015”. Omkring hälften av de som ingår i undersökningen skulle dock vilja slippa vara tillgängliga när de är lediga. Bland kvinnor är siffran ännu högre, 58 procent.

En av fyra tycker att det hindrar dem från att koppla av och lika många säger att de får negativa kommentarer från vänner och familj om de står jobbet till buds under semestern. Nästan lika många upplever dessutom att det gör att de får mindre tid för familj och vänner.

Att många ändå är nåbara under semestern beror på flera saker. Främsta anledningen är att man vill underlätta för kunder och klienter samt för kollegor. En av sex upplever att chefer och ledning förväntar sig att de är tillgängliga.

Tre av fem tjänstemän tycker att deras arbetsbelastning är hög eller för hög. Av dem som jobbar trots att de har semester svarar en av sju att de gör det för att slippa hög arbetsbelastning när de kommer tillbaka till jobbet. Det är fler som arbetar under ledigheten i grupperna 40- till 49-åringar, boende i Sydsverige samt bland de som tjänar 800 000 kronor eller mer om året.

Trots att många anställda upplever nåbarheten som ett problem svarar 57 procent att de inte har diskuterat rutiner för tillgänglighet under semestern på sina arbetsplatser. Bara 12 procent svarar att de har en policy som reglerar när man förväntas vara tillgänglig via mobil och mejl.

– För att kunna vara ledig och koppla av från jobbet i sommar behövs tydliga överenskommelser på arbetsplatsen om vad som förväntas av dig som medarbetare. I dag är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken i ett allt mer hektiskt arbetsliv. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att få fler mejl- och mobilpolicys på plats, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Under de senaste fem åren har hälften av de privata tjänstemännen ändrat inställning till att vara tillgängliga för jobb under semestern. Men alla är inte negativa. Medan 57 procent av de som ändrat åsikt säger sig ha blivit mer negativa, svarar 29 procent att de har blivit mer positiva.

Drygt en av sex (17 procent) kan inte ta ut fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna om de vill, trots att har rätt till det enligt semesterlagen. För två år sedan var samma siffra 22 procent och förra året 16 procent.

Tillgänglighet under semestern 2015

Undersökningen gjordes av Novus, på uppdrag av Unionen, genom webbaserade intervjuer bland tjänstemän i privat sektor.

Reslutaten bygger på svar från 1 033 personer under perioden 12 - 22 maj 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.