Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Google – vill ha kollektivavtal

Unionen stämmer Google för andra gången på ett år. Facket tar strid mot sökjätten med ett tydligt mål i sikte: kollektivavtal. Situationen är ”snarlik” hur det var på Klarna, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Noa Söderberg Publicerad
För andra gången på ett år tar Unionen strid mot Google för att få till ett kollektivavtal. Situationen liknar den på Klarna, säger förhandlingschef Martin Wästfelt.
Unionen stämmer Google för att ha brutit mot lagen genom att inte involvera facket i tid. Målet är att få till ett kollektivavtal, likt striden med Klarna tidigare. Foto: Jessica Gow/TT/Google.

Den 17 januari 2024 kallades två svenska Google-anställda till möte. På mötet fick de veta att sökjätten skulle göra en omorganisation och att deras tjänster då skulle försvinna. De erbjöds att skriva på en ”ömsesidig överenskommelse” och säga upp sig. Båda personerna tackade nej. Två veckor senare kallade Google till förhandling med de anställdas fackförbund, Unionen.

Nu anser facket att den globala sökjätten har brutit mot lagen genom att blanda in dem för sent. Konflikten har tagit sig hela vägen till Arbetsdomstolen. Men bakom tvisten döljer sig en mycket större fråga: Unionen, och ett växande antal anställda, vill ha kollektivavtal på Google. Ett företag som likt Tesla är internationellt känt för sin vägran att förhandla och för bestraffningar av fackliga.

Samma konflikt som på Klarna

De senaste åren har innehållit flera uppmärksammade strider mellan fack och arbetsgivare i Sverige: på Tesla, Spotify, Klarna och nu Google. Det har handlat om stora bolag som varit principiellt emot att teckna kollektivavtal. Något som är relativt ovanligt här.

Företagens hårda motstånd har gjort att en annan fråga har väckts till liv: hur mycket inflytande måste ett företag ge till facket när de saknar kollektivavtal? Frågan var på väg att prövas för ett år sedan på Klarna. Men när företaget gick med på att teckna avtal ställdes rättsprocessen in.

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Nu är samma fråga aktuell på Google. Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, tar själv upp jämförelsen med Klarna.

– Det är en snarlik situation på Google, även om det inte är lika många berörda personer och inte lika högljutt läge, säger han och fortsätter:

– Om vi lyfter blicken lite är det intressanta att det finns stark vilja hos de anställda på de här företagen att få ett inflytande. Det är det som kanske förvånade Klarna, att det strömmade till medlemmar och att det här blev en viktig fråga.

Har Unionen haft ett särskilt fokus på medlemsrekrytering och organisering på Google den senaste tiden?

– Ja, jag skulle säga att vi har det på väldigt många av de här företagen. Det är inte så att Google sticker ut, men de är ett av många där vi har mycket aktiviteter och en ökad kunskap. Man såg att vi lyckades på Klarna. Det har gjort att intresset har ökat, tror jag.

Är domstolstvisten på Google också ett sätt att få kollektivavtal, eller flytta företaget närmare avtal?

– Ja, det kan man säga. Vi vill att alla våra medlemmar ska ha kollektivavtal på sin arbetsplats. Det är vårt grunduppdrag som medlemmarna ger förbundet när man går med.

Hur stor andel av de anställda är medlemmar på Google i dag?

– Det säger vi aldrig, men vi har vuxit och har tillräckligt många för att det ska finnas en vilja att hävda våra rättigheter.

Google: Vi följer reglerna

Domstolstvisten på Google har sin grund i en 20 år gammal EU-regel om medbestämmande i arbetslivet. Google hävdar själva att de följer reglerna. Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google Sverige, skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi följer lokal lagstiftning på varje marknad vi är verksamma i. Vi har noggrant granskat detta ärende och anser att Unionen saknar grund för sitt anspråk. Vi kommer att försvara vår sak i målet.”

Lewis Åkerman vill inte svara på om Google delar Unionens bild av vad som har hänt för de anställda. Men i sitt svaromål till Arbetsdomstolen skriver de att mötet med de två anställda varken innehöll en förhandling eller någon bestämd information om att deras jobb skulle försvinna. I stället var det ett en ”diskussion” med syfte att ”utreda olika handlingsalternativ”, inför en omorganisation där tjänsterna ”föreslogs att försvinna”.

Google skriver också att EU-reglerna inte alls kräver att facket involveras i det skedet – det räcker att prata direkt med de anställda.

Martin Wästfelt på Unionen säger att facket har ”gott på fötterna”, trots att de har en helt annan uppfattning om vad reglerna innebär.

Google är ett stort företag med många jurister i toppklass. Menar du att de helt har missbedömt situationen?

– Vi har satt oss in i det på ett djupt och seriöst sätt och gör den här bedömningen. Sedan får de svara för sin bedömning.

De här reglerna har funnits i över 20 år. Varför prövar ni dem på just Google, och varför först nu?

– De allra, allra flesta företag i Sverige har tillämpat reglerna på det sätt som vi anser att de ska, säger Wästfelt och fortsätter:

– Det är huvudförklaringen. Sedan är det klart att det finns arbetsplatser där vi har någon enstaka medlem och inte har kunnat kontrollera detta, det krävs ju att det är ett antal medlemmar och att det är en dialog om vad som händer. Det är inte så att vi självmant kan sitta och kontrollera företag.

Han avslutar:

– Jag tycker det är bra att detta uppmärksammas, för det sätter också fingret på det fackliga grunduppdraget. De allra flesta vill inte att arbetsgivare ska gå direkt på en individ och konfrontera dem med saker. De tycker det är bra att facket finns som en sköld.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD: Rätt av Ica att sparka medarbetare efter drogtest

Ica gjorde rätt när de avskedade en anställd efter ett positivt drogtest. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2026, kl 11:04
Icas logotyp på en fasad intill en bild som illustrerar provtagning vid drogtest; artikel om AD:s dom i tvist mellan Unionen och Ica.
Unionen ansåg att Icas drogtest var bristfälligt. Men nu slår Arbetsdomstolen fast att Ica gjorde rätt när de valde att avskeda lagerarbetaren och Unionen döms nu att betala 876 000 kronor i rättegångskostnader. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT/MARCUS ANDRAE/TT

Medarbetaren jobbade på ett av Icas lager och testade – enligt företaget – positivt för amfetamin vid ett slumpmässigt drogtest. Som Kollega tidigare har rapporterat ansåg Unionen att det fanns stora brister i hur Ica genomfört drogtestet och valde att stämma bolaget i Arbetsdomstolen. Facket konstaterade bland annat att salivprov inte är en rättssäker metod och att Rikspolisstyrelsen enbart rekommenderar blod- och urinprov.

Ingen ny analys – trots att medarbetaren nekade

Trots att lagerarbetaren förnekade droganvändning skickades inget nytt prov till ett oberoende laboratorium, vilket normalt är praxis. I stället valde Ica att avskeda honom ett par veckor senare. 

Matjätten, som har nolltolerans mot droger, hävdar att han gjort sig skyldig till drograttfylleri eftersom han kört truck på lagret samma dag som provtagningen.

Facket fick inte se testresultatet

Unionen begärde vid upprepade tillfällen att få ta del av testresultatet, men Ica kunde inte visa upp något. Till slut fick facket ta del av ett anonymiserat provsvar – och då framkom att testet utförts av en underleverantör till testföretaget. Vad den firman hette kunde Ica inte svara på.

Med bakgrund av den bristfälliga provtagningen ansåg Unionen att det saknades grund för avskedandet och stämde arbetsgivaren. 

Expert: Låga halter amfetamin

Huvudfrågan i tvisten är hur säkra drogtesterna egentligen är. Ica menar att metoden som deras testföretag använt är mycket säker och att de följt alla regler.
Under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen uppgav Unionens expert att lagerarbetarens prov visade mycket låga halter av amfetamin. Långt mindre än vad barn på receptbelagd medicin uppvisar och väldigt mycket lägre halter än man vanligen ser hos amfetaminmissbrukare.

AD: Rätt av Ica att avskeda

Nu har Arbetsdomstolen tagit ställning i frågan och kommit fram till att Ica agerade rätt när de valde att avskeda mannen. I sin dom konstaterar AD att det är ställt utom rimligt tvivel att det positiva provresultatet var korrekt och att lagerarbetaren medvetet intog det amfetamin som fanns i hans saliv.

Domstolen skriver vidare att eftersom den truckkörning som han utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet.  Detta gäller trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg. 

Två av rättens sju ledamöter anser att det var fel av Ica att avskeda medarbetaren. De anser att samma beviskrav som i brottmål bör gälla i arbetslivet.

Unionen: Domen väntad

Unionen kommer nu att analysera domen vidare. Lena Isenstam, förbundsjurist som företrätt medlemmen, är inte överraskad över utgången: 

Domen var väntad utifrån hur rättspraxis såg ut sedan tidigare. Unionen vill ha drogfria arbetsplatser. Men gör man drogtester måste de vara rättssäkra och tillförlitliga, säger hon.

Om arbetsgivaren ansåg att medarbetaren utgjorde en säkerhetsrisk hade ett rimligare alternativ varit att stänga av honom från arbetet, enligt Lena Isenstam.

– Testresultatet visade så låga nivåer att det inte fanns någon säkerhetsrisk. Att bli avskedad är en oproportionerlig åtgärd.

Drogtesternas tillförlitlighet kan påverkas 

Unionen oroas över konsekvenser av AD:s dom.
– Vi är oroliga för rättsutvecklingen. Drogtester är ”big business” och vi ser en risk att kostnadseffektivitet nu kommer att gå före kvalitet, säger Lena Isenstam.

Unionen ska betala matjättens och Svensk Handels rättegångskostnader på sammanlagt 876 000 kronor.

Ica: Bekräftelse på att vi agerat rätt

Ica välkomnar AD:s avgörande. Bolagets förhandlingschef Anders Graneld skriver en kommentar till Kollega att domen bekräftar att de agerat på ett korrekt sätt. På frågan om Ica kommer att ändra något för att få säkrare testmetoder framöver skriver Graneld:
”Utfallet i Arbetsdomstolen bekräftar att vi har säkra metoder och en säker testprocedur i enlighet med internationella och nationella riktlinjer. Vi ser kontinuerligt över våra rutiner.”

Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision