Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Bökigt att jobba när barnen är hemma

Riksdagen har nu gett regeringen möjlighet att stänga skolorna. Om stängningen blir verklighet försvinner en stor del av arbetskraften. Och redan nu kämpar många föräldrar med att hinna med sina jobb.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Om förskolor och skolor stänger kommer det bli svårt för många föräldrar att jobba heltid hemifrån. Colourbox

Debatten om huruvida Sverige bör stänga alla skolor har varit intensiv. Förespråkarna anser att det kan minska smittspridningen. Motståndarna hävdar att en stängning har liten effekt på coronasmittan och att barnens föräldrar behövs på sina arbeten. Under torsdagen röstade en enhällig riksdag igenom en lagändring som ger regeringen egen makt att stänga för- och grundskolor. Mycket tyder dock på att barn till föräldrar i vissa yrken även fortsättningsvis erbjuds barnomsorg.

Läs mer: Stängd skola ger inte rätt till vab

Men redan nu måste många föräldrar dela uppmärksamheten mellan jobbdatorn och barnen, särskilt i Stockholmsregionen där alla som kan uppmanas att arbeta hemifrån. Samtidigt är fler barn än vanligt hemma från skola och förskola med lindriga förkylningssymptom. I många familjer innebär det att både barn och föräldrar är hemma och försöker få något vettigt gjort.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

Ett av många företag med tillfälliga hemmajobbare är Tele 2. Enligt HR-chefen Karin Svensson är deras anställda vana vid att jobba digitalt och att inte ha fasta kontorsplatser. Det innebär i sin tur att omställningen inte är så stor.

– Våra medarbetare är vana användare av till exempel Teams, Skype och SharePoint, vilket givetvis underlättar. Nu har vi säkerställt att de system vi använder har ytterligare kapacitet för att kunna hantera medarbetare som sitter uppkopplade på olika nätverk.

Hon säger också att Tele 2 har en viktig samhällsfunktion och att det därför är viktigt att företaget kan fortsätta att leverera hög kvalitet.

– Men i den här speciella situationen är det också viktigt att vi som arbetsgivare är lyhörda för hur den enskilde medarbetaren påverkas och anpassar oss efter våra medarbetares individuella förutsättningar.

Wikimedia Foundation, som driver sajten Wikipedia, har arbetsgivaren bestämt att 20 timmar i veckan är rimlig arbetstid under coronakrisen. Företaget har anställda över hela världen, bland annat i länder där skolorna har stängt.

– I fredags fick vi ett brev från högsta ledningen med besked om att vi tills vidare inte behöver arbeta mer än 20 timmar i veckan. Vi får jobba mer om vi vill, men ingen förväntar sig det, säger Peter Hedenskog, som ser till att sajten fungerar.

Hans upplevelse är att arbetstidsförkortningen verkligen är en förkortning – inte bara något som låter bra i teorin.

– Samtliga chefer har gått ut med att det verkligen är 20 timmar i veckan som gäller, att det är den nya normen. Och vi får fördela timmarna hur vi vill under veckan.  

Peter Hedenskog arbetar hemifrån även när det inte är coronatider och tycker att det fungerar bra.

– Det beror på att jag har fullt förtroende från mina chefer. På tidigare arbetsplatser har jag haft en del chefer med starkt kontrollbehov och då har det inte fungerat lika bra. Det är skönt att känna att cheferna litar på en. Men det är svårare att jobba samtidigt som barnen är hemma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland