Tobias hade lika gärna kunnat skada sig allvarligt i trafiken eller någon annanstans, resonerar han. Så på frågan om han ångrar att han började spela hockey är svaret glasklart nej.

Tobias som hyllad forward i Leksand. Foto: Noella Johansson/TT
Vad minns han från olyckan?
Nästan allt.
Tobias kommer ihåg hur fruktansvärt rädd han blev. Hur kall isen kändes mot kinden, något han aldrig tidigare reflekterat över. Hur han ville resa sig men att det inte gick. Omgivningen som tröstade med att ”det blir bra, Tobbe”. Men han visste att det inte skulle bli det.
På sjukhuset i Uppsala blev han opererad och nersövd i nästan en vecka. Några månader på intensiven följde innan han flyttade vidare till en mer rehabinriktad vård.
Den första tiden var suddig. Tobias förstod inte, eller rättare sagt, han kunde inte ta in skadans omfattning. Chocken ville inte släppa. Men när den väl gjorde det så blev det riktigt tungt.
– Det tog tid att landa i min nya verklighet. Men det här låter kanske konstigt – under hela den här tiden har jag inte haft en hel dålig dag. Jag ville inte låta mig gå ner i en svacka, för då skulle jag fastna där.
Det är svårt att ta in att människor bryr sig så mycket. Jag är väldigt lyckligt lottad.
Hans familj vek aldrig från hans sida. Brorsan Johan trotsade besöksförbudet på nyårsafton så att Tobias, som var sövd, inte skulle behöva vara ensam in i det nya året. Och så sambon Filippa, som funnits där varenda sekund, under såväl bra som sämre dagar.
– Det är svårt att sätta ord på hur mycket de har betytt för mig. Varje gång jag blev lämnad ensam på sjukhuset, om så för en kort stund, kom mörkret. Jag har träffat många andra med liknande skador som inte haft samma support – de har haft det tufft.
Och det var inte bara familjen som backade upp Tobias. Hela hockeysverige slöt upp: spelare, föreningar och supportrar, inte bara från det egna laget, visade på ett massivt stöd. Runtom i arenor syntes banderoller med texten ”Kämpa Tobbe”. Det startades också en stiftelse, där pengar har samlats in för Tobias rehabilitering.
– Det är svårt att ta in att människor bryr sig så mycket. Jag är väldigt lyckligt lottad.

På årets idrottsgala höll Tobias ett starkt tal: ”Glöm inte njuta, ni har världens bästa jobb”, sa han till alla idrottare på plats. Här med sambon Filippa. Foto: Janerik Henriksson/TT
Rehabträningen är a och o för att Tobias vardag ska fungera. Att vara i gymmet är lite som att komma hem, en miljö han är så välbekant med. Tre gånger i veckan tränar han med sin personlige tränare, fysioterapeuten Andreas ”Ante” Simensen, som också har hockeybakgrund. Han har också regelbundna samtal med en mental coach.
– Precis som att hitta rätt teknik när du gör benböj behöver hjärnan lära sig ny teknik för att möta nya situationer, vilket jag gör hela tiden.
Att göra något för första gången väcker alltid motstånd, däri ligger stora delar av Tobias utmaning. När han lämnade intensiven för en vanlig vårdavdelning tänkte han att det inte skulle gå. Intensiven kändes så trygg. När han flyttade hem till lägenheten från sjukhuset kom samma negativa tankar. Alla vardagliga saker han tagit för givet, som att borsta tänderna eller kliva upp ur sängen, fungerade inte som tidigare. Allt gick ju, fast han tänkte att det skulle skita sig.
– Jag får inte fastna i tryggheten, utan måste utmana mig själv. Jag testar hellre flera gånger och misslyckas.
Då är vi tillbaka till där vi började – att Tobias börjat tänka större. Han har en hel del grejer på gång, säger han. Innan olyckan pluggade han kost och hälsa, något han kan tänka sig göra igen.
Att föreläsa om det han varit med om och allt en lagsport har lärt honom är också något han funderar på att göra. Kanske hägrar ett samarbete med brorsan Johan, som också spelat hockey men nu pluggar till psykolog.
Och till hockeyn ska han återvända. Även det blir en karriär utanför isen. För just i dag när vi ses blir det klart att Tobias ska vara gästexpert för tv-kanalen C More när de sänder hockeyallsvenskan.
– Det känns helt fantastiskt. Jag får komma tillbaka till sporten som varit en så viktig del av mitt liv!