Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det var i juni 2011 som Unionenmedlemmen Sandra Åberg var på kickoff med sina kollegor, stämningen var uppspelt och förväntansfull. En av aktiviteterna bestod i att åka ut på Vänern med en snabbgående så kallad ribbåt.
- Båten kom upp på en stor våg och jag tappade fotfästet och trillade ner på plinten som man sitter på. Det krasade till i hela kroppen och det visade sig senare att jag krossat en ryggkota, berättar hon.
Båtturen och de andra nöjesbetonade aktiviteterna bekostades av Sandra Åbergs arbetsgivare, en restaurang i Karlstad. Kickoffen ägde rum på en ledig dag, utanför betald arbetstid, men programmet innehöll också kompetensutveckling i form av föreläsningar som endast anordnades vid detta tillfälle. Cheferna informerade dessutom om nyheter på menyn och personalen fick prova maträtter och drycker.
Det ansågs illojalt och otacksamt att inte ställa upp...
Enligt arbetsgivaren var deltagandet helt frivilligt men Sandra Åberg och hennes kollegor har en annan uppfattning - som anställd förväntades man följa med.
- Det ansågs illojalt och otacksamt att inte ställa upp och annars fick vi inte ta del av informationen, säger hon.
Skador i samband med kickoffer och andra gemensamhetsaktiviteter är dessvärre inte ovanligt. Äventyrsbanor uppe i trädkronorna eller brottning i sumodräkter är sällan en optimal kombination med deltagare som vill visa sig på styva linan, har intagit för mycket alkohol eller helt enkelt är otränade. Men olyckor kan också, som i Sandra Åbergs fall, ske på grund av ren och skär otur.
En sak är dock säker: det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön - det vill säga på och i anslutning till betald arbetstid. Problemet är att det blivit allt vanligare att arbetsgivarna förlägger gemensamma aktiviteter utanför arbetstid, vilket gör det betydligt svårare att få skadan godkänd som arbetsskada.
- Man lägger in någon form av utbildning i samband med kickoffen. Det blir billigt för arbetsgivaren eftersom man inte behöver betala övertid och lön, det räcker med att fixa mat och lite gemensamma rolighetsaktiviteter, säger Mattias af Malmborg, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd.
Enligt facket bör gemensamma aktiviteter utanför arbetstid ge samma försäkringsskydd som under ordinarie arbetstid.
- Detta är gruppaktiviteter som arrangeras av arbetsgivaren och som gynnar arbetet och sammanhållningen i gruppen. Agerar man i arbetsgivarens intresse ska man också vara skyddad av arbetsskadeförsäkringen. Men det saknas praxis på det här området, ingen vet exakt var gränserna går, säger Mattias af Malmborg.
...finns en klar förväntan på deltagande ska det kunna räknas som arbetsskada...
Unionen och LO-TCO Rättsskydd har drivit flera ärenden de senaste åren där medlemmar skadat sig utanför ordinarie arbetstid. I Sandra Åbergs fall genomfördes aktiviteterna utanför betald arbetstid och - enligt arbetsgivaren - utan obligatorisk närvaro. Afa Försäkring, som administrerar arbetsskadeförsäkringen, ansåg därmed att aktiviteterna inte kunde anses ha utförts "i arbetsgivarens intresse" och inte var att betrakta som olycksfall i arbetet.
LO-TCO Rättsskydd tyckte annorlunda och överklagade ärendet till Afas omprövningsavdelning som kom fram till en helt annan slutsats än försäkrings bolaget. Omprövningsavdelningen vägde in att utbildningen under kickoffen endast gavs vid detta tillfälle och gjorde bedömningen att personalaktiviteten var att jämställa med arbete. Deltagarna ska därmed vara skyddade av arbetsskadeförsäkringen.
- Aktiviteten var inte obligatorisk, men omprövningsavdelningen konstaterar att det räcker med att det finns en klar förväntan på deltagande för att det ska kunna räknas som arbetsskada. Det glädjande med detta ärende är att man valt att gå emot arbetsgivaren som vägrade erkänna att han förväntade sig att alla skulle ställa upp. Hittills har det inte varit möjligt att få den här typen av skador godkända om inte arbetsgivaren "varit med på vagnen", säger Mattias af Malmborg.
På grund av ryggsmärtorna kunde Sandra Åberg inte arbeta kvar i restaurangbranschen och har i dag ett kontorsjobb med arbetsanpassning. Rehabiliteringen har hon hittills fått bekosta ur egen ficka med hjälp av sina föräldrar.
- Jag var sjukskriven ett halvår och har fortfarande konstant värk och äter starka tabletter. Men jag har lärt mig att leva med smärtan. Det har varit slitsamt att inte få hjälp med rehabiliteringen eller någon ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det har varit mycket sjukkostnader och jag vill bara att kroppen ska bli bra.
En tid efter att olyckan godkänts som arbetsskada fick Sandra Åberg en klumpsumma från Afa Försäkring.
Läs mer: 10 tips för en lyckad kickoff
Även om du jobbar hemifrån har din arbetsgivare ansvar för sin arbetsmiljö. Men skulle du råka ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare. Är du på kontoret så täcks i princip allt som sker på betald arbetstid och inom kontorets väggar. Jobbar du hemma måste olyckan ha skett i ”påtagligt och direkt samband med det arbete som utförs”, vilket är betydligt svårare att bevisa. Det fick en tjänsteman som hade beordrats hemmajobb under smittspridningen av covid-19 erfara.
Medan mannen jobbade lossnade strömkabeln till hans dator och föll i golvet. När han böjde sig ner för att sätta i den, reste sig hans treårige son som lekte under bordet och mannen fick hans huvud på hakan vilket orsakade en tandskada. Eftersom skadan uppstått när han jobbade anmälde han det som en arbetsskada och Försäkringskassan gav honom rätt till ersättning för tandvårdskostnader.
Ett ombud för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att olyckshändelsen inte kunde skyllas på jobbet - alltså inte en arbetsskada. Det hela gick hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen som ändrade beslutet med motiveringen att olyckan hade med mannens privatliv att göra eftersom det var sin sons huvud han krockade med.
Lagstadgad försäkring
Den som drabbas av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. De vanligaste är livränta (ersättning för inkomstförlust) och ersättning för kostnader (för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands).
TFA
De allra flesta har även kollektivavtalad Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger extra ersättning om du skadar dig på jobbet, till eller från jobbet eller får en arbetssjukdom. TFA-avtalet är ett kollektivavtal som ger ekonomiskt skydd till den som råkar ut för en arbetsskada.
Det kan vara farligt att ta sig till och från jobbet. Under 2019 och 2020 inträffade över 15 000 sådana färdolycksfall, enligt en rapport från Afa Försäkring. I statistiken ingår inte bil- eller motorcykelolyckor eftersom sådana täcks av trafikskadeförsäkringen.
Bland unga i åldern 16-25 år är hot och våld det vanligaste färdolycksfallet. Det beror på att de oftare jobbar i yrken där man går hem sent på kvällen. På andra plats kommer olyckor med elsparkcyklar, enligt rapporten.
– Denna orsak till ett färdolycksfall har ökat för varje år de senaste åren, och särskilt i den yngre åldersgruppen, säger Emil Askestad, analytiker och statistiker på Afa Försäkring.
Risken för att råka ut för ett färdolycksfall ökar med åren. Äldre råkar oftare ut för fallolyckor än yngre och skadar sig dessutom oftare när de ramlar. Det tar också längre tid för äldre att återhämta sig efter en olycka.
Kvinnor skadar sig oftare än män. Orsaken kan vara att de oftare går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet jämfört med män. Bland kvinnor är fallolyckor vanligare än cykelolyckor – bland män är förhållandet det omvända. Enligt Emil Askestad kan en förklaring till det vara att kvinnor oftare har hala skor med klackar.
I storstadsregionerna är cykelolyckor vanligast, medan fallolyckor dominerar i övriga landet. Det är farligast att ta sig till jobbet i Stockholms län, med Västerbotten på andra plats. Det beror på att det ofta är halt där på vintern, enligt Emil Askestad.
Antalet färdolyckor varierar över åren. En förklaring till det kan vara att vissa år domineras av snö och halka, medan andra är mildare och torrare. I statistiken finns dessutom en tydlig pandemieffekt: År 2020 arbetade många hemifrån och då minskade antalet färdolyckor rejält jämfört med året innan.
- Kostnader för läkarvård, sjukgymnastik och läkemedel.
- Sveda och värk om du är sjukskriven i mer än 30 dagar.
- Bestående fysiska och psykiska besvär.
- Vanprydande ärr.
- Förlust av tand.