Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för brott mot företrädesrätten

Efter nästan sju år som analytiker på bolaget blev Unionenmedlemmen uppsagd på grund av arbetsbrist. Men kort efter att hon slutat anställdes en ny analytiker. Ett brott mot företrädesrätten till återanställning, anser Unionen som har stämt bolaget.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Kvinnan som tjänat 38 000 kronor i månaden som analytiker erbjöds en ny tjänst med en deltidslön på 9 000 kronor. Shutterstock

Det var efter att bolaget, som arbetar med rådgivning vid företagsöverlåtelser, fick nya majoritetsägare som en omorganisation påbörjades i fjol. Enligt Unionens stämningsansökan var det tydligt att man ville göra sig av med flera av de erfarna analytikerna.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Unionenmedlemmen sades upp på grund av arbetsbrist. Ganska snart kontaktades hon av bolaget som erbjöd henne en tjänst som mood manager, i praktiken en receptionisttjänst, på deltid. Men eftersom jobbet då bara skulle ge en lön på cirka 9 000 kronor i månaden, tackade hon nej.

Uppenbarligen behövdes trots allt en ny analytiker. Under sommaren anställdes nämligen en sådan, något Unionenmedlemmen upptäckte på bolagets hemsida.

Bolaget hade kunnat erbjuda henne jobbet som analytiker i stället för mood manager, anser Unionen.

– Vi hävdar att tjänsten som analytiker fanns i samma veva som hon erbjöds receptionistjobbet. Då borde hon ha erbjudits det i stället, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen.

Bolaget har dock en annan uppfattning. Enligt det uppkom behovet av en analytiker först senare. Bolaget menar även att kvinnan förverkat sin företrädesrätt till återanställning genom att avvisa erbjudandet om jobb som mood manager.

"Oskäligt erbjudande om företrädesrätt"

Unionen menar dock att erbjudandet inte var skäligt. Det nya jobbet skulle ha inneburit en rejäl sänkning både av arbetstid och lön, som analytiker hade kvinnan haft 38 000 kronor. Dessutom skulle hon inte längre arbeta med det hon var kvalificerad för.

– Har arbetstagaren en företrädesrätt är arbetsgivaren tvungen att fråga om det uppkommer nyanställningssituationer. Då kan man inte tacka nej till en tjänst bara för att den inte är helt lik den man haft tidigare. Tackar man nej till ett skäligt erbjudande upphör företrädesrätten, säger Lisa Melin.

– I det här fallet var det många faktorer som sammantaget gjorde att erbjudandet inte var skäligt. Hade det varit på heltid och med högre lön hade det varit svårare att ifrågasätta.

Unionen pekar också på att bolaget senare anställde en annan person som mood manager – men då på heltid till en lön på 24 000. Frågan är därför om erbjudandet var allvarligt menat, eller bara ägnat att få medlemmen att tacka nej och på så vis förlora sin företrädesrätt, skriver Unionen i sin stämningsansökan.

Bolaget ska också ha hävdat att kvinnan inte hade tillräckliga kvalifikationer för den tjänst som analytiker som tillsattes under sommaren. Enligt bolaget skiljer sig de nya analytikertjänsterna från de tidigare. Detta ifrågasätts dock av Unionen, enligt vilken den person som nu fick jobbet var nyutexaminerade och saknade den erfarenhet som den uppsagda kvinnan hade.

Företrädesrätten gäller i nio månader efter att du som anställd gjort din sista arbetsdag, förutsatt att du anmält anspråk om företrädesrätt. Läs mer om företrädesrätt till återanställning på Unionen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blev uppsagda utan förhandling – Unionen stämmer

Personalmötet chockades av ledningens besked: verksamheten läggs ner.
Arbetsgivaren bröt mot lagen när de inte förhandlade nedläggningen med facket innan beslutet togs. Det menar Unionen som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 3 mars 2025, kl 06:01
Arbetsdomstolens fasad samt en laboratorietekniker som gör en analys av prover. .
Analysföretaget ALS Scandinavia borde ha förhandlat med facket innan de informerade personalen om att kontoret i västerbottniska Malå skulle läggas ner. Det menar Unionen som kräver arbetsgivaren på 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Foto: Ola Rennstam/TT

Det var i mars förra året som samtliga medarbetare på analysföretaget ALS Scandinavias kontor i Malå kallades till ett informationsmöte. Platschefen informerade då om att bolaget beslutat att lägga ner verksamheten på grund av bristande lönsamhet och att lokalerna redan sagts upp. 

− Beskedet om nedläggningen kom som en total kalldusch för oss, jag fick panik när ledningen berättade om det, säger en av medarbetarna, som vill vara anonym, till Kollega, 

Den lokala Unionenklubben blev lika tagen på sängen som medarbetarna - företaget hade nämligen valt att inte förhandla nedläggningsbeslutet  med facket. Företagets agerande är ett solklart brott mot mbl, medbestämmandelagen, menar Unionen.

− En nedläggning av verksamhet är tveklöst en sådan fråga som en arbetsgivare måste förhandla. Lagen är glasklar på den punkten: förhandlingen med facket ska ske innan beslutet fattas, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Erbjöds jobb 16 mil bort

Först en månad efter informationsmötet begärde företaget förhandling med fackklubben. Då framgick det att samtliga 15 medarbetare skulle erbjudas tjänster på Piteåkontoret, 16 mil bort.  De som inte tackade ja blev uppsagda på grund av arbetsbrist.

− Alla har familj och hus här i Malå och få har möjlighet att rycka upp allt och fara iväg till Piteå. Företaget har skött det här förjävligt rent ut sagt, säger den tidigare anställde.

Enligt Unionen hade bolagets globala ledning fattat beslutet om nedläggningen av Malåenheten redan i mars.

− Det är bakvänt och inte så här det ska gå till. Det är viktigt att fackklubben involveras i de här frågorna. Om beslutet redan är fattat finns det egentligen inte något att förhandla om, konstaterar Sverker Wickberg.

Unionen har nu stämt ALS Scandinavia i Arbetsdomstolen och kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl. Att Unionen driver vidare ärendet gläder den tidigare medarbetaren:

− Det känns jättebra att Unionen visar att även stora utländska företag måste följa svenska lagar. Kanske kommer ALS inte göra om det här misstaget fler gånger.

Fotnot: ALS Scandinavia har avböjt att kommentera tvisten.

ALS Scandinavia AB

Dotterbolag till den globala koncernen ALS (Australian Laboratory Services) som har mer än 13 000 anställda i över 60 länder. Bolaget gör laboriatorieanalyser inom bland annat miljö, geoteknik, livsmedel, läkemedel, elektronik. Vid laboratoriet i Malå arbetade tidigare 15 personer.

Detta är mbl - medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal.