Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Swedish Meats sätter stopp för privat surfande

Sedan Swedish Meats misstänkt privat surfande på jobbet genomfördes en undersökning och spärrar till olika sajter installerades. Allt skedde utan fackets vetskap och möjlighet till inflytande.
Publicerad
På Swedish Meats har, precis som på många andra arbetsplatser, saknats en policy för hur arbetsdatorn får nyttjas.
- Någon fick för sig att det surfades för mycket på nätet och så gjorde man den här undersökningen, säger Sifklubbens ordförande Sune Stark.
- Vi har tidigare diskuterat frågor som rör datasäkerheten och de anställdas integritet i det koncernfackliga rådet men den här undersökningen fick vi ingen vetskap om.
Då alla arbetsdatorers Internettrafik kontrollerats meddelade ledningen att det förekommit för mycket privatsurfande. En del anställda ska ha ägnat sig åt det i flera timmar per dag. I maj installerades därför spärrar till fritidsrelaterade sajter på 1 450 datorer på kontoren runt om i Sverige, däribland i Skara.
- Vi känner oss inte kränkta. Några få reagerade negativt i början men nu är det lugnt, säger Sune Stark.
Enligt arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö, är rättsläget oklart när det gäller arbetsgivarens rätt att kontrollera anställdas surfande på Internet.
- Men när man gör den här typen av kontroller är det en viktig förändring av förhållanden som arbetsgivaren enligt medbestämmandelagen, mbl är skyldig att förhandla om. Det ska tas upp med facken, som också borde kräva mer inflytande när det gäller kontrollen av anställda.
- Å andra sidan finns ingen lagstiftning som reglerar arbetsgivarens rätt att göra generella flödesmätningar när det handlar om arbetsgivarens utrustning. Arbetsgivaren har alltså rätt att göra den här sortens allmänna kontroller, på samma vis som han exempelvis har rätt att granska räkningar för anställdas mobiltelefoner.
Om arbetsgivaren däremot vill kontrollera hur enskilda surfar på nätet så regleras det enligt personuppgiftslagen, PUL.
- För att få göra en registersökning måste man då både uppge ändamålet och inhämta den enskildes samtycke, säger Kurt Junesjö.
Han anser att en policy för hur arbetsdatorer får användas borde finnas på varje arbetsplats.
- Enligt min åsikt borde det upprättas kollektivavtal för det.
Swedish Meats ledning hävdar att enskilda individers surfande på nätet aldrig undersökts och Sune Stark har inga större invändningar mot det som hänt.
- Visst önskar jag att vi hade haft en diskussion om undersökningen och kanske borde vi också ha mbl-förhandlat. Men ibland blir man tagen på sängen då det uppstår problem och det positiva är ändå att vi nu fått en policy, vilket vi länge efterlyst.
- Nu är korten lagda på bordet och vi har accepterat det här eftersom vi inte heller anser att privat surfning har på jobbet att göra, säger Sune Stark.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.