Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Upprördhet och förvåning kring SAS-chefens reträtt

"En utsträckt hand" kallar SAS vd Mats Jansson fyra danska fackföreningars brev där de skriver att de ska arbeta för absolut fredsplikt mot att företaget tar tillbaka beslutet att flytta flyglinjer från Danmark till Sverige och Norge. HTF på SAS är förvånade att bolaget backar från beslutet, som var en form av maktdemonstration från Mats Jansson.
Publicerad
Våren präglades av strejker för SAS del. Både i Sverige och Danmark strejkade kabinpersonalen för att få fram kollektivavtal med bättre villkor. Men i Danmark var det en så kallad vild strejk, som inte följer konfliktreglerna. SAS vd har tidigare sagt att konflikterna kostar för mycket och att man måste komma till rätta med strejkkulturen inom bolaget. Därför välkomnar han de danska fackens initiativ.
Men Birgitta Wrede, vice ordförande i tjänstemannaföreningen på SAS, är skeptisk.
- Det är ett vanligt danskt grepp som de tar till när något går dem emot, att skicka brev. Det gör de ofta. Men Mats Jansson verkar ha köpt det med hull och hår. Det gjorde oss väldigt förvånade. Han köper en fredsplikt som SAS redan betalat för i kollektivavtal. Att belöna en grupp medarbetare i förväg för att de inte skall begå olagligheter känns väldigt märkligt, tycker Birgitta Wrede.
Hon är minst sagt paff att beslutet att flytta vissa flyglinjer till Sverige och Norge, som skulle ligga benhårt fast, så lättvindigt rivs upp på grund av ett brev.
- Brevet förpliktar inte till något. De säger att de ska försöka undvika att strejka vilt. Och för det får de en belöning genom att få tillbaka den trafik som skulle flyttas. Det här visar att det lönar sig att bråka och strejka. Att SAS ledning går på det är ofattbart. SAS kunde i stället ha välkomnat brevet och sagt att man ska se över trafikbilden igen när de danska medarbetarna visat att de menar allvar med detta och hållit sig lugna i tre år.
Birgitta Wrede anser att de danska anställda redan har bättre villkor än de svenska och norska. Hon tror att det blir svårt att genomföra några kostnadsbesparingar i Danmark under den här avtalsperioden. Det kommer att ses som en ofredlig handling från SAS sida.
Dessutom tror Birgitta Wrede att löftet från de danska fackföreningarna kommer på skam om företaget presenterar nya förändringar som ogillas.
- Tre bolag i koncernen ska utvärderas och kanske säljas, helt eller delvis. Det kommer de danska fackföreningarna aldrig att acceptera. I ett sådant läge är nog inte brevet värt så mycket.
Hon medger att de svenska facken kanske är för snälla.
- Visst, vi kanske är det många gånger. Vi har fått stora försämringar och neddragningar. Våra medlemmar ställer sig väldigt frågande till den sneda fördelningen av SAS resurser och kostnader samt den totala avsaknaden av konsekvenskultur i företaget.
När beslutet att flytta flyglinjer nu rivs upp löper kabinanställda i Sverige risk att sägas upp.
- Vi har övertalighet som hade kunnat undvikas. Med ett facit på 3 svenska mot 79 danska strejker på 10 år så kan vi konstatera att strejker lönar sig, även denna gång. Vår svenska fredliga kultur varken nämns eller belönas, säger Birgitta Wrede.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.