Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsskada

Hjärnskakning vanlig arbetsskada på isen

Svensk hockey är högt rankad i världen, men det hårda spelet kräver sina offer. Enligt Yelverton Tegner som kartlagt Luleå Hockeys skador i 30 år börjar de allvarliga skadorna krypa upp i statistiken.
- Hjärnskakningar står för 16 procent av alla skador.
Lina Björk Publicerad
Grafik baserad på bild av Robert Granström
Grafik baserad på bild av Robert Granström

Vilka skador ådrar sig hockeyspelarna i dag?
- Förutom lindrigare skador som stukningar och blessyrer är det just hjärnskakningar som står för den största ökningen. Ett stort problem vi har är att många undviker att diagnostisera skadorna. Många tror att man behöver bli medvetslös för att det ska röra sig om en hjärnskakning, men det kan räcka med att man blir lite groggy.

Vad händer med kroppen vid den typen av smäll?
- Hjärnskakning är egentligen ett dåligt namn för det handlar om en hjärnskada, hjärnceller som går sönder. Även när det inte ger tydliga symptom skadas hjärnvävnaden. Man kan få huvudvärk, synrubbningar, kräkning, tinnitus.

Vad händer om en spelare som fått hjärnskakning fortsätter att spela?
- I värsta fall dör du. Om du får en ny smäll mot huvudet kan hjärnan svälla upp, men det är som tur är väldigt ovanligt. Nya smällar kan medföra framtida men som kronisk huvudvärk, koncentrationssvårigheter och trötthet.

Hur vanligt är det att spelarna är på isen trots att de är skadade?
- Tyvärr är det nog ganska vanligt. Man läser ofta i tidningen att spelare rest sig upp efter några minuter och fortsatt spela trots att de var lite ”groggy”. Och skickas spelaren in på isen igen då så har man släppt in en sjuk spelare som riskerar sin hälsa.

Hur kommer man tillbaka efter en hjärnskakning?
- Den bästa rehabiliteringen är vila tills symptomen har lagt sig. Man ska vara symptomfri i minst 24 timmar innan man kan börja någon form av återgång till arbetet.

Kan skadorna ge effekter även senare i livet?
- Ja, det finns personer som lider av ständig migrän och humörsvängningar. Även depressioner och självmordstankar har förekommit.

Många klubbar är också dåliga på att anmäla skadorna. Vad beror det på?
- Det ligger mycket på klubbasis vilka som har ett intresse av det. Och tyvärr missas nog en del.

Hockeyspelarnas intresseorganisation Sico driver frågan om mjukare plexiglas.  Skulle det ha någon effekt?
- Det är naturligtvis en faktor. Men de siffror jag har visar att en stor del av skadorna sker på öppen is. Tänk dig att du tittar åt höger och får en tackling från vänster som du inte är beredd på. Din kropp roterar och hjärnan med den, vilket kan leda till hjärnskakning. Oftast är det indirekta våldet mot huvudet allvarligare än det direkta.

Du träffar många hockeyspelare. Har de förståelse för att de jobbar med risk för sin hälsa?
- I höstas var jag ute och pratade om forskning kring hjärnskador. Innan säsongen möter jag stor förståelse, men när de kommer ut på isen har de glömt allt. Det ger mig gråa hår. Jag försöker att få dem att respektera motståndaren, att komma bort från attityden att man får skylla sig själv när man går in i närkamper.

Hur kan man förbättra hockeyspelarnas arbetsmiljö?
- För att få bort våldet tror jag att det enda som hjälper på elitserienivå är att ge kraftiga böter. Jag tycker om fysisk idrott, det handlar inte om det. Det är den omotiverade aggressiviteten som inte ska finnas där.

Försvinner hockeyns själ om man har hårdare regler?
-
Det är skitsnack.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsskada

Krock med barn inte en arbetsskada

När mannen skulle sätta i en sladd som lossnat från datorn krockade hans huvud med sin son som lekte under bordet. Men nu har högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt –  det räknas inte som arbetsskada.
Lina Björk Publicerad 26 april 2023, kl 10:09
Barnfingrar som rör ett tangentbord
Barn som leker under bord kan bli en arbetsmiljörisk. Det fick en tjänsteman erfara när hans 3-årige son orsakade honom en tandskada - som inte räknas som arbetsskada, enligt domstolen. Foto: Shutterstock

Även om du jobbar hemifrån har din arbetsgivare ansvar för sin arbetsmiljö. Men skulle du råka ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare. Är du på kontoret så täcks i princip allt som sker på betald arbetstid och inom kontorets väggar. Jobbar du hemma måste olyckan ha skett i ”påtagligt och direkt samband med det arbete som utförs”, vilket är betydligt svårare att bevisa. Det fick en tjänsteman som hade beordrats hemmajobb under smittspridningen av covid-19 erfara.


Krockade med sonens huvud

Medan mannen jobbade lossnade strömkabeln till hans dator och föll i golvet. När han böjde sig ner för att sätta i den, reste sig hans treårige son som lekte under bordet och mannen fick hans huvud på hakan vilket orsakade en tandskada. Eftersom skadan uppstått när han jobbade anmälde han det som en arbetsskada och Försäkringskassan gav honom rätt till ersättning för tandvårdskostnader.

Ett ombud för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att olyckshändelsen inte kunde skyllas på jobbet - alltså inte en arbetsskada. Det hela gick hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen som ändrade beslutet med motiveringen att olyckan hade med mannens privatliv att göra eftersom det var sin sons huvud han krockade med.

Lagstadgad försäkring

Den som drabbas av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. De vanligaste är livränta (ersättning för inkomstförlust) och ersättning för kostnader (för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands).

TFA

De allra flesta har även kollektivavtalad Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger extra ersättning om du skadar dig på jobbet, till eller från jobbet eller får en arbetssjukdom. TFA-avtalet är ett kollektivavtal som ger ekonomiskt skydd till den som råkar ut för en arbetsskada.