Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Swedish Meats sätter stopp för privat surfande

Sedan Swedish Meats misstänkt privat surfande på jobbet genomfördes en undersökning och spärrar till olika sajter installerades. Allt skedde utan fackets vetskap och möjlighet till inflytande.
Publicerad
På Swedish Meats har, precis som på många andra arbetsplatser, saknats en policy för hur arbetsdatorn får nyttjas.
- Någon fick för sig att det surfades för mycket på nätet och så gjorde man den här undersökningen, säger Sifklubbens ordförande Sune Stark.
- Vi har tidigare diskuterat frågor som rör datasäkerheten och de anställdas integritet i det koncernfackliga rådet men den här undersökningen fick vi ingen vetskap om.
Då alla arbetsdatorers Internettrafik kontrollerats meddelade ledningen att det förekommit för mycket privatsurfande. En del anställda ska ha ägnat sig åt det i flera timmar per dag. I maj installerades därför spärrar till fritidsrelaterade sajter på 1 450 datorer på kontoren runt om i Sverige, däribland i Skara.
- Vi känner oss inte kränkta. Några få reagerade negativt i början men nu är det lugnt, säger Sune Stark.
Enligt arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö, är rättsläget oklart när det gäller arbetsgivarens rätt att kontrollera anställdas surfande på Internet.
- Men när man gör den här typen av kontroller är det en viktig förändring av förhållanden som arbetsgivaren enligt medbestämmandelagen, mbl är skyldig att förhandla om. Det ska tas upp med facken, som också borde kräva mer inflytande när det gäller kontrollen av anställda.
- Å andra sidan finns ingen lagstiftning som reglerar arbetsgivarens rätt att göra generella flödesmätningar när det handlar om arbetsgivarens utrustning. Arbetsgivaren har alltså rätt att göra den här sortens allmänna kontroller, på samma vis som han exempelvis har rätt att granska räkningar för anställdas mobiltelefoner.
Om arbetsgivaren däremot vill kontrollera hur enskilda surfar på nätet så regleras det enligt personuppgiftslagen, PUL.
- För att få göra en registersökning måste man då både uppge ändamålet och inhämta den enskildes samtycke, säger Kurt Junesjö.
Han anser att en policy för hur arbetsdatorer får användas borde finnas på varje arbetsplats.
- Enligt min åsikt borde det upprättas kollektivavtal för det.
Swedish Meats ledning hävdar att enskilda individers surfande på nätet aldrig undersökts och Sune Stark har inga större invändningar mot det som hänt.
- Visst önskar jag att vi hade haft en diskussion om undersökningen och kanske borde vi också ha mbl-förhandlat. Men ibland blir man tagen på sängen då det uppstår problem och det positiva är ändå att vi nu fått en policy, vilket vi länge efterlyst.
- Nu är korten lagda på bordet och vi har accepterat det här eftersom vi inte heller anser att privat surfning har på jobbet att göra, säger Sune Stark.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."