Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för brott mot företrädesrätten

Efter nästan sju år som analytiker på bolaget blev Unionenmedlemmen uppsagd på grund av arbetsbrist. Men kort efter att hon slutat anställdes en ny analytiker. Ett brott mot företrädesrätten till återanställning, anser Unionen som har stämt bolaget.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 mars 2021, kl 13:47
Shutterstock
Kvinnan som tjänat 38 000 kronor i månaden som analytiker erbjöds en ny tjänst med en deltidslön på 9 000 kronor. Shutterstock

Det var efter att bolaget, som arbetar med rådgivning vid företagsöverlåtelser, fick nya majoritetsägare som en omorganisation påbörjades i fjol. Enligt Unionens stämningsansökan var det tydligt att man ville göra sig av med flera av de erfarna analytikerna.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Unionenmedlemmen sades upp på grund av arbetsbrist. Ganska snart kontaktades hon av bolaget som erbjöd henne en tjänst som mood manager, i praktiken en receptionisttjänst, på deltid. Men eftersom jobbet då bara skulle ge en lön på cirka 9 000 kronor i månaden, tackade hon nej.

Uppenbarligen behövdes trots allt en ny analytiker. Under sommaren anställdes nämligen en sådan, något Unionenmedlemmen upptäckte på bolagets hemsida.

Bolaget hade kunnat erbjuda henne jobbet som analytiker i stället för mood manager, anser Unionen.

– Vi hävdar att tjänsten som analytiker fanns i samma veva som hon erbjöds receptionistjobbet. Då borde hon ha erbjudits det i stället, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen.

Bolaget har dock en annan uppfattning. Enligt det uppkom behovet av en analytiker först senare. Bolaget menar även att kvinnan förverkat sin företrädesrätt till återanställning genom att avvisa erbjudandet om jobb som mood manager.

"Oskäligt erbjudande om företrädesrätt"

Unionen menar dock att erbjudandet inte var skäligt. Det nya jobbet skulle ha inneburit en rejäl sänkning både av arbetstid och lön, som analytiker hade kvinnan haft 38 000 kronor. Dessutom skulle hon inte längre arbeta med det hon var kvalificerad för.

– Har arbetstagaren en företrädesrätt är arbetsgivaren tvungen att fråga om det uppkommer nyanställningssituationer. Då kan man inte tacka nej till en tjänst bara för att den inte är helt lik den man haft tidigare. Tackar man nej till ett skäligt erbjudande upphör företrädesrätten, säger Lisa Melin.

– I det här fallet var det många faktorer som sammantaget gjorde att erbjudandet inte var skäligt. Hade det varit på heltid och med högre lön hade det varit svårare att ifrågasätta.

Unionen pekar också på att bolaget senare anställde en annan person som mood manager – men då på heltid till en lön på 24 000. Frågan är därför om erbjudandet var allvarligt menat, eller bara ägnat att få medlemmen att tacka nej och på så vis förlora sin företrädesrätt, skriver Unionen i sin stämningsansökan.

Bolaget ska också ha hävdat att kvinnan inte hade tillräckliga kvalifikationer för den tjänst som analytiker som tillsattes under sommaren. Enligt bolaget skiljer sig de nya analytikertjänsterna från de tidigare. Detta ifrågasätts dock av Unionen, enligt vilken den person som nu fick jobbet var nyutexaminerade och saknade den erfarenhet som den uppsagda kvinnan hade.

Företrädesrätten gäller i nio månader efter att du som anställd gjort din sista arbetsdag, förutsatt att du anmält anspråk om företrädesrätt. Läs mer om företrädesrätt till återanställning på Unionen.se

Arbetsrätt

Kräver kollektivavtal på Klarna - hotar med strejk

Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 28 mars 2023, kl 14:02
Till höger bild på Klarnas huvudkontor, fasaden. Till höger Martin Linder, Unionen i mörk kostym och skjorta,
Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT/Jonas Ekströmer/TT.

Klarna är ett av Sveriges största techbolag. Unionen har flera gånger försökt få företaget att teckna ett kollektivavtal de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv förra sommaren när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt fackklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem. I december stämde Unionen Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen.

Kräver kollektivavtal 

Martin Linder. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Nu kräver Unionen, tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges Ingenjörer, kollektivavtal på Klarna.

– Det finns ett jättestort tryck bland Unionens medlemmar på Klarna för att få till ett kollektivavtal. Det ger oss kraft att kräva förändring och vi ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Klarna, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Frostig relation

Enligt Unionen skulle ett kollektivavtal gynna både de anställda och arbetsgivaren.

Sen Kanner.

– Både Klarna och de anställda har mycket att vinna på att medarbetarna får mer inflytande över besluten, vi kommer att få en bättre kommunikation och bättre dialog mellan företagsledningen och medarbetarna, säger Sen Kanner, ordförande på Unionens klubb på Klarna.

Relationen mellan klubben och arbetsgivaren har varit frostig efter den senaste tidens omorganisationer.

– Ett kollektivavtal kommer också att bidra till att återvinna de anställdas förtroende efter omorganisationen och lösa arbetsrättsliga frågor, till exempel hur vi ska schemalägga vår jour. Vi kommer även att få fler möjligheter att justera medarbetarnas löner, till exempel vid byte till nya roller, säger Sen Kanner.

Kan leda till strejk

Om förhandlingarna inte leder till ett kollektivavtal har fackförbunden två möjligheter: antingen avsluta förhandlingarna eller ta ut medlemmarna i strejk. Om förhandlingarna lyckas räknar fackförbunden med att ett kollektivavtal kan finnas på plats om två till sex månader.