Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för brott mot företrädesrätten

Efter nästan sju år som analytiker på bolaget blev Unionenmedlemmen uppsagd på grund av arbetsbrist. Men kort efter att hon slutat anställdes en ny analytiker. Ett brott mot företrädesrätten till återanställning, anser Unionen som har stämt bolaget.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Kvinnan som tjänat 38 000 kronor i månaden som analytiker erbjöds en ny tjänst med en deltidslön på 9 000 kronor. Shutterstock

Det var efter att bolaget, som arbetar med rådgivning vid företagsöverlåtelser, fick nya majoritetsägare som en omorganisation påbörjades i fjol. Enligt Unionens stämningsansökan var det tydligt att man ville göra sig av med flera av de erfarna analytikerna.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Unionenmedlemmen sades upp på grund av arbetsbrist. Ganska snart kontaktades hon av bolaget som erbjöd henne en tjänst som mood manager, i praktiken en receptionisttjänst, på deltid. Men eftersom jobbet då bara skulle ge en lön på cirka 9 000 kronor i månaden, tackade hon nej.

Uppenbarligen behövdes trots allt en ny analytiker. Under sommaren anställdes nämligen en sådan, något Unionenmedlemmen upptäckte på bolagets hemsida.

Bolaget hade kunnat erbjuda henne jobbet som analytiker i stället för mood manager, anser Unionen.

– Vi hävdar att tjänsten som analytiker fanns i samma veva som hon erbjöds receptionistjobbet. Då borde hon ha erbjudits det i stället, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen.

Bolaget har dock en annan uppfattning. Enligt det uppkom behovet av en analytiker först senare. Bolaget menar även att kvinnan förverkat sin företrädesrätt till återanställning genom att avvisa erbjudandet om jobb som mood manager.

"Oskäligt erbjudande om företrädesrätt"

Unionen menar dock att erbjudandet inte var skäligt. Det nya jobbet skulle ha inneburit en rejäl sänkning både av arbetstid och lön, som analytiker hade kvinnan haft 38 000 kronor. Dessutom skulle hon inte längre arbeta med det hon var kvalificerad för.

– Har arbetstagaren en företrädesrätt är arbetsgivaren tvungen att fråga om det uppkommer nyanställningssituationer. Då kan man inte tacka nej till en tjänst bara för att den inte är helt lik den man haft tidigare. Tackar man nej till ett skäligt erbjudande upphör företrädesrätten, säger Lisa Melin.

– I det här fallet var det många faktorer som sammantaget gjorde att erbjudandet inte var skäligt. Hade det varit på heltid och med högre lön hade det varit svårare att ifrågasätta.

Unionen pekar också på att bolaget senare anställde en annan person som mood manager – men då på heltid till en lön på 24 000. Frågan är därför om erbjudandet var allvarligt menat, eller bara ägnat att få medlemmen att tacka nej och på så vis förlora sin företrädesrätt, skriver Unionen i sin stämningsansökan.

Bolaget ska också ha hävdat att kvinnan inte hade tillräckliga kvalifikationer för den tjänst som analytiker som tillsattes under sommaren. Enligt bolaget skiljer sig de nya analytikertjänsterna från de tidigare. Detta ifrågasätts dock av Unionen, enligt vilken den person som nu fick jobbet var nyutexaminerade och saknade den erfarenhet som den uppsagda kvinnan hade.

Företrädesrätten gäller i nio månader efter att du som anställd gjort din sista arbetsdag, förutsatt att du anmält anspråk om företrädesrätt. Läs mer om företrädesrätt till återanställning på Unionen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.