Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tuffare villkor för fackligt aktiva

Arbetsgivarnas attityd mot fackligt aktiva har hårdnat. Kränkningarna mot föreningsrätten har ökat de senaste två åren, enligt LO-TCO Rättsskydd. Detta noteras även inom Sif. Många tar inte fackliga uppdrag av rädsla för att bli förfördelad.
Publicerad
Allt oftare omplaceras fackligt förtroendevalda och får sämre lön. Trots att de borde vara självklara för kompetensutveckling eller befordringar får de inte chansen. Även uppsägningar där det finns en koppling till det fackliga uppdraget har blivit vanligare enligt Annett Olofsson, chef för arbetsrättsenheten på LO-TCO Rättsskydd. En annan tendens är att skyddsombuden körs över. Problemen är lika stora bland tjänstemannaförbunden som bland LO-förbunden, erfar LO-TCO Rättsskydd.
- Det är viktigt att de fackliga organisationerna backar upp medlemmarna och tar tvister annars är risken stor att den här typen av kränkningar hotar den fackliga verksamheten, säger Annett Olofsson.
Oviljan till samförstånd med fackliga organisationer är större i utlandsägda företag, enligt LO-TCO Rättsskydd. En erfarenhet som delas med erfarna Sifombudsmän.
- Fler och fler företag har utländska chefer som inte läser på. Det gör det tuffare för de fackliga som måste kunna mycket mer, säger Gunvor Andersson Storck, Sifs regionchef i Gävleborg. Det har hårdnat sedan slutet på 1980-talet.
- För tio år sedan diskuterades inte kränkningar av föreningsrätten. Att vi måste lyfta upp det till diskussion nu visar på en förändring.
Många problem som fackligt aktiva stöter på är frågor som måste tacklas i vardagen, men som sällan blir tvister, hävdar PTK-juristen Eva-Helena Kling som betonar att det finns ett samband med att arbetslivet över huvud taget blivit tuffare. Samtidigt lyfter hon fram Sifs avtal som ska göra det lättare att jobba fackligt inom skogsindustrin.
Gävleborg och Dalarna är de två regioner som tagit upp partsrelationerna i handlingsplanen för Fackets kraft, Sifs projekt som syftar till ökat fackligt engagemang på arbetsplatserna.
Partsgemensamma konferenser planeras för att förankra det fackliga arbetet.

CHRISTINA SWAHN






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."