Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vill begränsa andelen konsulter

Scania anställer 400 inhyrda konsulter inom produktion. Det är konsekvensen av ett nytt avtal där andelen konsulter begränsas. Nu försöker Unionen och de andra tjänstemannafacken få till ett liknande avtal med företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund
Många slutar på fordonstillverkaren Scania för att bli konsulter på företaget. Anders Wiklund

Den inhyrda personalen står för en stor del av dem som jobbar på Scania. Det är ett problem – tycker facken. Nu har fordonstillverkaren slutit ett avtal med Metallklubben som innebär att maximalt tio procent av arbetsstyrkan får vara inhyrda konsulter.

Som ett resultat av det nya avtalet kommer 400 personer som är bemanningsanställda inom produktion och anslutna till fackföreningen Metall att anställas direkt av bolaget. Anställningarna kommer successivt att börja ske från och med i höst.

Även på tjänstemannasidan finns det väldigt många konsulter. Och nu försöker Unionenklubben i Södertälje tillsammans med Ledarna och Akademikerförbunden att få till ett liknande avtal på företaget.

– Vårt mål är att komma fram till ett avtal där andelen inhyrd personal begränsas med en procentsiffra. Många av de som är konsulter i dag har sådana funktioner att vi inte klarar oss utan dem, och då är det svårt att säga en exakt procentsats. Det är intensiva diskussioner just nu, säger ordförande Mari Carlquist.

Problematiken inom produktion och på tjänstemannasidan skiljer sig dock åt.

– Inom produktion hyr man i stort sett bara in från ett enda företag. Går produktionen upp tar man in mer folk, det är tydligt. Metall vill säkerställa att de bemanningsanställda har samma villkor som de som är fast anställda och att företaget faktiskt anställer dem. Och de som blir anställda blir väldigt glada, säger Mari Carlquist.

På tjänstemannasidan råder en helt annan problematik, enligt Mari Carlquist.

 – Många slutar på Scania för att bli konsulter här och vi hyr in experter som inte vill bli anställda. Sen ser vi också konsulter som inte har något val, men som hamnat i den situationen. De kanske har bättre villkor som konsulter men av olika anledningar vill man ändå bli anställda, säger hon.

Unionenklubben betonar att de inte har något emot konsulter i sig men att man vill värna om den svenska modellen och kunna teckna kollektivavtal med villkor som gäller alla anställda. Det blir problematiskt när en stor andel av styrkan är anställda någon helt annanstans.

– På vårt it-bolag är till exempel 40 procent konsulter. Det innebär att vi inte har möjlighet att hjälpa en stor del av dem som jobbar på förtaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen

Kvinnan sades upp efter att arbetsgivaren blev varse att hon häktats för mordförsök på sin man. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot las. Claudio Bresciani/TT

Det var i slutet av juni som kvinnan dömdes till 12 års fängelse för försök till mord, efter att ha förgiftat sin man med d-vitamin och kalcium. I mitten av juli sades hon upp från sin tjänst på Google, med hänvisning till domen i tingsrätten. 

Men kvinnan överklagade och vill nu även ha sin tjänst tillbaka. 

Filip Vujcic

Hon är dömd i första instans, men det har överklagats och är inte slutgiltigt. Vi gick vidare med en stämning om ogiltigförklarande av uppsägning snabbt eftersom preskriptionsfristen är kort och höll på att löpa ut, säger Filip Vujcic, som är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan i tingsrätten, där tvisten om uppsägningen äger rum.



Om kvinnan döms även i hovrätten, läggs stämningen ned då?

– Det tar vi ställning till då. 

Unionen stämmer Google på sammanlagt 135 000 kronor i ersättning för brott mot las. 

Kollega har sökt Google för en kommentar.