Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårt slippa flyga i jobbet

Allt fler väljer bort flyget. Men den som vägrar att flyga i tjänsten av klimatskäl riskerar att bli av med jobbet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 11 mars 2019, kl 09:37
Sandra Runsten är talesperson för organisationen Sustainergies.

Studenter på svenska universitet och högskolor känner en större klimatoro och är mer engagerade i hållbarhetsfrågor än för bara två – tre år sedan. Ett tecken på det är att hälften av alla högskolestuderande vill arbeta med hållbarhet efter sin examen, enligt en undersökning som organisationen Sustainergies har gjort. Sandra Runsten, talesperson för organisationen, har också märkt att det blivit vanligare att unga inte vill flyga i tjänsten.

– Många känner en stor oro för klimatförändringarna och vill inte bidra till dem. Tidigare ville studenter gärna ha jobb där det ingick mycket resor. I dag är hållbara tjänster mer attraktiva, säger hon.

Sally Bohlin – en av initiativtagarna till det studentmanifest, där studenter kräver att framtida arbetsgivare tar sitt klimatansvar – hör till dem som inte vill flyga, varken privat eller i tjänsten.

– Jag har aldrig jobbat på ett företag som sagt åt mig att flyga. Men jag förstår att det är svårt att säga emot om de vill skicka i väg en. Som anställd gäller det då att sätta tryck på arbetsgivaren, att förespråka internetkonferenser och att åka tåg. Jag känner dem som har krävt att inte behöva flyga och som har fått igenom det. Jag tror att företagen lyssnar och försöker ersätta flygresorna med tåg och internetkonferenser, säger hon.

Läs mer: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

Sally Bohlin är inte ensam om att inte vilja ta flyget. Statistik från Transportstyrelsen visar att färre flyger inrikes, samtidigt som tillväxten inom utrikesflyget har stannat av. Under perioden oktober - december 2018 minskade antalet passagerare på svenska flygplatser med en procent, eller 95 000 personer, jämfört med samma period 2017.

Som privatperson går det att avstå från flygresor. Men vilken rätt har en arbetstagare att välja bort att flyga i tjänsten av klimatskäl. Enligt Unionens förbundsjurist Jens Lidén är det upp till arbetsgivaren att avgöra hur en tjänsteresa ska göras.

– Om resor ingår i tjänster, till exempel för att delta vid internationella konferenser, är det en arbetsuppgift. Den som vägrar att utföra en arbetsuppgift av klimatskäl kan få problem. Arbetsvägran är ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. Det kan bli föremål för åtgärder från arbetsgivarens sida – uppsägning och i värsta fall avskedande. Generellt sett är inte klimathänsyn ett skäl för att vägra att utföra en arbetsuppgift, säger han.

Nyckelfrågan är alltså om resande med flyg ingår i arbetsuppgifterna. Men vilka uppgifter som ingår i arbetet är inte alltid så lätt att veta. Det bestäms av vad arbetsgivaren och arbetstagararen har kommit överens om, men framgår inte alltid av anställningsavtalet utan kan också bestämmas av policies och av hur arbetet ser ut i praktiken.

Även företag och organisationer som marknadsför sig som klimatsmarta arbetsgivare, till exempel i platsannonser, kan tvinga sin personal att flyga.

– Arbetsgivaren är inte bunden vid marknadsföring gentemot potentiella arbetstagare, säger Jens Lidén.

 

Hur gör ni om en anställd inte vill flyga av miljöskäl?

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:
– Frågan har börjat dyka upp. En designer ville till exempel inte flyga på inspirationsresa. Inköpsavdelningen bestämde då att hon kunde hämta inspiration på annat sätt – till exempel via nätet, en kortare resa med tåg eller genom att gå på en föreläsning. Men skulle det vara så att man måste flyga till Bangladesh för att kunna utföra sin arbetsuppgift, måste man faktiskt göra det. Vår resepolicy är dock att resa så lite som möjligt. Det första alternativet är att inte resa alls. Måste vi resa tar vi alltid det mest miljövänliga alternativet. Inrikes flyger vi högst sällan. Det har blivit mycket vanligare med videokonferenser de senaste fem åren.

Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:
– Hos oss måste du kunna motivera varför du ska flyga, så det är inget problem. Av kostnads- och miljöskäl drog vi i handbromsen för flygresor sista halvåret 2018. Men vi kommer att fortsätta att minimera flygandet även framöver. I de flesta fall går det att hitta alternativ till flyget exempelvis video- och konferenssamtal.  

Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:
– Vi har många anställda som vill göra miljömedvetna reseval, så det respekterar vi såklart. Vi försöker dra ner på resandet generellt. När vi som global koncern behöver diskutera frågor mellan länder använder vi ofta skype – och om det är geografiskt möjligt tar vi tåget.

Läs mer om företagens miljöarbete: 3 företag om studenternas klimatkrav

 

Tips till dig som inte vill flyga i tjänsten

  • Föreslå digitala möten och videokonferenser. Lyft fram hur mycket pengar företaget kan spara genom att undvika flygresor.
  • Om det är oundvikligt att flyga – se till att få mycket gjort i samband med varje resa.
  • Om tjänsten kräver mycket resor – be att arbetsgivaren under anställningsintervjun presenterar sin plan för hur resandet kan minskas. Ta reda på om det går att ha internationella möten via skype i stället för att vara på plats fysiskt. Har ni inte samma uppfattning går det alltid att tacka nej till ett jobb.
  • Var tydlig med vad du vill under anställningsprocessen. Se till att det tydligt regleras i anställningsavtalet under vilka förutsättningar du förväntas resa med flyg i tjänsten.
  • Välj inte bort tjänster som inte är fullständigt hållbara. Det är lättare att påverka från insidan – att vara med och designa klimatsmarta produkter och lägga upp hållbara affärsstrategier.

Unionens förbundsjurist Jens Lidén, Sustainergies talesperson Sandra Runsten

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.