Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårt slippa flyga i jobbet

Allt fler väljer bort flyget. Men den som vägrar att flyga i tjänsten av klimatskäl riskerar att bli av med jobbet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Sandra Runsten är talesperson för organisationen Sustainergies.

Studenter på svenska universitet och högskolor känner en större klimatoro och är mer engagerade i hållbarhetsfrågor än för bara två – tre år sedan. Ett tecken på det är att hälften av alla högskolestuderande vill arbeta med hållbarhet efter sin examen, enligt en undersökning som organisationen Sustainergies har gjort. Sandra Runsten, talesperson för organisationen, har också märkt att det blivit vanligare att unga inte vill flyga i tjänsten.

– Många känner en stor oro för klimatförändringarna och vill inte bidra till dem. Tidigare ville studenter gärna ha jobb där det ingick mycket resor. I dag är hållbara tjänster mer attraktiva, säger hon.

Sally Bohlin – en av initiativtagarna till det studentmanifest, där studenter kräver att framtida arbetsgivare tar sitt klimatansvar – hör till dem som inte vill flyga, varken privat eller i tjänsten.

– Jag har aldrig jobbat på ett företag som sagt åt mig att flyga. Men jag förstår att det är svårt att säga emot om de vill skicka i väg en. Som anställd gäller det då att sätta tryck på arbetsgivaren, att förespråka internetkonferenser och att åka tåg. Jag känner dem som har krävt att inte behöva flyga och som har fått igenom det. Jag tror att företagen lyssnar och försöker ersätta flygresorna med tåg och internetkonferenser, säger hon.

Läs mer: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

Sally Bohlin är inte ensam om att inte vilja ta flyget. Statistik från Transportstyrelsen visar att färre flyger inrikes, samtidigt som tillväxten inom utrikesflyget har stannat av. Under perioden oktober - december 2018 minskade antalet passagerare på svenska flygplatser med en procent, eller 95 000 personer, jämfört med samma period 2017.

Som privatperson går det att avstå från flygresor. Men vilken rätt har en arbetstagare att välja bort att flyga i tjänsten av klimatskäl. Enligt Unionens förbundsjurist Jens Lidén är det upp till arbetsgivaren att avgöra hur en tjänsteresa ska göras.

– Om resor ingår i tjänster, till exempel för att delta vid internationella konferenser, är det en arbetsuppgift. Den som vägrar att utföra en arbetsuppgift av klimatskäl kan få problem. Arbetsvägran är ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. Det kan bli föremål för åtgärder från arbetsgivarens sida – uppsägning och i värsta fall avskedande. Generellt sett är inte klimathänsyn ett skäl för att vägra att utföra en arbetsuppgift, säger han.

Nyckelfrågan är alltså om resande med flyg ingår i arbetsuppgifterna. Men vilka uppgifter som ingår i arbetet är inte alltid så lätt att veta. Det bestäms av vad arbetsgivaren och arbetstagararen har kommit överens om, men framgår inte alltid av anställningsavtalet utan kan också bestämmas av policies och av hur arbetet ser ut i praktiken.

Även företag och organisationer som marknadsför sig som klimatsmarta arbetsgivare, till exempel i platsannonser, kan tvinga sin personal att flyga.

– Arbetsgivaren är inte bunden vid marknadsföring gentemot potentiella arbetstagare, säger Jens Lidén.

 

Hur gör ni om en anställd inte vill flyga av miljöskäl?

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:
– Frågan har börjat dyka upp. En designer ville till exempel inte flyga på inspirationsresa. Inköpsavdelningen bestämde då att hon kunde hämta inspiration på annat sätt – till exempel via nätet, en kortare resa med tåg eller genom att gå på en föreläsning. Men skulle det vara så att man måste flyga till Bangladesh för att kunna utföra sin arbetsuppgift, måste man faktiskt göra det. Vår resepolicy är dock att resa så lite som möjligt. Det första alternativet är att inte resa alls. Måste vi resa tar vi alltid det mest miljövänliga alternativet. Inrikes flyger vi högst sällan. Det har blivit mycket vanligare med videokonferenser de senaste fem åren.

Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:
– Hos oss måste du kunna motivera varför du ska flyga, så det är inget problem. Av kostnads- och miljöskäl drog vi i handbromsen för flygresor sista halvåret 2018. Men vi kommer att fortsätta att minimera flygandet även framöver. I de flesta fall går det att hitta alternativ till flyget exempelvis video- och konferenssamtal.  

Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:
– Vi har många anställda som vill göra miljömedvetna reseval, så det respekterar vi såklart. Vi försöker dra ner på resandet generellt. När vi som global koncern behöver diskutera frågor mellan länder använder vi ofta skype – och om det är geografiskt möjligt tar vi tåget.

Läs mer om företagens miljöarbete: 3 företag om studenternas klimatkrav

 

Tips till dig som inte vill flyga i tjänsten

  • Föreslå digitala möten och videokonferenser. Lyft fram hur mycket pengar företaget kan spara genom att undvika flygresor.
  • Om det är oundvikligt att flyga – se till att få mycket gjort i samband med varje resa.
  • Om tjänsten kräver mycket resor – be att arbetsgivaren under anställningsintervjun presenterar sin plan för hur resandet kan minskas. Ta reda på om det går att ha internationella möten via skype i stället för att vara på plats fysiskt. Har ni inte samma uppfattning går det alltid att tacka nej till ett jobb.
  • Var tydlig med vad du vill under anställningsprocessen. Se till att det tydligt regleras i anställningsavtalet under vilka förutsättningar du förväntas resa med flyg i tjänsten.
  • Välj inte bort tjänster som inte är fullständigt hållbara. Det är lättare att påverka från insidan – att vara med och designa klimatsmarta produkter och lägga upp hållbara affärsstrategier.

Unionens förbundsjurist Jens Lidén, Sustainergies talesperson Sandra Runsten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Det populära Göteborgskaféet installerade 15 kameror som, enligt Unionen, användes för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Företaget nekar till Unionens anklagelser. Foto: Colourbox

UPPDATERAD.
Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa för länge – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som häpnadsväckande

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kaféet tillbakavisar Unionens anklagelser

Kaféets chef har en annan bild av arbetsförhållandena och påpekar att det mesta Unionen påstår är helt felaktigt. I ett mejlsvar till Kollega skriver företaget att man inte vet hur många kameror som är aktiva ”vi har inte räknat, men 15 låter inte som en siffra som stämmer.”. Enligt bolaget har kamerorna inte använts till att utvärdera några arbetsprestationer.

"Prata med kunderna inte en arbetsuppgift"

Företaget tillbakavisar också att det gjorts avdrag på medarbetarens lön men påpekar att personalens toabesök, telefonsamtal med mera ska ske under den betalda paustid de har under sina pass:
”Att prata med kunder överdrivet länge är tyvärr en kostnad företaget valt att inte ta”. 
Eftersom personalen har mycket att göra finns det inte utrymme till socialisering med kunder och betraktas därför ”inte som en arbetsuppgift utan något en anställd kan ta sin betalda paustid till om hen önskar”, skriver bolaget till Kollega.

Slutligen understryker företaget att de anställda informerats om kamerorna, som inte är dolda och nämns i deras anställningsavtal. Kamerorna används, enligt företaget, för att hjälpa polisen klara upp brott och för att ta fram bilder till personalen om en gäst betett sig illa för att porta denne.

Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."