Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svensk arbetsrätt orörd i nytt förslag till tjänstedirektiv

Sven Svensson, chef för de svenska fackens Brysselkontor, är nöjd med beslutet om tjänstedirektivet i EU-parlamentets tyngsta utskott.<br />- Vi har tagit två steg framåt och ett tillbaka. Vi anser att undantaget av arbetsrätten är starkare än de andra skrivningarna i beslutet, säger han.<br />
Publicerad
Enligt det beslut som parlamentets utskott för den inre marknaden nu tagit ändras kommissionens förslag om tjänstedirektivet på flera punkter.
Bland annat undantas arbetsrätten och kollektivavtalen ur direktivet, vilket betyder att de ska få tillämpas som i dag.
Däremot anser utskottet, liksom kommissionen, att ursprungslandsprincipen ska gälla, vilket innebär att företag ska få utföra tjänster i andra EU-länder enligt de villkor som ställs i hemlandet.
Medlemsländerna ska inte heller få kräva att ett utländskt företag ska ha en adress eller en representant inom det land man verkar.
Det sistnämnda, som de svenska facken förklarat vara viktigt för att de ska kunna teckna svenska kollektivavtal med utländska företag, har Sven Svensson ännu inga synpunkter på. Men han är i stort nöjd med beslutet.
- I och med att utskottet nu går på samma linje som sysselsättningsutskottet tidigare gjorde och utesluter arbetsrätten och kollektivavtalet ur direktivet så är det en framgång för oss.
Men om arbetsrätten och kollektivavtalet undantas samtidigt som ursprungslandsprincipen består, vilket ska då gälla för utländska företag i Sverige?
- Eftersom undantaget för arbetsrätten och kollektivavtalet står i direktivets första paragraf hävdar vi att det står över allt annat då det finns en hierarki mellan paragraferna, säger Sven Svensson.
Det nu tagna utskottsbeslutet blir huvudförslaget i EU-parlamentets diskussioner om tjänstedirektivet. Frågan behandlas parallellt i ministerrådet och först när båda instanserna enats om identiska lagtexter blir direktivet verklighet.
Utskottsbeslutet har resulterat i blandade reaktioner. Medan Europafacket, EFS, fördömer det då man anser att ursprungslandsprincipen öppnar för social dumpning, så välkomnas det av Svenskt Näringsliv.
I augusti kom LO och Svenskt Näringsliv överens om att utländska företag som gästspelar i Sverige ska teckna kollektivavtal för sina anställda så att de erbjuds likvärdiga löner och villkor som svenska anställda har.
Nu gläds Svenskt Näringsliv åt att ursprungslandsprincipen blir kvar och på organisationens hemsida står att läsa:
"Ett annat glädjeämne är att inre marknadsutskottet har avvisat krav om att hinder för tjänstehandel som finns i arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal ska kunna finnas kvar."
Hela EU-parlamentet röstar om direktivet i januari eller februari 2006.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."