Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nobbade jobb - fick rätt mot a-kassan

Det var okej att välja bort ett jobb för ett annat med högre lön. Det beslutade högsta förvaltningsdomstolen i en dom och gav Unionens a-kassa bakläxa för att ha krävt tillbaka ersättning av en medlem.  
Lina Björk Publicerad
klubba som slås i bordet
Tvister som handlar om a-kassa tas väldigt sällan upp i högsta instans. Mannens dom kan därför bli vägledande i andra fall. Foto: Shutterstock

Mannen gick på anställningsintervju och fick ett jobb som han skulle tillträda en tid senare. Men innan jobbstart fick han erbjudande om ett annat arbete med betydligt högre lön, som han tackade ja till. När Unionens a-kassa fick reda på jobbytet valde de att stänga av honom i 45 dagar och kräva tillbaka ersättning för 12 dagar, med motiveringen att mannen avslutat sin anställning på egen begäran.
 

Vägledande dom

Mannen överklagade beslutet och fick hjälp av Unionen som menade att han endast förlängt sin arbetslöshet med några dagar, snarare än att ha orsakat den. Men varken förvaltningsrätten eller kammarrätten gav honom rätt. Ärendet gick ändå upp till högsta förvaltningsdomstolen, som endast tar upp några liknande fall per år. Och här fick a-kassan backa.

– De ansåg i det här fallet att han haft en giltig anledning att inte börja på det första jobbet. Det är lite speciellt eftersom de väldigt sällan tar upp ärenden som rör arbetslöshetsersättning. Domen kan ge vägledning för liknande fall i framtiden, säger Markus Sjöstedt, Unionens förbundsjurist som företrätt medlemmen i domstol.

I och med domen slapp mannen betala tillbaka de 9 120 han fått utbetalt i a-kassa. 

Missnöjd med a-kassans beslut? 

  • Om du tycker att a-kassans beslut är fel kan du begära att de omprövar det. Det måste ske inom två månader från det att du fick beslutet. 
  • Tycker du att omprövningsbeslutet är fel har du möjlighet att överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Även här gäller tvåmånadersregeln. 
  • Det är även möjligt att söka prövning i Kammarrätten och högsta Förvaltningsrätten, men det är sällsynt att de prövar ärenden. Säger de nej gäller tidigare instansers beslut. 
  • Om du är medlem i Unionen har du möjlighet att efter en prövning få rättshjälp av förbundet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.