Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Att sluta jobba antas vara en dröm för många. Varje dag används budskapet i reklamen för olika spelbolag. Den bästa framtiden är någon annanstans – oftast en palmbevuxen sandstrand.
Att sluta jobba men fortfarande gå till arbetet är en helt annan sak.
”Under en lång tid har jag haft alldeles för lite att göra på jobbet. Jag har pratat med min chef många gånger och jag har även tagit över uppgifter från kollegor. Men det händer inget. Jag blir galen och mår faktiskt psykiskt dåligt av att inte känna stimulans när jag är på arbetet”, som en person skriver på en nätsajt.
Ett mer känt exempel är historien om fransmannen som stämde sin arbetsgivare, en parfymfirma, på 360 000 euro för att under fyra års tid inte ha fått några vettiga arbetsuppgifter och som följd av det drabbats av en depression.
– Jag skämdes över att få betalt för att inte göra någonting. Det var det värsta av allt, att förneka lidandet, berättade han i en intervju.
Läs mer: Sjuk av jobbtristess fick skadestånd
Det är begripligt att människor som inte trivs med sitt arbete drömmer om att slippa jobba. En världsomspännande undersökning visar att bara 15 procent av alla anställda är engagerade i jobbet, en något större andel vantrivs och är direkt negativa till jobbet medan den stora majoriteten är oengagerade och går till jobbet i första hand för att lyfta lön.
Det är också begripligt i ett samhälle där folk blir sjuka av för mycket arbete. Utmattningsdepression, det som tidigare kallades för utbrändhet, ”burn out”, har blivit vanligt förekommande i många yrken.
Anledningen är, enligt Töres Theorell, professor emeritus och ett av de stora namnen inom svensk stressforskning, att de psykiska kraven i arbetet ökat allt mer de senaste decennierna.
– Det vi kallar spänt arbete är det mest sjukdomsalstrande. Där kombineras höga krav med låg kontroll över arbetsuppgifterna. Så är det för många. De sitter fast i organisatoriska fängelser.
Samtidigt blir alltså, paradoxalt nog, ett antal människor sjuka av precis motsatt anledning: de har för få arbetsuppgifter och drabbas i stället av ”bore out”, uttråkning. Det är inte särskilt överraskande, anser stressforskarna.
15 procent är engagerade, en något större andel vantrivs medan de flesta går till jobbet för lönens skull
– Är man frustrerad, om man vantrivs och har svårt att sova eftersom man inte får något vettigt arbete att utföra, uppstår en stressituation på samma sätt som när man har för mycket att göra och inte kan kontrollera sin arbetssituation, säger Töres Theorell, som haft en del patienter genom åren som råkat ut för detta.
En av dessa var ingenjör på ett stort telekomföretag och betraktad som en toppkraft inom sitt område. Men företaget omorganiserade och när han kom tillbaka efter semestern hade han inte längre något att göra på jobbet. När han förstod hur landet låg fick han en hjärtinfarkt.
– Det var förödmjukelsen som drabbade honom. Han trodde själv att han var superexpert, plötsligt ansåg de att han inte behövdes och att hans kunskap var onödig.
Det låter nästan som ett straff. Och det kan det även handla om. En av Töres Theorells patienter, en sekreterare, blev av med sina arbetsuppgifter efter att ha vägrat ha sex med chefen.
Men så här är det långt ifrån för alla som har för lite att göra. Faktum är att många av oss har luckor under dagen som vi fyller med annat än det som på ett direkt sätt hör till arbetet.
Påtalar man saken kan det leda till att man blir uppsagd på grund av arbetsbrist
Vad gör vi då? Sannolikt befinner vi oss ofta på nätet. Sociologen Roland Paulsen har skrivit om det han kallar för tomt arbete – allt man gör på jobbet som inte har med arbetet att göra – och påpekat att 70 procent av surfandet på porrsidor i USA sker under arbetstid. Och 60 procent av online-köpen görs under samma tid.
Enligt Roland Paulsen ägnar vi i snitt runt två timmar per dag åt tomt arbete. Förutom nätsurfande blir det en del kafferaster, vila och korridorprat.
– Återhämtning är viktigt, det finns till och med inskrivet i kollektivavtalen att anställda ska ha rast med jämna mellanrum. Och säkert kan det vara bra för kreativiteten även med längre perioder med tomt arbete, säger Roland Paulsen, som är noga med att påpeka att arbetsdagarna ser olika ut för olika grupper av anställda.
– Mängden tomt arbete är ojämnt fördelad. I till exempel förlossningsvården är det antagligen alldeles för lite tomt arbete, man kan inte ens ta de raster man har rätt till.
Det är framför allt kontorsanställda som har tomrum att fylla. ”En busschaufför kan ha tråkigt under sina turer, men man kan inte låtsas köra en buss utan att göra det”, som en av dem som uppges ha myntat begreppet bore out, schweizaren Philippe Rothlin, formulerat det.
Men att inte jobba max hela tiden behöver inte vara dåligt, anser Kajsa Asplund, psykolog och doktorand på Handelshögskolan, som forskar om vad som gör oss motiverade på jobbet.
– Det kan upplevas som status att man har mycket att göra på jobbet. Men då glömmer man att en hel del kreativitet uppstår under lugnare perioder. Tar man en kvart till att prata med en kollega kan man få en massa nya idéer.
Att ha tid över kan på så vis – om man har rätt personlighet och miljön är tillåtande – ge medarbetaren möjlighet att ta egna initiativ och starta nya projekt, menar Kajsa Asplund.
– Och det mest grundläggande för att känna meningsfullhet på jobbet är att känna att det man gör har betydelse för verksamhetens mål och riktning.
– Känner man det kan även ett arbete som man bara utför en del av den tid man är på jobbet kännas meningsfullt. Men det är klart, skulle man uppleva att man inte jobbade alls skulle det vara svårt att rättfärdiga.
Att ”bore out” förekommer är klart, men hur omfattande problemet är vet ingen säkert. Philippe Rothlin uppskattade 2007 att tio procent av alla anställda lider av det. Att det skulle ha blivit vanligare på senare år tror varken Kajsa Asplund eller Töres Theorell.
– I dag är motsatsen allt vanligare i de flesta sektorer. Tempot höjs, den digitala tekniken får jobbet att flyta ut, säger Kajsa Asplund.
En anledning till att omfattningen är så lite känd är att de som drabbas sällan talar öppet om problemet. I ett samhälle där det är status att arbeta mycket skyltar man inte gärna med att man har för lite att göra.
Dessutom: skulle man påtala saken för sin chef skulle nya faror dyka upp. I värsta fall skulle det kunna leda till att man blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Eller så skulle man få en mängd nya uppgifter som man kanske inte klarar av.
Därför utvecklar många i stället strategier för att dölja hur tomma deras arbetsdagar egentligen är. De gömmer sig bakom datorn och brer ut sina papper över bordet för att ge sken av att de håller på med något viktigt.
Ett annat klassiskt knep är att ta med sig papper och rapporter hem på kvällen för ge intryck av att man ska fortsätta jobba när man kommer hem.
– Det är ett slags social skam. Man kan dra en parallell till hur det ibland har varit för arbetslösa. Det finns de som låtsas gå till jobbet varje dag eftersom de skäms, säger Töres Theorell.
Monica Fagerström, coach på Unionen i Malmö
Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga.
Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.
Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.
– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.
– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.
Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.
– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.
Varför ska vi ha kortare arbetstid?
– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.
I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.
Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.
– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.
Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.
– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.
Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.
– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.
Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar.
Vill du ha kortare veckoarbetstid?
Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)
Nej – 15 %
Vet ej – 10 %
Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?
Ja – 63 %
Nej – 15 %
Vet ej – 22 %
På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?
Fyradagarsvecka – 54 %
Färre timmar per dag – 22 %
Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %
Vet ej – 1 %
(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)
Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?
40 timmar/vecka –75 %
36-39 timmar – 21 %
32-35 timmar – 2 %
Kortare än 32 tim/vecka – 1 %
Vet ej – 1 %
Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.
För 51 år sedan genomfördes lagen om 40 timmars arbetsvecka. Nu – tycker många – är det dags att ändra på lagen och sänka arbetstiden. I år har fackförbunden Vision, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Kommunal och Transportarbetareförbundet krävt sänkt arbetstid via lag. Strax före sommaren beslutade LO att prioritera frågan, både via lag och kollektivavtal.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har länge sagt att de på sikt vill korta arbetstiden och efter sommaren kom beskedet från Socialdemokraterna att partiet ska arbeta för 35-timmarsvecka.
– Vi vill bevisa att ett sänkt heltidsmått är både möjligt och positivt för samhället, sa Annika Strandhäll (S).
Reformen ska inledas med ett forskningsprojekt där 5 000 arbetstagare, främst inom välfärden, under ett års tid ska arbeta 35 timmar i veckan.
Men att korta arbetstiden via lag är en jättedålig idé, tycker arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
– I Sverige har vi hittat någon form av balans i 40 timmar enligt lag. Svenskt Näringsliv tycker att det är en bra och rimlig avvägning som bör ligga fast, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.
– En sänkning skulle såklart innebära positiva saker för en del individer, men till ett högt pris. Vi är mitt uppe i en grön omställning, vi behöver rusta Försvarsmakten, vi har stora utmaningar i rättsväsendet samtidigt som vår tillväxt inte är var den borde vara. Att i det läget se till att alla jobbar mindre är fel väg att gå.
Och Unionen håller med. I Sverige är det arbetsgivare och fackförbund som ska bestämma arbetstiden, inte politikerna, enligt förbundet.
– Vi tycker inte att det är bra med lagstiftning om minskad arbetstid, liksom vi inte tycker att det är bra med lagstiftning om minimilöner. Vi tycker att parterna ska reglera de här frågorna i kollektivavtalsförhandlingar. Lönebildningen är parternas uppgift att hantera och arbetstiden ingår i lönebildningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Han betonar samtidigt att kortare arbetstid är en viktig fråga för förbundet.
– Inom Facken inom industrin har vi under lång tid haft det långsiktiga målet att sänka arbetstiden med 100 timmar per år, alltså två timmar per vecka. Där har vi kommit olika långt i olika avtal, men med Teknikarbetsgivarna, som är vårt största avtalsområde, har vi nästan 1,5 timme i veckan.
De senaste 50 åren har produktiviteten i Sverige stigit kraftigt. Det har också reallönerna gjort. Arbetstiden har dock inte kortats kraftigt. Har medlemmarna inte värderat kortare arbetstid lika högt som högre lön?
– I en förhandling handlar det alltid om att väga olika saker mot varandra. Frågan om att korta arbetstiden har alltid varit central, men hur prioriterad den är jämfört med andra frågor kan variera lite. Även motståndet från arbetsgivaren kan variera och det påverkar också resultatet i en förhandling, säger Martin Wästfelt.
Lagstiftning är å andra sidan ingen nödvändighet för att korta arbetstiden. Organisationen 4 Day Week Global arbetar för att fler företag och organisationer frivilligt ska införa fyradagarsvecka. De internationella studier som organisationen stått bakom har visat att kortare arbetstid med bibehållen lön ger gladare och mindre stressade medarbetare – samtidigt som produktiviteten bibehålls eller ökar.
Just nu pågår en svensk studie där flera företag testar kortare arbetstid.
– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på, säger Anna-Carin Alderin, organisationens svenska representant.
– Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.
En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.
– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare. På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.
Att arbetstiden inte sänkts i Sverige sedan 1973 har flera förklaringar, tror hon. En är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.
– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det förrän nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.
Kraven på kortare arbetstid via lag har främst kommit från arbetarhåll. Efter årets kongress lovar LO att frågan ska prioriteras. I april i år gav LO:s avgående ordförande Susanna Gideonsson två huvudskäl till det, i en intervju med Dagens Nyheter. Dels möjliggör kortare arbetsdagar ett längre yrkesliv, dels minskar en förkortning skillnaden mellan arbetare och tjänstemän – som efter pandemin oftare kan arbeta hemifrån och därmed slipper pendlingstid. Martin Wästfelt håller delvis med om att tjänstemän har ett friare arbetsliv.
– Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att många tjänstemän inte alls har den friheten. Många har väldigt fasta scheman, som anställda inom callcenter och it-support till exempel. Dessutom har globalisering och digitalisering gjort att många tjänstemän jobbar obekväma tider och förväntas vara tillgängliga hela tiden.
Exakt hur mycket det skulle kosta samhället att sänka arbetstiden för alla är oklart. Svenskt Näringsliv har använt en utredning som Konjunkturinstitutet, KI, gjorde 2002 och uppdaterat den med nya siffror. Organisationen hävdar att BNP skulle minska med 500 miljarder kronor om året om arbetstiden sänktes med fem timmar i veckan för alla. Sveriges BNP är ungefär 6 300 miljarder kronor.
Den fackliga tankesmedjan Katalys – som står LO nära värderingsmässigt – är betydligt försiktigare. I en rapport från 2015 skriver tankesmedjan att KI:s antaganden är alltför restriktiva och att en sänkning snarare skulle kosta 25 miljarder kronor om året, om arbetstiden sänktes till 35 timmar i veckan över en femårsperiod.
Oavsett vem som har mest rätt: att korta arbetstiden får konsekvenser. I rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen”, författad av Mats Essemyr och utgiven av TCO:s tankesmedja Futurion, konstateras att en lagstiftad sänkning skulle innebära att arbetsgivarna försöker effektivisera. Om det inte är möjligt kommer antingen fler att anställas – vilket äter upp löneutrymme – eller kvarvarande personal att få jobba hårdare.
Rapporten lyfter också det faktum att förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika branscher. En tjänsteman kan kanske lättare öka sin produktivitet och jobba färre timmar, medan det alltid tar en viss tid att gipsa en arm eller köra en buss mellan A och B.
Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv säger att han inte är motståndare till kortare arbetstid, men att sådana överenskommelser i så fall ska slutas i förhandlingar. Dessutom – säger han – får vi mer gjort ju mer vi arbetar.
Men måste vi arbeta just 40 timmar i veckan? Och varför ska vi i så fall arbeta 8 timmar om dagen och inte 9 eller 10?
– Vi måste ingenting. Sverige är en demokrati och här har vi kommit fram till att 40 timmar är en rimlig normalarbetstid. Just nu pågår en diskussion om vi borde sänka arbetstiden eller inte. Det är såklart en avvägning. Arbetar vi mer tjänar vi som samhälle mer, samtidigt som vi också slits hårdare om vi jobbar mer, allt annat lika. Vi har alla intresse av att ha ett långt, bra och hållbart liv.
Det finns en del som tyder på att vi mår bättre av att arbeta mindre. I en studie från Stressforskningsinstitutet 2016 undersökt Helena Schiller, doktor i folkhälsa, hur en 25-procentig minskning av arbetstiden påverkade sömn och stress.
– Försöket pågick under 1,5 år med 900 människor. Efteråt mådde deltagarna bättre, sov bättre och var mindre stressade. Min studie kunde dock inte säga något om den eventuella ekonomiska vinningen, säger hon.
Kan man tänka sig att kortare arbetstid leder till minskade sjukskrivningar på sikt?
– Absolut, det var min slutsats. I många andra försök har man sett just det, men det gäller att inte öka arbetsbördan.
Helena Schillers forskning gjordes före pandemin. Hon tror att situationen för många tjänstemän i dag är annorlunda.
– Många har möjlighet att jobba på distans. För dem behöver vi kanske inte korta arbetstiden. Att exempelvis slippa pendla 45 minuter gånger två ger ju 1,5 timme om dagen i tidsvinst om du jobbar hemifrån. Och då kan man använda den tiden till återhämtning. Det är möjligt att det räcker med den flexibiliteten för att få ner sjukskrivningarna och få mer nöjda och effektivare medarbetare.
I dag jobbar Helena Schiller som organisationsutvecklare. Som sådan betonar hon att arbetstidsförkortning bara är bra om arbetsbördan minskar.
– Om du hela tiden känner att du borde få klart något eller förbereda något får du ändå inte optimal återhämtning.
Så arbetstidsförkortning skulle till och med kunna leda till ökad stress?
– Ja, särskilt om du har ett jobb där det är svårt att släppa tankarna på jobbet. Om du är tjänsteman kan du ju i princip jobba dygnet runt om ingen stoppar dig. Om du då har saker som hänger över dig sätter du dig kanske och jobbar på kvällen. Men det är också individuellt. Jag jobbar själv gärna på kvällen när allt har lugnat ner sig, så det är olika hur man är som person.
Yrkesgrupp Sektor Vanligaste arbetstid Nattarbetstid
Undersköterska Kommun/region 37 34,33
Metallarbetare Privat 38,36 34
Tjänsteman Privat 38,36 34
Ingenjörer Privat 38,36 34
Tjänstemän Kommun/region 38,25 34,33
Sjuksköterska Kommun/region 38,25 34,33
Lärare Kommun 1 767 timmar/år
Källa: Rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen?”.
1919
Åttatimmarsdagen införs. Arbetsveckan blir då 48 timmar lång, med arbete måndag till lördag.
1938
Rätt till två veckors semester per år.
1951
Rätt till tre veckors semester per år.
1963
Rätt till fyra veckors semester per år.
1970
Ny arbetstidslag. Den kortar arbetsveckan i två steg till 40 timmar i veckan från den 1 januari 1973.
1978
Rätt till fem veckors semester per år.
Yasemin Arhan Modéer grundade sitt mötesföretag för nio år sedan. Redan då fanns tanken på kortare arbetstid. Förra året läste hon om de internationella försök som gjorts med fyradagarsvecka. Ungefär samtidigt träffade hon Anna-Carin Alderin, Sveriges representant för organisationen 4 Day Week Global.
– Då kände jag: ”It’s a sign!” Till en början var mina medarbetare skeptiska, men vi löste det tillsammans – och det är avgörande. Ska man korta arbetstiden måste man göra det genom att kollektivt komma fram till hur man ska göra det. Alla blev snabbt engagerade. Det finns ju en tydlig morot här: om vi kan få det att fungera blir det mer ledig tid för återhämtning.
Just nu testar Altitude Meetings 32-timmarsvecka varannan vecka. Från augusti ingår de i en forskningsstudie om fyradagarsvecka och då ska arbetstiden förmodligen ner ytterligare.
– Om medarbetarna får mer tid till återhämtning och blir mindre stressade kan jag garantera att de blir gladare och kreativare och kan leverera på en högre nivå. Chefens uppgift är inte att peta i timmar utan att utan att skapa förutsättningar som gör det möjligt att må bra och göra ett bra jobb.
Bra kommunikation är en avgörande faktor för att kortare arbetstid ska fungera. En annan effektiva möten.
– Alltför många chefer kallar slentrianmässigt alla medarbetare till alla möten, som gärna är två timmar långa utan paus. Våra möten är max 45 minuter och vi ställer alltid krav på en tydlig agenda, oavsett om det är ett internt eller externt möte. Och vi har aldrig möten som leder till andra möten.
De 14 medarbetarna använder också olika tekniker för att arbeta effektivt. Det kan till exempel handla om hur man använder kalendern eller metoder för att behålla fokus.
– Vi kan redan se positiva förändringar: vi är gladare, mindre stressade, effektivare. Jag tror också att man ska vara medveten om att det inte går att backa när man väl har satt det här i rullning.
Varje medarbetare får själv bestämma på vilket sätt arbetstiden kortas. Någon föredrar kanske två halvdagar, en annan att få sova längre på morgonen, en tredje en ledig heldag.
– Men det är viktigt att tiden går till återhämtning. Tanken är inte att småbarnsföräldrar ska hålla barnen hemma från förskolan.
Cathrine Walfridsson, HR-chef Narva Communications.
– Vi är en kommunikationsbyrå med högt ställda ambitioner när det gäller tillgänglighet för våra kunder. Våra projektledare, rådgivare och kreatörer behöver finnas på plats när våra kunder frågar efter oss. Jag tror därför inte att fyradagarsveckan skulle passa vår verksamhet, inte ännu i alla fall.
Caroline Lind, vd på Sandqvist.
– Vi har haft fyradagarsvecka i drygt ett år. Trots ett utmanande år med en tuff marknad, har vi arbetat smartare med fullt engagemang och arbetsglädje. Arbetstidsförkortningen fortsätter utan att vara permanent och kommer kontinuerligt att utvärderas. Ökat engagemang och välbefinnande är vår motivation då vi tror på att må bra, prestera bra.
Alexandra Rolland Hogenfält, vd på Scanmarine.
– Under högsäsong skulle det bli en utmaning för oss att gå ner till en fyradagarsvecka utan att det påverkade våra leveranser. Den arbetstid som skulle försvinna vid en eventuell arbetstidsförkortning behöver i så fall ersättas i form av fler arbetstimmar för att kunna säkerhetsställa deadlines och kvalité.