Barnen försummas när den smarta mobilen blivit till en förlängd kroppsdel, jobbmejlen kollas i tid och otid hemma i tv-soffan och ditt nätverk i sociala medier anses som den självklara autostradan till drömjobbet. Så låter i alla fall den allmänna debatten.
Visst har kraven på tillgänglighet ökat med den nya tekniken, och visst flyter arbetsliv och privatliv alltmer ihop. Men en undersökning som Kollega har gjort bland Unionens medlemmar ger också en annan bild - åtminstone när det gäller sociala medier.
En stor majoritet, 76 procent, använder sociala medier huvudsakligen för privata ändamål; för att hålla kontakt med släkt och vänner, få koll på vad som händer och berika sitt sociala liv. Endast 8 procent använder det huvudsakligen i arbetet och 10 procent för att söka jobb.
Unionenmedlemmarna ägnar i genomsnitt nästan tre timmar i veckan på sociala medier och var tionde lägger mer än sju timmar. Mest populärt är förstås Facebook som hälften använder varje dag, och kvinnor i större utsträckning än män. Endast tre procent använder Twitter dagligen.
Men även om man endast använder sociala medier på sin fritid så kan det sätt man agerar på få konsekvenser för arbetslivet. Nyligen fick till exempel en chef för en större hotellkedja sparken sedan han gått in och skrivit kritiska omdömen om några konkurrenter på hotellsajten Tripadvisor. Och två Unionenmedlemmar på Go Excellent blev uppsagda för några år sedan efter att de skrivit olämpliga saker om sin chef på sina privata Facebooksidor.
Att man bör undvika statusuppdateringar som dömer ut chefens intelligens och att lägga upp bilder som avslöjar att du inte alls ligger hemma i sjuksängen har de allra flesta insett vid det här laget. Men det är lika viktigt att tänka på vilka sidor man gillar och vilka forum man skriver i.
- Många är rädda för att skriva något om sin chef men det är inte där problemet ligger. Ett till synes oskyldigt agerande med ett gott uppsåt kan skada ett företags anseende eller avslöja affärshemligheter. Vi tänker oss inte riktigt för när vi är i den privata sfären, säger Malin Ström, social mediestrateg.
- I dag kan man med några få knapptryck till exempel få fram en lista över vilka anställda på Microsoft som gillar hackergruppen Anonymous eller vilka sexgrupper som gillas av personer med titeln förskollärare. Och då kommer ljuset automatiskt att riktas mot arbetsgivaren. De flesta misstag sker i privata profiler på privat tid och där har företaget givetvis 
ingen rätt att gå in och bestämma vad man får och inte får men man får fortfarande ta konsekvensen.
Den uppluckrade gränsen mellan privatliv och arbetsliv har fått allt fler företag att upprätta policyer för sociala medier. Malin Ström poängterar vikten av att reglerna är brett förankrade bland personalen, annars kommer det att upplevas som att ledningen är inne och petar i deras privatliv.
- Det viktiga är inte ett fint dokument som läggs ut på intranätet utan att få medarbetarna motiverade och involverade. Ingen vill ju jobba på ett företag som sätter munkavle på sina anställda. För att de ska acceptera och vilja anamma policyn även på sin fritid gäller det att få dem att förstå att den inte enbart upprättas för företagets bästa utan att de själva har något att vinna på den. Att man inser vilka konsekvenser agerandet i sociala medier får för deras varumärke, säger hon.
Vid nyrekryteringar är det i dag närmast praxis att arbetsgivare kollar kandidaternas profiler i sociala medier.
- Det är inte så många som strävar efter guldklocka längre utan förr eller senare vill man ha ett nytt jobb. Det är det enklaste sättet att motivera att man ska se över sina sekretessinställningar och inte lägga till kreti och pleti i sina privata nätverk. Den enorma räckvidden i sociala medier kan skapa problem inte bara för företaget utan även för individen själv. Vem vill till exempel anställa någon som talar illa om sin förra arbetsgivare? säger Malin Ström.
Men en policy skyddar förstås inte mot allt, affärshemligheter och säkerhetsluckor kan läcka ut på många sätt. Säkerhetsavdelningen på en storbank gav för ett tag sedan Malin Ström i uppdrag att se vad hon kunde ta reda på om företaget genom en snabbskanning på sociala medier. Resultatet gjorde bankcheferna förskräckta.
- Efter två minuter frågade jag dem om deras hiss på huvudkontoret var lagad. Det visade sig att en hissmontör hade "checkat in" på banken i samband med att han skulle utföra en reparation. Ett annat exempel är om någon i egenskap av skadedjursbekämpare checkar in på den fina restaurang man sanerar, då vill nog inte så många anlita det bolaget igen.
