Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Allt fler krävs på pengar av a-kassan

Det har skett en kraftig ökning av antalet personer som har krävts på återbetalning av Unionens a-kassa under de senaste åren. En orsak är att både kassan och myndigheterna har skärpt kontrollen.
Anita Täpp Publicerad
Bild på Unionens-kassa.
I och med de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata. Foto: Ola Rennstam

Allt fler medlemmar i Unionens a-kassa har fått återkrav under de senaste fem åren.

Under 2017 krävde kassan tillbaka ersättning av 3 300 personer, 2021 fick nästan 8 500 medlemmar samma besked. Vilket alltså är mer än två och en halv gång så många individer.

Enligt Anette Ben Naceur, Försäkringsansvarig på Unionens a-kassa, är förklaringen att man nu har ett ökat informationsutbyte med Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Dessutom har både myndigheterna och a-kassan har skärpt sitt kontrollarbete.

Får nu uppgifter från Skatteverket

– Att Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder för att förbättra och förstärka sitt kontrolluppdrag under de senaste åren gör att vi nu oftare blir underrättade när någon har misskött sitt arbetssökande, vilket kan leda till återkrav. Sedan 2019 har vi också tillgång till arbetsgivardeklarationer på individnivå via Skatteverket, vilket gör att fler ärenden där en ersättningssökande som inte har redovisat arbete upptäcks, säger Anette Ben Naceur.

- Sedan finns det också ett större fokus på att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet nu, vilket gör att alla myndigheter och a-kassor har lagt ner mer resurser på att utveckla kontrollarbete.

En av de vanligaste orsakerna till att medlemmar får återkrav är att de har misskött sitt arbetssökande på något vis, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen. Det kan då exempelvis handla om att man har missat en planerad kontakt med Arbetsförmedlingen, inte har skickat in sin aktivitetsrapport i tid eller att man inte har varit tillräckligt aktiv i sitt arbetssökande.

 Föräldraledighet en orsak till återkrav

– En annan vanlig anledning är att man inte har redovisat allt arbete i sina tidrapporter eller att man har varit sjuk eller föräldraledig samtidigt som man har redovisat att man är arbetslös. Sedan kan vi också upptäcka större felaktigheter ibland, då man kan ha fått ersättning under relativt lång tid utan att ha rätt till det, som om man har studerat, varit utomlands eller har bedrivit näringsverksamhet utan att informera oss om det, säger Anette Ben Naceur.

Att antalet personer som har fått återkrav från Unionens a-kassa har ökat så mycket mellan 2017 och 2021 gör ändå inte att kassan sticker ut, påpekar Jessica Idbrant, chef för analysenheten på IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

– Alla a-kassor har generellt sett gjort fler återkrav av ersättning på senare år bland annat därför att de har fokuserat mer på kontroller och blivit bättre på det, säger hon.

Knappt 400 återkrav överklagades

De återkrav som a-kassan ställer kan handla om stora belopp för individerna. Den som vill försöka häva kassans beslut kan överklaga det till a-kassan och sedan också till Förvaltningsrätten.

Exakt hur många som har använt sig av den möjligheten kan Unionens a-kassa inte ge besked om eftersom den statistik man har om överklaganden och domar även gäller andra beslut.

Men enligt denna statistik överklagades under 2021 endast 338 av a-kassans beslut till förvaltningsrätten. Och av dessa fick medlemmen bara helt eller delvis rätt i elva fall under året. Fem av dessa domar överklagades också sedan till Kammarrätten.

Unionens a-kassa

  • Antalet medlemmar ökade från cirka 600 000 till runt 725 000 mellan den 31 augusti 2017 och den 31 augusti 2021. Under samma period ökade antalet personer som fick ersättning från knappt 16 000 till nära 22 000 personer.
  • Under hela 2017 krävdes cirka 3 300 medlemmar på återbetalning av ersättning. Under 2021 fick nästan 8 500 samma besked.
  • Enligt den senaste statistiken, till och med den sista maj i år, kräver Unionens a-kassa tillbaka 16,5 miljoner kronor av 2 200 personer under 2022.

 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Uppsagd utan intyg kan få hjälp av ny lag

Närmare tusen medlemmar årligen får krångel med a-kassan på grund av att deras ex-arbetsgivare inte lämnar arbetsgivarintyg. Tack vare en ny lag som träder i kraft om drygt ett år, kan problemen minska, även om de kanske inte försvinner.
Johanna Rovira Publicerad 12 september 2024, kl 06:01
Cecilia Weber fick stöd från Unionen efter att ha blivit uppsagd utan arbetsgivarintyg, ett problem som drabbar många. Unionen har hanterat 547 ärenden i år, och en ny lag som förenklar intygsprocessen kan vara lösningen när den träder i kraft nästa år. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Unionenmedlemmen Cecilia Weber insåg snart att hennes nya jobb inte var något drömjobb. Ingenting fungerade som det skulle och det skar sig snabbt mellan henne och arbetsgivaren. När hon blev uppsagd var det ingen större förlust, ansåg hon. 

Cecilia Weber
Cecilia Weber.

Jag fick hjälp av facket att få ut min slutlön, men jag har ännu inte fått något arbetsgivarintyg som man behöver för att få a-kassa. Jag tror inte det är någon vits att jag kontaktar arbetsgivaren igen, och jag vet faktiskt inte heller om det är värt det. 

Trots att arbetsgivarna är skyldiga att skriva arbetsgivarintyg är Cecilia Weber är långt ifrån ensam om att ha problem med att få ut intyg. Förra året fick Unionen in 829 rådgivningsärenden som handlade om arbetsgivarintyg. I år har rådgivningen fram till månadsskiftet juli-augusti hanterat 547 ärenden, så siffran kan tangera tusen före årets slut. 

Sanktioner efterlyses

Ombudsmannen Thomas Fahrenholz, som hjälpte Cecilia Weber att få ut sin slutlön, har efterlyst påtryckningsmedel att ta till mot de arbetsgivare som struntar i skyldigheten att leverera intyg. 

Vi på Unionen lägger ner mycket tid på att hjälpa medlemmar genom att jaga och truga arbetsgivare som är ointresserade av att göra rätt för sig, säger han i en artikel i Kollega

Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa tror och hoppas att problemen med arbetsgivarintyg kommer att minska i och med att den nya lagen om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring träder i kraft i oktober nästa år. 

Vi kommer fortfarande att behöva vissa uppgifter från arbetsgivaren, men det blir inte samma komplicerad intyg som i dag. Det borde göra det enklare för arbetsgivaren att fylla i intygen, säger Anette Ben Naceur. 

Inga böter i nya lagen

I den nya lagen finns bestämmelser som innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter till a-kassan, men det finns inget skrivet om straffansvar för arbetsgivare som ignorerar den skyldigheten. Tidigare förslag på böter finns inte med i det nya regelverket.  

Man bedömer att rädslan för böter skulle kunna innebära en risk att arbetsgivarna lämnar mer uppgifter än vi faktiskt behöver, säger Anette Ben Naceur, som delar de farhågorna. 

Dessutom är det oklart vem hos arbetsgivaren som skulle drabbas av böter. 

Anette Ben Naceur påpekar att det finns en möjlighet för lagstiftarna att införa straffansvar i efterhand, om det visar sig att arbetsgivare fortsätter strunta i att lämna arbetsgivarintyg. 

Dörren för böter är väl inte helt stängd, säger hon. 

Inte kört utan intyg

Cecilia Weber tycker att den nya lagen om inkomstbaserad a-kassa låter som en god idé, åtminstone på pappret. Hennes chans att få ut a-kassa, trots arbetsgivarens ovilja att ge henne intyget, är inte helt körd, enligt Anette Ben Naceur. 

Även om medlemmen ger upp gentemot arbetsgivaren, ska hon inte ge upp gentemot a-kassan. Det finns möjlighet att bedöma ersättningsrätten på annat underlag, som exempelvis anställningsavtal och lönespecifikationer. Det går att få ersättning fastän arbetsgivaren trilskas, även om det tar längre tid. säger Anette Ben Naceur. 

Den nya lagen i korthet: 

  • A-kassan ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid och inkomst. 
  • Taket på ersättningen kommer att fastställas i en förordning som ännu inte är klar 
  • Nedtrappningen av ersättningen sker snabbare
  • Fler kommer att kunna få ersättning, hur mycket påverkas av medlemstiden i a-kassan.