Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för brott mot företrädesrätten

Efter nästan sju år som analytiker på bolaget blev Unionenmedlemmen uppsagd på grund av arbetsbrist. Men kort efter att hon slutat anställdes en ny analytiker. Ett brott mot företrädesrätten till återanställning, anser Unionen som har stämt bolaget.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Kvinnan som tjänat 38 000 kronor i månaden som analytiker erbjöds en ny tjänst med en deltidslön på 9 000 kronor. Shutterstock

Det var efter att bolaget, som arbetar med rådgivning vid företagsöverlåtelser, fick nya majoritetsägare som en omorganisation påbörjades i fjol. Enligt Unionens stämningsansökan var det tydligt att man ville göra sig av med flera av de erfarna analytikerna.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Unionenmedlemmen sades upp på grund av arbetsbrist. Ganska snart kontaktades hon av bolaget som erbjöd henne en tjänst som mood manager, i praktiken en receptionisttjänst, på deltid. Men eftersom jobbet då bara skulle ge en lön på cirka 9 000 kronor i månaden, tackade hon nej.

Uppenbarligen behövdes trots allt en ny analytiker. Under sommaren anställdes nämligen en sådan, något Unionenmedlemmen upptäckte på bolagets hemsida.

Bolaget hade kunnat erbjuda henne jobbet som analytiker i stället för mood manager, anser Unionen.

– Vi hävdar att tjänsten som analytiker fanns i samma veva som hon erbjöds receptionistjobbet. Då borde hon ha erbjudits det i stället, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen.

Bolaget har dock en annan uppfattning. Enligt det uppkom behovet av en analytiker först senare. Bolaget menar även att kvinnan förverkat sin företrädesrätt till återanställning genom att avvisa erbjudandet om jobb som mood manager.

"Oskäligt erbjudande om företrädesrätt"

Unionen menar dock att erbjudandet inte var skäligt. Det nya jobbet skulle ha inneburit en rejäl sänkning både av arbetstid och lön, som analytiker hade kvinnan haft 38 000 kronor. Dessutom skulle hon inte längre arbeta med det hon var kvalificerad för.

– Har arbetstagaren en företrädesrätt är arbetsgivaren tvungen att fråga om det uppkommer nyanställningssituationer. Då kan man inte tacka nej till en tjänst bara för att den inte är helt lik den man haft tidigare. Tackar man nej till ett skäligt erbjudande upphör företrädesrätten, säger Lisa Melin.

– I det här fallet var det många faktorer som sammantaget gjorde att erbjudandet inte var skäligt. Hade det varit på heltid och med högre lön hade det varit svårare att ifrågasätta.

Unionen pekar också på att bolaget senare anställde en annan person som mood manager – men då på heltid till en lön på 24 000. Frågan är därför om erbjudandet var allvarligt menat, eller bara ägnat att få medlemmen att tacka nej och på så vis förlora sin företrädesrätt, skriver Unionen i sin stämningsansökan.

Bolaget ska också ha hävdat att kvinnan inte hade tillräckliga kvalifikationer för den tjänst som analytiker som tillsattes under sommaren. Enligt bolaget skiljer sig de nya analytikertjänsterna från de tidigare. Detta ifrågasätts dock av Unionen, enligt vilken den person som nu fick jobbet var nyutexaminerade och saknade den erfarenhet som den uppsagda kvinnan hade.

Företrädesrätten gäller i nio månader efter att du som anställd gjort din sista arbetsdag, förutsatt att du anmält anspråk om företrädesrätt. Läs mer om företrädesrätt till återanställning på Unionen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade inte illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, hon tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen