Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Trögt i starten för avtal med utländska företag

Inget utländskt företag har tecknat uppgörelse med Sif, sedan parternas överenskommelse kom till om avtal för företag som tillfälligt verkar i Sverige.
Publicerad
I fjol kom PTK och Svenskt Näringsliv överens om att utländska företag som tillfälligt gästspelar i Sverige ska ansluta sig till kollektivavtalen, genom så kallade inrangeringsförhandlingar. Detta gjorde parterna för att slippa fackliga blockader, som det så kallade Waxholmsfallet ledde till. Ett annat skäl var att slippa en lagstiftning på området.
Enligt överenskommelsen ska företag som verkar i Sverige i högst tolv månader, och som sökt tillfälligt medlemskap i Svenskt Näringsliv, förhandla med facket om kollektivavtal. Gängse löneläge i respektive bransch - inte minimilönen - ska vara vägledande för avtalen, men de exakta nivåerna och villkoren ska vara förhandlingsbara.
Ett år efter överenskommelsen är resultatet magert. Inte ett enda företag har träffat något inrangeringsavtal med Sif, eller inlett dylika förhandlingar.
- Vi känner inte till några förhandlingar än. Det är fullt möjligt att förhandlingar kan ha skett på lokal nivå utan att vi vet om det. Vi har inte gjort någon uppföljning, säger CG Hjort, på Sifs förhandlingsenhet.
Överenskommelsen sågs som strategiskt viktig. Varför har Sif inte gjort någon uppföljning om hur avtalet fungerar i verkligheten?
- Vi förväntar oss att avdelningarna hör av sig till oss om de har problem. Har de inte problem hör de inte av sig, säger CG Hjort.
Men om förhandling har skett på lokal nivå, så skulle arbetsgivarförbunden ha känt till det. Det förklarar Tomas Undin på Teknikföretagen.
Varken Teknikföretagen eller Almega har inlett inrangeringsförhandlingar med utländska företag som anställer tjänstemän.
Almega har inte fått en enda ansökan om tillfälligt medlemskap. Teknikföretagen har fört förhandlingar med två eller tre företag som bland annat anställer svetsare, men inte med något företag som anställer tjänstemän. Tomas Undin har ingen säker förklaring.
- Det kan säkert finnas massvis med företag som har hoppat över förhandlingsordningen genom att de inte sökt medlemskap hos oss. Men det vet vi inte, säger han.
CG Hjort har en annan förklaring.
- Verkligheten har inte kommit dit riktigt än. Vi ligger i framkant, säger CG Hjort.
THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.