Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så lyckas de med sextimmarsdag

På designbyrån Tegel & Hatt har de haft kortare arbetstid sedan 2017 – och varken chefen eller de anställda vill tillbaka till 40 timmar. Så här gjorde de för att lyckas.
David Österberg Publicerad
På Tegel & Hatt jobbar de bara sex timmar om dagen. Det har lett till högre produktivitet, färre sjukdagar och en bättre balans mellan arbete och fritid.
Designbyrån Tegel & Hatt har infört sex timmars arbetsdag sedan 2017. Chefen och de anställda ser stora fördelar med kortare arbetstid, inklusive ökad kreativitet och bättre återhämtning. Foto: Anders G. Warne.

Design- och kommunikationsbyrån Tegel & Hatt har fem anställda. De jobbar bara sex timmar om dagen.

– Jag har jobbat 40-timmarsveckor tidigare och skillnaden är jättestor. Nu kan jag gå till gymmet efter jobbet utan att vara hemma klockan 22. I början tänkte jag att det skulle vara svårt att fylla fritiden, men det är inga problem alls, säger designern Emma Hovstadius.

Arbetsbördan är lika stor som på andra byråer. Men när arbete inte fyller hela dagarna blir återhämtningen bättre – och kreativiteten större.

– Jag tror också att vi är ärligare med tiden här, ingen sitter och ”låtsasjobbar”. Arbetar man åtta timmar går man kanske tidigare för att hämta barn och säger att man ska jobba ikapp på kvällen, men gör inte alltid det, säger Åsa Hammarström som är konceptuell art director.

”Långa dagar ses som ett mått på framgång”

Tegel & Hatts vd heter Mats Hedman. Han grundade byrån tillsammans med två kompanjoner (som inte längre är kvar) och 2017 fattade de beslutet att sex timmars arbetsdag var lagom.

– Vi hade jobbat i branschen länge. I den råder en kultur att man ska jobba mycket, helst både kvällar och helger. Långa dagar ses som ett mått på framgång. Vi tyckte inte att det var hållbart så vi bestämde helt enkelt att vi bara skulle jobba sex timmar om dagen.

Färre och kortare möten

Viktigast för att korta arbetstiden är enligt Mats Hedman att se över möten.

– Vi har precis lika mycket att göra som när vi hade åtta timmars arbetsdag. Därför måste vi arbeta på ett annat sätt. Onödiga möten var det första som försvann, säger han.

Att arbetsdagen är kortare gör också att både han och medarbetarna kan vara mer produktiva när de väl arbetar.

– Att få två timmar extra fritid gör att man får mer energi och kraft, mer inspiration. Det är mer värdefullt än att ha en halvtimmes extra rast på jobbet. I den här branschen måste man tanka på energi, umgås med andra, säger Mats Hedman.

"Korta arbetstiden utan att testa”

Mats Hedmans tips till chefer som funderar på att korta arbetstiden är: gör det utan att testa.

– Kommer man fram till att det är möjligt tycker jag att man ska göra det fullt ut, även om det är svårt. Ta det på allvar och skala bort det som är onödigt. Om man har en testperiod är man snart tillbaka på åtta timmar igen när testperioden är slut.

Några negativa konsekvenser av den kortare arbetstiden har han svårt att se.

– Jag gillade visserligen att ha långa kundmöten, men att arbeta kortare dagar är mer värt. Vi har inte heller långa kafferaster där vi sitter och småpratar, men det sociala kan vi få ändå på gemensamma luncher eller en aw.

Högre produktivitet och färre sjukdagar

Tegel & Hatt har gått med vinst sedan starten 2015. Hur lönsamheten skulle ha sett ut med åtta timmars arbetsdag är förstås omöjligt att säga.

– Jag tror inte att vi hade fått mer gjort. En viktig faktor för både ekonomin och produktiviteten är att vi tack vare den kortare arbetstiden har väldigt få sjukdagar. Dessutom kan vi locka till oss talanger som annars kanske hade gått till en större byrå.

Het fråga i avtalsrörelsen

  • Nästa år ska de flesta av Unionens 100 kollektivavtal förhandlas om. Då blir kortare arbetstid en het fråga.
  • Tidigare i höst fattade Unionens förbundsråd beslut om att Unionen ska driva på för att alla tjänstemän på sikt får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
  • Unionen vill inte att politikerna stiftar lagar för att korta arbetstiden.
  • Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill på längre sikt korta arbetstiden via lag. En arbetsgrupp inom Socialdemokraterna har också föreslagit det. Övriga partier är emot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.