Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Svårt slippa flyga i jobbet
Allt fler väljer bort flyget. Men den som vägrar att flyga i tjänsten av klimatskäl riskerar att bli av med jobbet.
Studenter på svenska universitet och högskolor känner en större klimatoro och är mer engagerade i hållbarhetsfrågor än för bara två – tre år sedan. Ett tecken på det är att hälften av alla högskolestuderande vill arbeta med hållbarhet efter sin examen, enligt en undersökning som organisationen Sustainergies har gjort. Sandra Runsten, talesperson för organisationen, har också märkt att det blivit vanligare att unga inte vill flyga i tjänsten.
– Många känner en stor oro för klimatförändringarna och vill inte bidra till dem. Tidigare ville studenter gärna ha jobb där det ingick mycket resor. I dag är hållbara tjänster mer attraktiva, säger hon.
Sally Bohlin – en av initiativtagarna till det studentmanifest, där studenter kräver att framtida arbetsgivare tar sitt klimatansvar – hör till dem som inte vill flyga, varken privat eller i tjänsten.
– Jag har aldrig jobbat på ett företag som sagt åt mig att flyga. Men jag förstår att det är svårt att säga emot om de vill skicka i väg en. Som anställd gäller det då att sätta tryck på arbetsgivaren, att förespråka internetkonferenser och att åka tåg. Jag känner dem som har krävt att inte behöva flyga och som har fått igenom det. Jag tror att företagen lyssnar och försöker ersätta flygresorna med tåg och internetkonferenser, säger hon.
Läs mer: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar
Sally Bohlin är inte ensam om att inte vilja ta flyget. Statistik från Transportstyrelsen visar att färre flyger inrikes, samtidigt som tillväxten inom utrikesflyget har stannat av. Under perioden oktober - december 2018 minskade antalet passagerare på svenska flygplatser med en procent, eller 95 000 personer, jämfört med samma period 2017.
Som privatperson går det att avstå från flygresor. Men vilken rätt har en arbetstagare att välja bort att flyga i tjänsten av klimatskäl. Enligt Unionens förbundsjurist Jens Lidén är det upp till arbetsgivaren att avgöra hur en tjänsteresa ska göras.
– Om resor ingår i tjänster, till exempel för att delta vid internationella konferenser, är det en arbetsuppgift. Den som vägrar att utföra en arbetsuppgift av klimatskäl kan få problem. Arbetsvägran är ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. Det kan bli föremål för åtgärder från arbetsgivarens sida – uppsägning och i värsta fall avskedande. Generellt sett är inte klimathänsyn ett skäl för att vägra att utföra en arbetsuppgift, säger han.
Nyckelfrågan är alltså om resande med flyg ingår i arbetsuppgifterna. Men vilka uppgifter som ingår i arbetet är inte alltid så lätt att veta. Det bestäms av vad arbetsgivaren och arbetstagararen har kommit överens om, men framgår inte alltid av anställningsavtalet utan kan också bestämmas av policies och av hur arbetet ser ut i praktiken.
Även företag och organisationer som marknadsför sig som klimatsmarta arbetsgivare, till exempel i platsannonser, kan tvinga sin personal att flyga.
– Arbetsgivaren är inte bunden vid marknadsföring gentemot potentiella arbetstagare, säger Jens Lidén.
Hur gör ni om en anställd inte vill flyga av miljöskäl?
Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:
– Frågan har börjat dyka upp. En designer ville till exempel inte flyga på inspirationsresa. Inköpsavdelningen bestämde då att hon kunde hämta inspiration på annat sätt – till exempel via nätet, en kortare resa med tåg eller genom att gå på en föreläsning. Men skulle det vara så att man måste flyga till Bangladesh för att kunna utföra sin arbetsuppgift, måste man faktiskt göra det. Vår resepolicy är dock att resa så lite som möjligt. Det första alternativet är att inte resa alls. Måste vi resa tar vi alltid det mest miljövänliga alternativet. Inrikes flyger vi högst sällan. Det har blivit mycket vanligare med videokonferenser de senaste fem åren.
Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:
– Hos oss måste du kunna motivera varför du ska flyga, så det är inget problem. Av kostnads- och miljöskäl drog vi i handbromsen för flygresor sista halvåret 2018. Men vi kommer att fortsätta att minimera flygandet även framöver. I de flesta fall går det att hitta alternativ till flyget exempelvis video- och konferenssamtal.
Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:
– Vi har många anställda som vill göra miljömedvetna reseval, så det respekterar vi såklart. Vi försöker dra ner på resandet generellt. När vi som global koncern behöver diskutera frågor mellan länder använder vi ofta skype – och om det är geografiskt möjligt tar vi tåget.
Läs mer om företagens miljöarbete: 3 företag om studenternas klimatkrav
Tips till dig som inte vill flyga i tjänsten
- Föreslå digitala möten och videokonferenser. Lyft fram hur mycket pengar företaget kan spara genom att undvika flygresor.
- Om det är oundvikligt att flyga – se till att få mycket gjort i samband med varje resa.
- Om tjänsten kräver mycket resor – be att arbetsgivaren under anställningsintervjun presenterar sin plan för hur resandet kan minskas. Ta reda på om det går att ha internationella möten via skype i stället för att vara på plats fysiskt. Har ni inte samma uppfattning går det alltid att tacka nej till ett jobb.
- Var tydlig med vad du vill under anställningsprocessen. Se till att det tydligt regleras i anställningsavtalet under vilka förutsättningar du förväntas resa med flyg i tjänsten.
- Välj inte bort tjänster som inte är fullständigt hållbara. Det är lättare att påverka från insidan – att vara med och designa klimatsmarta produkter och lägga upp hållbara affärsstrategier.
Unionens förbundsjurist Jens Lidén, Sustainergies talesperson Sandra Runsten
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las
Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las
Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser.
Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med.
Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.
– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.
Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.
Varför tror du att företag använder sig av utköp?
– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.
Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”
På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm.
Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.
– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.
Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.
Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer
Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.
– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.
För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.
– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.
Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning.
Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
