Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

En av tre avstår sex för extra semester

Förtjänar du mer semester? Svarar du ja på den frågan är du inte ensam. Trots att anställda i Sverige får och tar ut mest semester i världen är vi också mest missnöjda.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Vad skulle en extra semesterdag vara värd? Colourbox

Enligt semesterlagen har du i Sverige rätt till 25 dagars semester varje år. En ganska givmild ledighet jämfört med mexikanarnas 15 eller thailändarnas 11 dagar. Men trots att vi får fler lediga dagar än i många andra länder är vi inte nöjda. Enligt en undersökning från resebyrån Expedia, upplever sju av tio att de får för lite semester och en tredjedel tycker att de förtjänar fler dagar. I våra grannländer Norge och Danmark är missnöjet långt ifrån lika utbrett. Där anser endast en av tio att de borde ha mer ledighet.

Så vad skulle en extra semesterdag vara värd? Enligt undersökningen kan 36 procent av de tillfrågade svenskarna tänka sig att avstå sex i en vecka för lite extra ledighet. I Mexico var motsvarande siffra sju procent.  En tredjedel skulle även kunna avstå kaffe. Lättast att ge avkall på var skräpmaten, däremot var det få som skulle offra en dusch, internet eller sin smartphone för att få extra semester.

Men även när vi har semester är vi inte nöjda. De flesta sparar semesterdagar till kommande år för en längre sammanhängande semester. Men att vara hemma går inte an, utan 27 procent måste resa utomlands för att kunna koppla av.

 

 

Anser att de förtjänar mer semester

1. Sverige 32 %
2. Indien 31 %
3 Brasilien 30 %
4. Mexicoc28 %
5. Thailand 25 %
6. USA 25 %
7. Spanien 23 %
8. Malaysia 22 %
9. Italien 21 %
10. Hong Kong 20 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.