Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Swedish Meats sätter stopp för privat surfande

Sedan Swedish Meats misstänkt privat surfande på jobbet genomfördes en undersökning och spärrar till olika sajter installerades. Allt skedde utan fackets vetskap och möjlighet till inflytande.
Publicerad
På Swedish Meats har, precis som på många andra arbetsplatser, saknats en policy för hur arbetsdatorn får nyttjas.
- Någon fick för sig att det surfades för mycket på nätet och så gjorde man den här undersökningen, säger Sifklubbens ordförande Sune Stark.
- Vi har tidigare diskuterat frågor som rör datasäkerheten och de anställdas integritet i det koncernfackliga rådet men den här undersökningen fick vi ingen vetskap om.
Då alla arbetsdatorers Internettrafik kontrollerats meddelade ledningen att det förekommit för mycket privatsurfande. En del anställda ska ha ägnat sig åt det i flera timmar per dag. I maj installerades därför spärrar till fritidsrelaterade sajter på 1 450 datorer på kontoren runt om i Sverige, däribland i Skara.
- Vi känner oss inte kränkta. Några få reagerade negativt i början men nu är det lugnt, säger Sune Stark.
Enligt arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö, är rättsläget oklart när det gäller arbetsgivarens rätt att kontrollera anställdas surfande på Internet.
- Men när man gör den här typen av kontroller är det en viktig förändring av förhållanden som arbetsgivaren enligt medbestämmandelagen, mbl är skyldig att förhandla om. Det ska tas upp med facken, som också borde kräva mer inflytande när det gäller kontrollen av anställda.
- Å andra sidan finns ingen lagstiftning som reglerar arbetsgivarens rätt att göra generella flödesmätningar när det handlar om arbetsgivarens utrustning. Arbetsgivaren har alltså rätt att göra den här sortens allmänna kontroller, på samma vis som han exempelvis har rätt att granska räkningar för anställdas mobiltelefoner.
Om arbetsgivaren däremot vill kontrollera hur enskilda surfar på nätet så regleras det enligt personuppgiftslagen, PUL.
- För att få göra en registersökning måste man då både uppge ändamålet och inhämta den enskildes samtycke, säger Kurt Junesjö.
Han anser att en policy för hur arbetsdatorer får användas borde finnas på varje arbetsplats.
- Enligt min åsikt borde det upprättas kollektivavtal för det.
Swedish Meats ledning hävdar att enskilda individers surfande på nätet aldrig undersökts och Sune Stark har inga större invändningar mot det som hänt.
- Visst önskar jag att vi hade haft en diskussion om undersökningen och kanske borde vi också ha mbl-förhandlat. Men ibland blir man tagen på sängen då det uppstår problem och det positiva är ändå att vi nu fått en policy, vilket vi länge efterlyst.
- Nu är korten lagda på bordet och vi har accepterat det här eftersom vi inte heller anser att privat surfning har på jobbet att göra, säger Sune Stark.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.